Serial Pissers från Belgien skickade mig en split-LP med On fire och den skivan var den bästa jag har hört på många månader. Här har Pascale Pisser med sina vänner svarat på en massa frågor från mig... Njut!! augusti-2023

 

Berätta lite om gruppens och medlemmarnas historia just nu. Ålder, familj, band före och på sidan.

Pascale: Allt började våren 2019 på en Silence Means Death-repetition eftersom jag alltid var där och drack deras öl. Rik (gitarrist/sångare i SMD) bestämde sig plötsligt för att bilda bandet då Serial Pissers föddes. Han sa en gång till mig att han visste att min röst skulle passa deras musik genom att höra mig skrika på en spelning ahahah ... Serial Pissers var och är fortfarande Rik på gitarr/bakgrundssång, Willy på trummor, Jos på bas och jag på sång. Åldersmässigt närmar vi oss alla femtio utom Jos som fortfarande är en liten unge ahahah ... Jos och jag är ett gift par och vi bor i Liège i den franska delen av Belgien. Rik och Willy bor i den vackra staden Brygge helt på andra sidan landet, i den flamländska delen. Willy spelar trummor i NahendeVernichtung (Belgiens äldsta d-beatband, aktivt sedan 1991), Silence Means Death (från 2007), Contradisanti (från 2013) och han är gästtrummis på den sista LP:n av Private Jesus Detector "Nobody's Master Nobody's Servant" på In Crust We Trash (Japan). Rik spelar gitarr och sjunger i Nahende Vernichtung och Silence Means Death. Jos spelar bas i Feed The Tumör (från 2018), СМОГ (Smog- från 02/2022) och Silence Means Death. Han var basist i Last Legion Alive (2009-2013) och brukade sjunga i Fart (2000-2008). Jag, jag skrek i Grindfeast vars namn senare blev Chaos Bastards (1994-2000), Buzzsaw (2000-2003) och jag skriker faktiskt i СМОГ och Feed The Tumör.

 

Har det varit många förändringar i lineupen?

P: Nej, Serial Pissers är fortfarande i originaluppsättningen.

 

Serial Pissers, hur kom det namnet upp? Vad betyder detta? Ni var aldrig rädda för att något annat band skulle heta så?

P: Det var Rik som kom på det namnet. Ingen aning om var han fick denna inspiration ifrån men vi gillade det alla direkt eftersom vi är ett gäng fyllon som ibland är seriepissare eheheh... En seriepissare är någon som, när han / hon är full, pissar på sina byxor eller var han / hon känner sig lugn. Inte många människor är stolta över att vara en seriepissare och namnet kan vara chockerande för vissa personer och vi var säkra på att ingen annan skulle kalla sitt band det namnet men vi hade fel ... ett grindcoreband från South Carolina heter Serial Pisser men vi bestämde oss för att behålla det namnet ändå.

 

Är det fortfarande viktigt att släppa fysiska skivor? Eller kan du känna att ni har gjort en skiva om ni bara släpper den digitalt? Är du nöjd med splitten med On Fire. Något ni kunde ha gjort bättre?

P: Naturligtvis är det viktigt för oss att släppa fysiska skivor. Det är alltid coolt att ha din egen vinyl i dina händer. Det är mer än ett musikalbum, det är som ett konstverk. Men det är också coolt att ha plattformar som bandcamp för att sprida musik och det är lätt att skicka länken när du letar efter spelningar. Dessutom har inte alla fortfarande en skivspelare kvar. Vi är ganska nöjda med vår splitt med On Fire, att göra en split med dem är bra eftersom de har varit våra vänner i många år och Max (gitarr / sång) är aktiv i Bryssel / Belgien-scenen från jag inte vet när. Konstverket är gjort av Steph Gillain Killustrator och vi är mer än nöjda med resultatet. Naturligtvis finns det alltid några saker du skulle ha gjort annorlunda men för en första vinyl tycker vi att det är bra kvalitet.

 

Ni har aldrig varit i Sverige och spelat eller? Om inte har det när kommer ni?

P: Olyckligtvis har vi aldrig haft möjlighet att spela i Sverige eller i Norge, Finland eller Danmark men vi vill verkligen komma och spela i framtiden. Jos och jag körde ett band på deras skandinaviska turné förr i tiden, vi besökte Sverige flera gånger och vi var på Hygget Fest, Punk Illegal och Fragile Mountain Fest ... Dessa festivaler var otroliga! Så för att vara ärlig skulle det vara fantastiskt att spela där en gång.

 

Vilka länder har haft nöjet att höra bandet live?

P: Vi har naturligtvis spelat i Belgien sedan i Tyskland (Villa Oetinger/Darmstadt, Frost PunxPicnic/Mülheim), Polen (Atelier Wolimierz/Pobiedna), Slovakien (Garage/Bratislava), Ungern (Kripta/Budapest). Vi kommer att spela snart i Tjeckien (More Noise Fest / Pardubice), Slovenien på den ökända Metelkova (Ljubljana) och några andra spelningar i Tyskland men vi väntar fortfarande på bekräftelse när jag skriver. Som ni ser spelar vi inte så många spelningar, men med alla band vi spelar i är det inte så lätt att arrangera.

 

När ni gör låtar, hur gör ni, jammar ni ihop eller kommer någon med en text och lite med musiken eller hur gör ni era låtar?

P: Det beror på, ibland kommer Rik med ett riff, ibland är  detJos och ibland är det en blandning av båda riffen. Willy lägger till sina trummor och vi pratar om vad vi gillar och vad vi inte gör och vi gör justeringarna tillsammans. Det är jag som skriver texterna. Jag visar dem för de andra och om det är något de vill prata om eller ändra så gör jag det. Några av texterna (No Fear och Life's a Bitch) är gjorda av Dish (andra sångaren i Chaos Bastards) och mig, från den tiden men de användes aldrig.

 

Det verkar som att era texter är viktiga, finns det något ni inte kommer att skriva en låt om?

P: Japp jag tror att texter är lika viktiga som musiken i en låt. Jag skriver om ämnen som betyder saker för mig, om (mitt) liv, om mig själv, om vad som har hänt i världen ... Jag har aldrig tänkt på det men jag tror att jag inte kunde skriva om ett ämne om jag inte förstår innebörden. Och eftersom jag inte gillar att predika, skulle jag inte kunna skriva om saker som människor borde ha rätt att göra eller inte. Som anarkist och punkare från den äldre generationen tycker jag att alla har rätt att tänka själv och inte ta emot order från andra... på ett respektfullt sätt förstås. Ingen rasism, ingen fascism, ingen sexism, ingen homofobi..!

 

Berätta lite om följande texter

Self-esteem

Doomsday machine

Suburban Fury

P: Self-esteem talar om oss själva. Det faktum att vi alla, som människor, har en fiende gemensamt. Denna fiende är oss själva. Vi tvivlar alla, vi behöver få godkännande från andra för att se att vi är en bra person. Vi litar inte på oss själva som vi borde!! Jag tillbringade nästan ett decennium med en pervers narcissist, detta förhållande drog ner mig så mycket, jag förlorade tron jag hade på mig själv och jag förlorade min självkänsla, det var en riktigt svår tid men nuförtiden efter ett långt "arbete" är jag äntligen stolt över mig själv, stolt över att jag lyckades vara tillbaka som jag brukade vara MEN med mer styrka. Vi borde sluta lyssna på den lilla djävulens röst i vårt huvud och istället följa den i vårt hjärta. På ett sätt är det en positiv låt.

Doomsday Machine skrevs under Chaos Bastards-eran tillsammans med Dish. Texterna handlar om självmord/självmordstankar när vissa situationer i livet drar ner dig så mycket att du tror att du är mindre än ingenting och att inga ord hjälper.

Suburban Fury handlar om att återta världen. Återta vad regeringar tog från oss, med våld i nöd.

 

Hur är det att leva i Belgien nuförtiden, rasister, politik etc?

P: Att bo i Belgien är inget speciellt. Liksom alla europeiska länder finns det saker som är bra och saker som är dåliga. Vi har en ganska bra ordnad social trygghet och levnadsstandarden är inte så dålig även om landet gått ner de senaste åren. Men Belgien är ett riktigt komplicerat land med sina 3 olika språk (franska, nederländska och tyska), dess 4 regioner (Vallonien, Flandern, Bryssels huvudstad och östra städerna) och dess 2 politiska åsikter, norr är extremt höger och söder är vänster. Det är nästan omöjligt att bilda en solid regering i Belgien, vi tillbringade redan år utan en (194 dagar 2010/2011 och 589 dagar 2018/2020).

 

Kallar ni er själva ett punkband, hardcoreband, metalcoreband eller kallar ni bara er för ett rockband? Är det viktigt att nämna punk samtidigt som ni pratar om ditt band? Vad är dina tankar om punk idag från när du började och om du jämför med punk idag?

P: Jag skulle kalla oss ett "Crust Punk band" med en bra attityd och massor av humor. Visst vill jag associera ordet Punk när jag pratar om bandet är helt viktigt eftersom Punk är ett sätt att leva, det är politiskt och inte bara bära en kostym eller har en cool frisyr även om jag älskar detta '. När jag tänker på punk förr i tiden känns det som en tonårsframfart ... chockera människor, ha kul, gå din egen väg, vara anarkist, leva med dina egna regler "oss mot världen", vara anti-fa, bekämpa myndigheter, vara fri! Numera har scenen fler regler, det är ett litet samhälle i samhället, det har sina fördelar och sina olägenheter

 

Har ni något favoritfotbollslag (jag supportar Arsenal och ett svenskt lag som heter GAIS själv)?

P: Personligen är jag inte ett stort av fotboll men när VM eller Eurocuper är på kan jag titta på en match eller två. Min svärfar är ett stort av sport i allmänhet och jag uppskattar att titta på någon match med honom och Jos ibland men jag har inga preferenser i lag.

Jos: Född i den flamländska delen stöder jag underdogs i min gamla stad Eendrachtaalst men jag har alltid varit en anhängare av Standard de Liège, från staden jag bor nu. Utanför Belgien är jag ett fan av St Pauli (Hamburg).

 

Öl är dyrt i Sverige. Jag har ett väldigt stort intresse för öl och brygger själv? Er favoritölstil? Ni har ingen egen Serial Pissers-öl? Eller kanske ni är straightedge?

J: Vi är inte straight edge alls. Vi gillar öl, gott vin, en god whisky och glädjen hos österländska/balkanska spritdrycker (gärna hemlagade). Pascale och jag är veganer och de andra två killarna är inte det. Oooh fan, prata om öl i Belgien, har du en vecka eller två? Ahahaha... Tja, vi har mer än 1000 bryggerier, inte Ale men speciella öl; Utan att räkna Abbeye och klosterbryggningarna. Rik gillar Jupiler och Hoegaarden (vete öl) och, jag vet inte varför, Desperado. Willy gillar Chimay Bleu, Jupiler men han skulle dricka alla typer av öl, han är inte kräsen. Pascale gillar inte Ale och bitter öl men hon är alltid sugen på en vit, en sur röd (Rodenbach) eller en lambic öl (endast producerad i Belgien). Jag, jag kan inte leva utan min Jupiler ahahah ... men jag uppskattar sur röd öl och trappistöl (Westmalle Triple).

 

Ni gör aldrig texter på belgiska?

P: Som jag sa i ett tidigare svar har vi 3 språk i Belgien (franska, nederländska och tyska). Jag pratar franska, resten i gänget pratar holländska. Jag skriver/sjunger på engelska eftersom det är lättare för mig som alla i bandet förstår och det låter också bättre för mig på engelska än på franska. Jag har en låt "The Call" där texterna är en del på franska och jag älskar det. Jag skulle vilja sjunga mer på mitt språk men det är inte så lätt att göra texter som passar riff eftersom franska är ett mer komplicerat språk (längre meningar för att förklara saker).

 

Vad är er styrka när ni spelar live?

J: Vår styrka live är, om man får säga så, vårt gedigna och kraftfulla sound och Pascale som är en energisk person som hoppar överallt och för att citera Ervin från Two Manky Hookers And A Racist Dwarf (Bratislava) "You live what you sing about".

 

Vilken typ av människor kommer till era konserter? Vilken typ av människor saknar du?

J: Vi har spelat på olika arenor med olika bandstilar från Crust/Metalcore till HardCore/Rock'n'Roll. Vår publik är diversifierad men mestadels punkare. Vi saknar egentligen inte människor, vi har allt/alla vi vill ha men vi vet säkert vad vi inte vill ha som publik: fascister och rasistiska skithögar!

 

Köper ni mycket skivor, eller är det bara Spotify och sådana saker som gäller för att lyssna på musik?

P: Jos och jag köper massor av vinyler eller kassetter och vi använder också olika plattformar som bandcamp för att lyssna på musik men vi köper hellre fysiska inspelningar än digitala. Vi köper också skivor, band och fanzines till vår distro "Cara Punks Distro". Willy och Rik köper vinyler men även digitala album.

 

Säljer ni någon merch på era spelningar, köper folk det?

P: Ja, vi tar alltid med merch till våra spelningar och ja folk köper. Tshirts har den bästa försäljningen.

 

Vilken är din egen favoritlåt bland era egna låtar? Och vilken låt är folkets val?

J: Life's A Bitch är min favoritlåt eftersom det är den första låten vi skrev och det är alltid något speciellt. Det var också helt annorlunda än SMD, det påminner mig om spansk punk i ådrorna på Derrota, Totallickers ... No Fear är definitivt låten där The shit hits the fan, publikens val tror jag och som Rik skulle säga "That's a killer".

P: Life's a bitch är också min favoritlåt men inte för att det är den första låten vi gjorde utan för att jag älskar texterna. De pratar med mig och tar mig tillbaka till min ungdom. Men jag skulle välja Breakout (inte på splitten) för musiken. Och jag älskar Doomsday Machine eftersom det är en cover av Chaos Bastards och jag blir rörd att spela den med Serial Pissers. Vilken ära det var när Rik föreslog den som cover. Faktum är att No Fear är folkets val med sitt fyrkantiga d-beat-tempo.

 

Vad är den största skillnaden när ni spelar live nuförtiden om ni jämför när ni först började spela i ett band? Eller är det här ditt första band kanske?

P: Jag tror att spelningarna var mer trånga innan. Folk gick ut på konserter för att se band var de än kom ifrån eller om banden var kända eller inte. Det är sant att vi inte hade sociala medier/musikaliska plattformar och att få lyssna på banden var inte så lätt så, ja, vi skulle se dem live utan att veta mycket om dem/musiken. Det fanns också fler ställen och följaktligen fler spelningar. Nuförtiden har vi valet och "turen" att veta om banden innan vi bestämmer oss för att gå ut och stödja scenen och vi blir alla mer lata också.

 

Bryr ni er om recensioner? Vilket är det mest märkliga ni någonsin fått, med det här bandet eller något annat band du har varit med i?

J: Naturligtvis bryr jag mig om recensioner. Det är alltid coolt att läsa feedback från människor som är dedikerade till musiken / scenen. Jag gillar att upptäcka band medan jag läser recensioner. Med Serial Pissers har vi inga recensioner ännu, den i Skrutt Magazine blir den första. Från förr minns jag recensioner av SMD och Last Legion Alive, de gav mig alltid ett leende i ansiktet.

P: Jag minns en recension i Maximum rock'n'Roll för Chaos Bastards. Vi var så stolta. Men jag kan inte komma på någon annan?

 

Om niu kunde välja fem band från förr och historiska band och nutida band och både döda och levande band för att ha en konsert tillsammans med ert band. Vilka fem hade ni valt?

P: Mmmh... Det är en knepig fråga eftersom jag gillar så många band, Döda eller levande. Jag skulle verkligen vara glad för att spela ihop med Vicious Irene (Sw), Coitus (UK), Mushroom Attack (NL), Nausea (US) och Health Hazard (UK) och många många fler ahaha ..

J: Jag skulle definitivt älska att spela med Dirt (Storbritannien), Nausea (USA) och Reveal (Japan) och för de levande banden, Extenction Of Mankind (Storbritannien) och Misantropic (SW).

 

Är musik ett bra sätt att få ut frustration och bli en trevligare person utanför musiken?

P: För mig ja, det hjälper mycket att lindra min frustration. Jag lyssnar på all slags musik och var och en av dem hjälper mig på ett annat sätt. Det kan ge mig sinnesfrid, lycka men också sorg (livet är inte alltid en bit kaka och att gråta medan jag lyssnar på musik är fördelaktigt för mig ibland). Men också sång är en bra medicin, jag ger allt jag har för att evakuera min stress eller frustration när jag sjunger.

 

Vad ska en ung kille göra idag för att chocka sina föräldrar som vi gjorde när vi var unga? De har redan sett allt ?

J: Att sniffa en rad cola på köksbordet framför föräldrarna och morföräldrarna skulle göra susen nej? Förutom det tror jag inte det finns så många saker som fortfarande är chockerande, de har sett allt.

 

Är det tråkigt med intervjuer? Är det mycket intervjuer? Vad föredrar du telefonintervjuer, ansikte mot ansikte eller som den här via e-post?

P: Jag gillar intervjuer, att läsa dem eller att svara på frågorna. Jag föredrar via e-post så att jag kan ta min tid. Den här är den andra intervjun för Serial Pissers (den första var för Luminous Dash) och jag gjorde aldrig  intervjuer för de band jag spelade eller fortfarande spelar i. Jos hade några intervjuer om SMD och LLA: Just A Nightmare Zine (Skopje), Disastro Sonoro (Italien), Luminous Dash (Belgien), Disorganized (Belgien) ... Och det finns mycket mer än han kan komma ihåg.

 

Några bra belgiska band du kan rekommendera och ni har några fler band på sidan också, gam

la och nya belgiska band som vi måste lyssna på?

P och J: Wow ja det finns en hel massa coola / bra band i Begium

The End Of Ernie, When Birds Hunted Horses, Hetze, Raw Peace, Arrögant, Mölar, Freddy And The Vangrails, Wizards Of Oi, Verpest, Frustrerad, Plague Thirteen, Mucus, Sons Of Disaster, Intestinal Disease, Days Of Desolation, René Binamé, Vacant, Agathocles, Werly, Suit Side VS Vega Plight, The Nutters, ElevenO-Seven, Loathsome, Holyland, Travolta, Reproach, Hiatus, Wildheart, Ulrike’s dream, Ekzeem-A, Tranny Terror, Smäris, Ordigort, Cyclone, Bütcher, Detestation, Gura, Pesticide, The Dirty scums, Toxic Shock, Bezette Stad, Detrvire, Idealus Maximus... Och de som inte längre spelar : Unhinged, Skewwhiff, Twisted System, Higgins, Goat Vomit, Loadead, Punching Pecker Guns, Two Star Hotel, Les Shtroumphs Alcooliques, Netra, Vort, Crapulius Ceasar, Oedeem, Ezekiel Speedözer, Violent Mosquitos, The Pitbull Boys, Furious, Trouble Kidz...Vi har säkert glömt några!

 

Framtidsplaner för bandet?

P: En andra split LP är på gång. Vi jobbar på låtarna just nu. En miniresa på Balkan och vi hoppas på några häftiga konserter i Sverige, det vore trevligt.

 

Några svenska band ni gillar?

P: Contorture, Vicious Irene, Totalitär, Warcollapse, Misantropic, Pale, Agrimonia, Asocial, Avskum, Disfear, Entombed, Wolfpack, Skytsystem, Mob47, Voidfiller. Det finns fler band men mitt minne spelar ett spratt med mig just nu ahaha ...

J: Jag gillar samma svenska band som Pascale redan har sagt men jag kan lägga till några till: Swordwielder, Crutches, Anti-Cimex, Warvictims, Uncurbed, Nekrokraft, Moderat Likvidation, Wolfbrigade, To What End.

 

Visdomsord?

J: Ät dina grönsaker.

P: Var snäll och tro på dig själv.

 

Något mer att tillägga?

P: Tack för den här intervjun och för recensionen av vår Split LP "Double Trouble" i Skrutt Magazine. Det är ett riktigt bra webzine som du gör ... Håll det vid liv !!