enligt överrenskommelse hämta upp Nilsson på Tjörn. Vahtera började dricka öl redan i Varekil, kul för mig. På Tjörn
började jag bli misstänksam om var Nilsson var då hans bil inte stod vid huset..... Jag rusade in och
skrämde slag på Ebba, han stora tjej. "Nä, Pappa är på jobbet" svara de hon på min fråga om var
han är. Irriterad men inte speciellt överraskad ringde jag upp honom. Jovisst var han på jobbet så det var
väl bara att köra runt Mölndal och hämta honom.
Min planering sket sig givetvis pga av ovan och vi fick höra på No Use For A Name i kön in på WCR. Lät bra.
Vi uppsökte första bästa öltält där vi tog varsin öl, för min del dagens enda, suck. Gaslight Anthem var nästa
grupp. Har bara läst om dem men skall definitivt köpa deras skivor då det var väldigt bra. De hade väl kanske
inte världens ösigaste show. Men det hade ingen denna dag då temperaturen låg uppåt 30 grader i luften. Det var väl
minst en 5-6grader varmare framför scenerna. Nu tyckte Vahtera och Nilsson att det var dags för nästa öl så vi strövade bort till
öltältet. Suicidal Tendencies har jag aldrig förstått storheten med och gör det inte heller efter deras uppträdande.
Alldeles för mycket metal och bröt, blää. The Living End från "landet nedanför" svängde loss ordentligt. Förutom
ett instrumentalt parti i mitten av konserten var det gott röj. Man spelade min favorit "Prisoner Of Society" samt "second Solution"
och avslutade med "West End Riot". Sick Of It All körde igång på samma sätt som de alltid gör. Men hardcore i
dagsljus görs sig sådär enligt mitt förmenande. Spelar ingen roll att de radar upp hits som "Step Down", XXXXX mfl.
Det blir inte samma sak som Underground 1994. Efter New York stoltheter väntade galenpannorna i Gogol Bordello.
Ett oerhört ös med körflickor, fiolspelare och fantastiska låtar. Dock tog värmen ut sitt pris så vi återgick till öltältet
för att dricka en Ramlösa, hm. Raised Fist var det ingen av oss som uppskattat någon gång så vi valde bort dem för
att se Bouncing Souls i "Close-up tältet". Vet inte om det var för att vi kom undan solen, men detta var kvällens
bästa konsert. Man radade upp hits från sin 20-åriga karriär och avslutade det hela med "True Belivers". Detta
var mycket bra. Jag tycker synd om er som missade denna spelning. Efter detta såg jag Face To Face medans
de andra gick för att se Pennywise. Man började med "Walk the Walk" och fortsatt de med ena efter andra
hitten. Tyvärr var det inte speciellt mycket folk, det borde det ha varit de var riktigt bra. Pennywise var den bit jag
såg tämligen avslagna. Man försökte få igång publiken genom att spela Blitzkreig Bop mm. Jag har aldrig varit något
superfan till Pennywise men visst har de gjort en och annan riktigt bra låt. Det hade varit bättre att de spelat dessa än
leka cover band.Det tog inte fart förrän sista låten "Bro hymn". Men då tog det ordentlig fart. Tyvärr alldeles försent.
Nu väntade kvällens huvudband, Social Distortion. Den värsta värmen var borta solen var på väg ner så detta
kunde bli riktigt bra. När vi väntade på bandet så stötte vi på Werner, en gammal kämpe vi inte sett på 11 år som
enkom åkt till GBG för att se Social Distortion. Det blev mycket nostalgisnack innan bandet steg upp på scen.
Efter halva konserten Trots att "Ring Of Fire" och några till var bra, tyckte jag att det var tämligen dåligt,
Ingen fart alls snarare väldigt trött. Sedan tog det sig och extranumrena med "Prison Bound" och avslutande
"Story Of My Life" var (nästan) värda hela inträdet till WCR.
Längtar redan till nästa år då jag tippar att Rancid blir huvudakt..........
Brollan