Second Class Kids drivs ju av Pelle Dahlström som har kommit tillbaka med utgivningar i stor klass. Var ju ”tvungen” att intervjua Per om honom själv och om det han gör! Januari-2019

 

 

Berätta en historia om bolaget, när började du, varför hade du uppehåll?

-Om vi ska backa lite längre så inledde jag, precis som alla andra, med att endast vara musikkonsument. Men i samma veva som jag klev in i punken så dök Internet i var mans hem. Det intressanta var ju att Internet i praktiken var ganska tomt när detta utspelar sig (kanske 95-96), så jag skapade en hemsida; ”Pelle's hemsida”. På den skrev jag om mina intressen, som på den tiden var fotboll och punkrock. Med tiden utökade jag punkdelen med att även recensera plattor. Och som ett led i det, så startade jag ett webzine; Fishzine. Därefter föll det sig naturligt att jag gick vidare på papper, vilket skedde i fyra nummer. Parallellt tog jag in lite skivor till min mini-distro. Sedan lämnade jag papper och körde webzine några år. Så att starta ett skivbolag mitt i allt var inte något speciellt märkligt. Det ena gav det andra liksom.
Uppehållet berodde på digitaliseringen – över en natt så dog typ cd-försäljningen. Eftersom Second Class Kids var så litet så drabbades ingen, men å andra sidan så fanns ju inga resurser för att kunna stå emot stormen heller.

 

Är det precis som för mig som gör ett fanzine, att du älskar musik och punk i synnerhet men du inte kan spela något instrument och därför ville göra något med musiken?

-Oj, bra fråga, Att jag inte kan traktera ett instrument och saknar taktkänsla är ett rätt välkänt fenomen. Dock är jag väl rätt bra på att veta vad som har hitpotential eller inte.
Självklart var det precis som du skriver att jag ville göra något för musiken när jag drog igång karusellen för drygt 20 år sedan. Nu vet jag inte riktigt vad som driver mig, mer än att jag älskar att höra ny, bra punk.

 

Berätta lite om dig själv, jag vet några saker, du är rektor, har haft ett företag där du sålt ölglas etc, men vad finns mer vi behöver veta?

-Rektorsdelen tycker jag ju är lite smårolig att nämna, speciellt nu när jag snart har varit rektor i nio år och ser det som mitt kunskapsområde, och inte direkt något temporärt jag hoppat på. Jag säger: Fler punkare borde bli rektorer!

Parallellt så har jag och min bror drivit ölglasföretaget Sejdelshoppen.se. Vi sålde det dock i slutet av 2017 och vinsten därifrån har definitivt varit till nytta för Second Class Kids.
I övrigt så gillar jag att snickra, dricka öl och löpträna.

Öl står dig nära till hjärtat också då eller, favoritölsort och favoritmärke?

Om du hade ställt denna fråga för två år sedan, så hade du fått en mindre uppsats men nu har jag lite lugnare inställning. Saken är ju att man blir salig i sin egen vattvälling, som min far brukar säga. När jag driver Second Class Kids så lyssnar jag såklart extra mycket på punk (även om jag såklart hade lyssnat mycket annars också), och när jag drev Sejdelshoppen så försökte jag dricka ny och spännande öl hela tiden – för att hålla mig uppdaterad med branschens utveckling. Så när jag lade ner Sejdelshoppen så beslöt jag mig för att bara dricka vin en månad (höll väl typ tre dagar, men ändå), för att verkligen påminna mig varför jag älskar öl.
Om jag går på Systembolaget och bara ska köpa ett gäng stabila öl så blir det nog Leffe, Guinness, några amerikanska ipor och kanske någon helt otrendig ölstil från Hälsinge ångbryggeri.

 

Second Class Kids ska inte släppa något öl, finns det tankar på det?

-Nej nej nej. Att brygga öl är helt oglamoröst, slaskigt och tråkigt. Det som jag tror är roligt är att ta fram nya produkter, lyckas att komma in på ytterligare en pub och eventuellt vinna något pris. Men det vardagliga jobbet lockar mig inte alls. Om Second Class Kids skulle ha en öl så skulle det vara en alkoholsvag så man kunde dricka riktigt många av den.

Vad var din första punkupplevelse du hade, vilket år och vilket eller vilka band var det som fick upp ögonen för dig?

-Jag kan väl säga att min första konsert var med The Kristet Utseende på deras avskedsturné; Dra åt helvete tour 99. Bra start kan jag tycka; Ett fullsmockat Pipeline, ett peppat band samt en än mer peppad publik. Tyvärr tror jag inte att man direkt hörde sången, men det må vara hänt. I alla fall så tror jag att den spelningen symboliserar den intensitet som ofta finns på punkspelningar, som jag tror att dagens Spotify-lyssnare riskerar att missa. Musik ska upplevas live!

Du släppte Sveriges jävla ryggrad som en skiva mot SD, varför var det viktigt att släppa en sådan skiva?

-Skivan är väl inte direkt mot SD, utan mot främlingsfientlighet. För mig är all främlingsfientlighet så jävla dumt. Jag dömer inte människor utifrån deras huvudfärg, utan utifrån hur personer beter sig. Att kategorisera människor utifrån genetik kan endast leda fel. Tyvärr har samhällsklimatet hårdnat, så jag kände mig tvungen att i alla fall bidra med en liten del.
Att släppa Sveriges Jävla Ryggrad kom sig av en slump; å ena sidan så satt Lastkaj 14 och skrev vallåtar, medan Kardinal Synd och ett annat band (som tyvärr hoppade av) planerade att kanske göra något. Så när jag insåg att flera av mina band höll på att koka ihop något – så skickade jag iväg en förfrågan till övriga, och vips så fanns det en skiva klar med Second Class Kids-band.

 

Hur mottogs den? Har du fått några hot eller liknande för att du tar ställning?

-Tycker att skivan fick samma mottagande som alla mina andra släpp – de redan frälsta diggade den. I övrigt är det rätt tyst. Saken är också att vinylen blev försenad, så den kom ut precis EFTER valet. Det kan man väl kalla för en flopp.

 

Tycker du det är viktigt att ta ställning i texter etc och är det bara sådana band du vill ha på ditt skivbolag?

-Man måste absolut inte ta ställning, absolut inte. Men om man tar ställning, så får det inte vara åt fel håll. Med fel håll menar jag såklart att man förordar rasism eller dumhet i allmänhet.

 

Vad har du annars för krav på ett band för att du ska signa dem?

-Inga krav alls – att de spelat in bra punkrock räcker långt. Däremot får ju bandet en deal utifrån vad de själva planerar att agera. Lastkaj 14 får t.ex. typ vad de vill. Ett litet band som gör en spelning per år och släpper fyra-fem låtar vartannat år – får ju en helt annan deal.

Vilket är ditt drömband att signa?

-Jag kan väl säga att min första konsert var med The Kristet Utseende på deras avskedsturné; Dra åt helvete tour 99. Bra start kan jag tycka; Ett fullsmockat Pipeline, ett peppat band samt en än mer peppad publik. Tyvärr tror jag inte att man direkt hörde sången, men det må vara hänt. I alla fall så tror jag att den spelningen symboliserar den intensitet som ofta finns på punkspelningar, som jag tror att dagens Spotify-lyssnare riskerar att missa. Musik ska upplevas live!

 

Vilket är ditt drömband att signa?

-Jag tänker aldrig i de banorna, jag är väldigt jordnära med skivbolaget. Jag försöker mer tänka på band som i någon mån är inom räckhåll. Därför tycker jag gott att Strebers kunde göra en till platta, och låta mig släppa den. Annars är jag förtjust i både Trubbel och En svensk tiger.

Hur kom namnet till egentligen på bolaget. Är det så du känner dig som en andra klassens ungdom?

-Fan, detta var ju femton år sedan... nä, men saken är väl att vi som rör oss inom punken, kanske inte riktigt ses en del av det etablerade samhället, så det kokar väl ner i någon form av stolthet över den du är; I'm a second class kid. Punkt!
Jag tycker att loggan är smått genial, men eftersom vissa tror att bolaget heter så – så blir det i slutändan en förjävla dålig idé att ha en logga som inte är lika som skivbolagsnamnet.

 

Hur tycker du att musiksverige ser ut idag?

-Vet inte. Är rätt ointresserad av musik som inte är av punkkaraktär. Om jag inte drev ett punkbolag, så skulle jag aldrig, aldrig, aldrig, röra mig i musikvärlden.

 

Vad är dina framtidsplaner 2019 för bolaget?

-2018 blev ju helt galet med 14 skivsläpp, speciellt med tanke på att jag bara hade planerat att släppa typ sex-sju plattor. Chansen finns att 2019 kan bli nästan lika intensivt. Många av mina band har planer på utgivningar i år, så vi får väl se. Det som är skickat på pressning är i alla fall återsläpp av Lastkaj 14:s Stormar (ommixad och ommastrad) och Becksvart samt att Death by horse har spelat in ett nytt kanonalbum.

 

Hur mycket släpper du av varje skiva du ger ut? Får du sålt det mesta? Hur säljer du det mesta av det du säljer, på konserter,postorder eller vad?

-Det varierar hur många ex som pressas – typ mellan 200 och 1000. Eftersom jag också är småbarnsfarsa, så kan jag inte offra mina få konsertbesök på att nasa skivor, så istället satsar jag endast på postorder. Jag ser det fortfarande som att Second Class Kids är i en nystart – så att inte alla skivor går runt ser jag som en del i reklamkostnaderna.

Är det inte ett kamikazeuppdrag att släppa skivor 2019?

-Jo, kanske det. Men man måste alltid fråga sig själv: Om du inte gör det själv – vem ska då göra det?

 

Köper du mycket skivor själv? Vad är det senaste du köpt, den första skivan du köpte och den dyraste du någonsin köpt?

-Jag köper väldigt lite skivor. Jag har ärligt talat väldigt lite tid i mitt liv, så att bara kunna sitta ned och lyssna på en nyinköpt skiva existerar inte.
Min första skiva jag köpte var More ABBA Gold. Vill egentligen köpa en Tomas Ledin, men eftersom ABBA-skivan vara en mid-price-produkt, så tjänade jag in 70:-! Köpte förövrigt en bärbar cd-spelare på samma gång. Bra skit!
Jag köper inte dyra skivor.

 

Finns det något SCK-släpp som har blivit riktigt dyrt och har sålts dyrt på Tradera, ebay etc?

-Jag brukar ju lägga upp något roligt till förmån för Musikhjälpen varje år. Detta år lade jag upp en promo-cd för Becksvart. Skivan delades ut gratis till alla som var på releasespelningen i Stockholm. Vet inte om något ex sålts därefter. I alla fall så inbringade den drygt 1800:-. Nu tror jag i och för sig att priset trissades upp lite extra, med tanke på att pengarna gick till välgörenhet. Men ändå. Så oavsett om skivan är värd 1800 eller inte – så gick ju 1800:- till behövande. Det är fint.

 

Hur tycker du att det är i Sverige just nu, politiskt menar jag? Inga tankar själv på att jobba politiskt?

-Jag är ju själv aktiv i Vänsterpartiet, men på kommunalnivå. Sitter som ersättare i Kommunstyrelsen och Ledningsutskottet. Att driva en politisk ideologi på kommunnivå är helt dödsdömt, utan det handlar mer om fundera hur skolstrukturen ska se ut, hur många äldreboenden som ekonomin räcker till samt hur man kan få ner antalet hemtjänsttimmar. Totalt osexiga frågor, men för mig som har barn som, förhoppningsvis, ska växa upp här så är det viktigt att pengarna används rätt – så att de kan få den utbildning som de vill ha.

 

Försöker du påverka dina elever på något sätt genom att ta dit dina band för spelningar på skolan etc eller blir det jäv om man gör på det viset?

-Mina elever går på låg- och mellanstadiet, så nej. Ärligt talat så är det typ ingen som vet att jag driver ett punkskivbolag.

 

Vilken är din absoluta favoritskiva på ditt eget bolag hittills?

-Jag tycker ju att alla är bra, annars hade jag ju inte givit ut dem. Men visst, vissa skivor är bättre än andra; Lastkaj 14 – Becksvart, M.I.D – Den rike mannens börda och Sveriges Jävla Ryggrad är väl tre favoriter. Fast å andra sidan så tror jag att promon som släpptes i höstas är den bästa – för där får varje band bidra med en skitbra låt – så helt skivan blir ju helt magisk.

 

Vilken har sålt mest?

-Lastkaj 14 – Becksvart.

 

Vad föredrar du själv CD, vinyl eller kassett eller ve och fasa digitalt?

-Vinyl är ju klart bäst. CD tycker jag i grund och botten är ett bra format, men tydligen helt otrendigt nu. Anledningen att jag ibland släpper på CD är att musiken måste få komma ut, men att det skulle kosta för mycket att pressa en vinyl, så istället för en ren digital produkt, så blir det i alla fall en cd.

 

Har du något annat du skulle vilja förmedla till oss som jag inte frågat om?

-Haha, nä, nu har jag suttit och knattrat och knattrat. Så nu räcker det.

Gå på punkspelningar! Eller köp en skiva.