|
Psycho Poetry
|
||||
|
Psycho Poetry är ett band från Sundsvall med Terese på sång och hon gillar inte riktigt min jämförelse med Vice Sqaud och Sounds men annars verkar hon trivas i mitt intervjusällskap. Detta skedde en gång i början av mars 2004.
Historia? -Psycho Poetry bildades hösten 2000, Jag och Roger hade spelat i ett konstigt band innan med en annan tjej på trummor. Det var mest på skoj, jag var livrädd för att sjunga och hade inga större låtskrivarambitioner, men vid tidpunkten vi lade ner det bandet hade jag upptäckt att sjunga var ju hur kul som helst och skriva låtar gick ju bra det också. Så vi hittade en gitarrist och en trummis, tog namnet Psycho Poetry, och körde på så i några år, efter första demon kom oväntat väldigt positiv respons, månadens band och 9:a i betyg av Sörling i Close-up, erbjudanden om samlingar, en drös roliga spelningar med mera. Vi var väldigt förvånade! Förra våren flyttade vår gamla gitarrist till Nässjö och vi rekryterade Simon, och några månader senare kom nya trummisen Thomas med i bandet. I november spelade vi in och nu känns det bättre än någonsin.
Berätta lite om varje medlem i gruppen, ålder, yrke, intressen, familj och något hemskt om varje medlem? -Gitarristen Simon Olausson bor i hus med sina föräldrar som man ska göra när man är 17 år. Han går på gymnasiet och pluggar musik, så det är han som kan det här med terser och kvinter och sånt skit som jag inte fattar. Övriga intressen är snickra och tjejer. När jag hade fest sist spydde Simon på mitt tangentbord. Det var kul.
Tomas Björling, 20 år, är Psycho's trummis och senaste medlem, han har också gått musik estet men hoppade av. Nu jobbar han på McDonalds för då kan han betala sin lägenhet och får han äta hamburgare som blivit över. Tomas spelar lite allt möjligt, är vänsterhänt och får han tag i en bas spelar han uppochner. För övrigt skulle han lika bra kunna prata bort ett rep istället för att spela.
Bassisten Roger Bergsten är en mångsysslare i Sundsvalls musikliv, jobbar bland annat som studiotekniker och fixar hemsidor. 25 år, nästan antik och med så dåligt låtminne att Simon efter 2 veckor i bandet blev tvungen att visa honom låtarna, haha! Annars spelar han med sitt hårdrocksband.
Jag, Theresa Bystedt, 23 år, expert på att bränna ut mig i mina projekt som alltid innefattar musik och spelningar. Spelar bas när jag inte sjunger, häckar framför datorn när jag inte fördriver tiden på café. Finns inget hemskt att säga om mig, men det beror väl på vem man frågar.
Sundsvall har ju alltid varit en livlig musikstad, varför är det så tror du? -Det har funnits så mycket folk och eldsjälar i Sundsvall som varit och fortfarande är väldigt duktiga och engagerade i musiken, det blev väl ringar på vattnet när de körde igång och folk har hakat på, startat egna band, skivbolag, arrangerat spelningar mm.
Bästa Sundsvallsband genom tiderna? -Rasta Hunden måste jag nog svara. The Kristet Utseende har också lämnat ett outplånligt intryck hos de flesta som lyssnat på dem, även mig. Nutida bästa är trallpunkarna Java. |
Bästa band just nu eller bra band kanske? I Sverige? -Mitt favoritband just nu är australiensarna The Living End, ett helt grymt band! Om jag förstått rätt så är de tydligen skolade jazzmusiker innan som bestämde sig för att lira punk istället. Så har man ju klassiska favoriter som Misfits, Ramones, X-ray specs. Svenska favoriter är Voice of a generation, Coca carola och ett gäng svenskpunkband som inte finns längre, tex Burning Kitchen och Cosa Nostra.
Hur skulle ni beskriva er egen musik med tre ord? -Lekfullt, Energiskt, Laglöst
Jag säger att ni är en mix av Vice Squad och Sounds, kommentar? -Haha, vilken förolämpning! Nårå, men det är ju en klassiker att band med tjejer på sång nästan bara jämförs med andra band med tjejsång, det ligger ju närmast till hands. Sångerskan i Vice Squad vill ju låta så jäkla förbannad, sångerskan i the Sounds vill låta lite halvsexigt uppkäftig. Jäklar, jag som bara vill låta lika tuff som Danzig! Om man bortser från sången så vette tusan vad vi liknar, i grunden är det bara punkrock som spretat iväg åt olika håll.
Vad jämförs ni med annars? -Jag tror många inte riktigt vet vad de ska skriva, i recensioner har vi har fått höra allt från Ramones, Raped Teenagers, Metallica, haha! Det mesta känns inte särskilt träffande, men de flesta skriver faktiskt att vi har vår egen stil.
Bryr man sig om recensioner? Vilken är den konstigaste ni har fått? -I en recension om oss stod det inget om oss överhuvudtaget, bara en totalsågning av ljudteknikern, men självklart har man som recensent inte så bra ljud om man sitter 50 meter bort på en veranda med tak och dricker öl. Den var ju lite konstig. Ett nätzine skrev att vi lät som "Nicke och Nilla på speed med varsin gitarr", men det var ju mest rolig. Även skottpengar utlyste han på oss, haha!
Att vara ett demoband, vilka är fördelarna respektive nackdelarna? Skickar ni ut mycket till bolag och tidningar? -Det verkar nästan vara lättare att vara ett halvbra demoband än ett halvbra signat band. Som demoband får man spela på demoscener på festivaler, trycka demos och stoppa alla pengar i egen ficka, göra lika bra reklam för sig som signade band kan via nätet. Som bra demoband får man många möjligheter. Nackdelar är väl att det är så hård konkurrens till de tillfällen som erbjuds att visa upp sig. Det kryllar ju av skitbra band överallt. Man får göra sitt bästa, går ju inte att sitta på arslet och vänta på att bli "upptäckta". De flesta som får skivkontrakt har ju verkligen arbetat hårt med att få ut sin musik. Vi kommer skicka ut den här demon till alla ställen som passar våran genre, vi har bara gjort en sväng demoutskick tidigare och det var ett par år sedan.
Hur är en bra spelning med er? -En bra spelning med oss är när vi är jätte taggade för att det är mycket och bra publik. Jag gillar när det blir lite missar för då kan man skratta lite så blir det blir lättsammare stämning. De som har sett oss brukar tycka att vi är personliga och avslappnade.
Vad är det för folk som lyssnar på er, är det bara kompisar eller vilken typ av människor är det? -Klart våra kompisar tycker att vi är bra, men det kan väl bero på andra saker. Vår publik representerar ingen särskild genre, utan det är verkligen från person till person. Det verkar som att folk antingen gillar oss jättemycket eller så gillar de oss inte alls. Vi skulle förmodligen ha en större publik om vi var mer nischade, vi är för lite punk för punkarna, för snabba för rockarna, för tralliga för hårdrockarna.
Vad betyder punk för er, är det bara ett ord eller är det en livsstil? -När jag började lyssna på punk och kalla mig punkare hände egentligen ingen förändring. Plötsligt fanns det bara ett namn på såna som mig. Punken som jag uppfattar den finns i allt jag gör, punk för mig är ren energi, att tro på sig själv, att stå för sina åsikter och ideal, att våga sätta gränser och att jag personligen inte ska bidra till ännu mera idioti i samhället. Tyvärr lämnar många punken bakom sig när de kliver in i vuxenvärlden utan att fatta att det är där de verkligen kan göra en skillnad. Vad gäller Psycho Poetry så är det jag och Thomas som lyssnar på punk, medan Roger och Simon mest är hårdrockare. Men det finns nog en liten punkarjävel i alla får man hoppas!
|
Blir det mycket intervjuer, är det tråkigt? -Intervjuer är kul, det har ju mest blivit i lokaltidningarna i Sundsvall.
Vilken är frågan du aldrig får men vill ha, ställ den och besvara den? -Efter alla dom här frågorna vill jag faktiskt inte ha fler. Är nöjd nu, haha!
Snälla ranka dina fem favoritskivor, fem favoritkonserter och fem viktigaste sakerna i livet? skivor: -The Living End - The Living End Fabulous disaster - Put out or get out Misfits - Static Age Burning Kitchen - Confirmation Charta 77 - Tecken i tiden
konserter: Asta kask på Vågen i Göteborg -03 Coca Carola på vårat eget (numera nedlagda) spelställe Underground -01 De 5 minuterna jag hann se av The Nomads och Jello Biafra, Hultsfred -01 Misfits, Hultsfred -98 Charta 77 på Storsjöyran -97 Green day, Hovet i Stockholm -96
Första, senaste och dyraste skivan du har köpt? -Haha, Orup "Du rör inte min mercedes" på vinyl 7". Senast köpte jag Voice of a generations nya, dyraste skivan kommer i alla fall att bli Living End´s senaste som jag måste beställa på import.
Snyggaste omslaget på en skiva? Finns det någon skiva du har köpt bara för att omslaget var snyggt? -Jag gillar stilrena omslag med bandet på omslaget, som No Doubt-samlingen eller Liberators nya skiva. Svart och vitt är snyggast, hatar kluddiga, färgglada omslag med fula typsnitt som Tiger Army's "Power of moonlite". Bläh. Kan inte säga att jag köpt en skiva bara för omslagets skull.
Vilken är den pinsammaste skivan i samlingen? -Vilken är pinsammast av Robyn is here, Absolute Dance och soundtracket till De tre musketörerna?
Vad är det bästa respektive det sämsta med att bo i Sverige? -Bästa med att bo i Sverige är att man som ung person har så mycket möjligheter att göra precis det man vill. Man måste inte arbeta stenhårt för att försörja sin familj, man kan drälla runt och stämpla, man kan plugga till nästan vad man vill, man kan starta eget, engagera sig i precis vad man vill och så vidare. Sämsta med Sverige är att folk blir så jävla äckliga när de super, alkoholen blir vardagsfegisarnas ursäkt för att svina. Vem ställer sig och pissar på entrén till Åhléns en tisdag förmiddag?
Var det rätt Robinsonvinnare? Robban då? -Robban är en idiot, hatar Robban, hatar Robinsson. Skulle aldrig åka till den där självplågar-ön och vill inte se människor som gör det heller. Skulle jag bestämma så skulle ingen vinna, utan att båten som plockar upp dom när inspelningarna var klara aldrig skulle komma. Då skulle det vara äkta Robinsson-liv! HA!
Psycho Poetry , varifrån kom namnet? -Det är ett typsnitt.
When the saints, varför en cover som den? Gör ni andra covers? Vilka isåfall? -"When the saints" är ju störtskön! Jättekul att spela live. Jag gillar att spela covers, vi har spelat Lars Fredrikssens and The bastard's "Dead American", Operation Ivy's "Knowledge" och Misfits "Static Age". Oftast slänger vi med en cover i mitten i spelordningen för att få lite paus, mest för att vi bara kan göra snabba låtar själva. Som "Veckans artist" spelade vi bland annat in James Brown's "I feel good" på P4 Västernorrland förra året. De har aldrig fått så många klagomål från äldre damer och herrar som under den veckan!
Framtidsplaner för bandet? -Skicka ut demon till bolag, spelställen, tidningar, zines. Har kontaktat några bolag i Japan mest för skojs skull. Repa, repa, repa och förhoppningsvis få massa roliga spelningar i sommar. Har vi möjlighet ska vi försöka styra upp en miniturné.
För dig själv? -Vinna 200.000:- på en 10:a-lott. Har hittills lagt ut några hundra på dem men inte lyckats. Annars får man göra det gamla vanliga och arrangera spelningar och hålla på med massa musikprojekt, fast det duger fint det med.
Visdomsord? -Tänk själv och var snäll! Funkar alltid.
Nåt att tillägga? -Nä. |
||
