Det är andra gången jag intervjuar Popperklopper från Tyskland. Ett riktigt bra band som blandar mellan engelska och tyska texter. Detta gjordes i september 2022 och jag tror att det är Carsten som svarar på frågorna.

Berätta gärna lite om det har varit mycket lineupändrigar sedan sist jag intervjuade dig i november 2014?

– Vi har bara haft en förändring i slutet av 2015 när vår basist Poeppel slutade efter att ha varit med i bandet i 14 år och Udo ersatte honom. Udo är en god vän till oss. Jag brukade spela med honom i 2 band tidigare ("The Dynaminds" (actionrock) och "Raw.ones" – ett Ramones tribute band).

Jag förstår inte riktigt, du släppte Alles wird gut 2000 och en med samma namn 2019(Vilket jag inte har) Är det inte samma skiva?

– Albumet från 2019 heter "Alles wird Wut". Det är vårt 30-årsjubileumsalbum och titeln är ett tyskt ordspel som kombinerar delar av titeln på vårt 10-åriga album "Alles wird gut" och av 20-årsalbumet "Was lange gaert wird endlich Wut". Så det är ett helt annat album med nya låtar.

På nya skivan Verloren Und vergessen, är det många låtar där som inte har släppts tidigare?

-Jag måste förklara bakgrunden till detta "mixade" album: Vi började skriva en hel del låtar direkt efter att ha avslutat albumet 2019, och till slut (på grund av pandemin när vi inte spelade några shower) hade vi ett 20-tal nya låtar vilket var för mycket att lägga på ett album. Å andra sidan hade vi många outgivna eller sällsynta låtar som vi ville släppa någon gång. Så vi började spela in 5 av de nya låtarna först som finns på det nya albumet nu och fyllde albumet med outgivna låtar (från flera olika studiosessioner 2009-2019) samt några sällsynta låtar, som aldrig hade släppts på en Popperklopper-release tidigare, som samlings-låtar etc.

Är det fortfarande viktigt att släppa fysiska skivor? Eller kan du känna att ni har gjort en skiva om ni bara släpper den digitalt?

-För mig är det fortfarande väldigt viktigt att ha ett "riktigt" = fysiskt album, Vinyl och/eller CD. Kanske är jag lite gammaldags då jag inte riktigt har börjat använda Spotify osv. Det känns lite konstigt när vårt skivbolag pratar om ett nytt "singelsläpp" som egentligen bara är ett digitalt släpp utan att ha en fysisk 7" vinylsingel till exempel. Men ok, så är det ibland nuförtiden.

Ni har aldrig varit i Sverige och spelat eller? Om ni inte har det när kommer ni?

-Vi spelade en spelning i Sverige faktiskt, det var på Bollnäs Punkfestival 1998 antar jag... det var ett riktigt äventyr för oss, hela helgen var så rolig, att spela (och festa) tillsammans med så bra band som The Vibrators, One Way System eller de svenska banden A-Bombs och Plan 9 (vet du förresten om killarna i dessa 2 band har andra band? Vi älskade verkligen dem båda och det enda jag vet är att Chuck Pounder från A-Bombs brukade spela gitarr för The Hellacopters runt 1998). Vi hade en riktigt bra tid i Sverige men det var lite galet att köra typ 4000km bara för att spela 1 show... hahaha....men i alla fall, det är alltid ett stort nöje att spela en spelning i ett främmande land, eftersom man inte vet vad som kommer att hända osv... så, ja... om någon är intresserad av att boka en spelning för oss, vänligen meddela oss !!

Vilka länder har haft nöjet att höra bandet live?

– 95 procent av våra spelningar är ju i Tyskland, ibland Österrike och Schweiz också. Förutom det spelade vi några spelningar i grannländerna till Tyskland, som Luxemburg, Frankrike, Belgien, Nederländerna....England, och vi har varit i Ryssland 2 gånger för att spela några spelningar, vilket också är en höjdpunkt i vår bandkarriär.

När ni gör låtar, hur gör ni, jammar ni ihop eller kommer någon med en text och några med musiken eller hur gör ni era låtar?

– För det mesta skriver jag musiken hemma, sedan är det bara att spela in en låt med mobilen, det vill säga att bara spela gitarr och sjunga lalala hemma och skicka ackorden till vår basist. Så de andra har hört låten och vet vad jag menar, då är det lättare att börja spela låten i replokalen snarare än att börja förklara alla detaljer från början vilket skulle vara mer tidskrävande. Texterna är oftast skrivna antingen av vår trummis Lars eller av mig själv, men det är mest musiken som görs först, sedan texterna.

Det verkar som om era texter är viktiga, finns det något ni inte kommer att skriva en låt om?

– Ja, för oss är det väldigt viktigt att våra texter har ett tydligt budskap, snarare än att sjunga om något trams-skitsnack eller bara partyklichéer osv... du vet vad jag menar... vår avsikt är att göra människor medvetna om orättvisor, (sociala) nackdelar, bekämpa högerextrema politiska tendenser (vilket jag tror är en stor fråga över hela Europa), men ibland har vi också några personliga texter.

Berätta gärna lite om följande texter

-No happy song

Det här är en låt om vårt dilemma att försöka skriva en slags glad eller rolig eller vilken låt som helst som verkar som vi inte kan göra, eftersom det automatiskt är all galenskap över hela världen som kommer in i vårt sinne när vi börjar skriva några texter. Men vem vet....vi kanske lyckas få en glad låt skriven någon gång..

Wovor habt ihr angst

Vet inte om detta är ett rent tyskt fenomen... tror inte riktigt det... det handlar om alla dessa freaks nuförtiden, som högerextrema idioter, falska nyhetsspridare, konspirationsteoretiker ... Du vet... Covid-tider... alla dessa idioter är som att gå samman i en stor familj under de senaste åren ... otrolig...

Mantel des schweigens

Den här låten handlar om religion, egentligen inte religion i allmänhet utan mer konkret om hur den praktiseras och lärs ut av den jävla katolska kyrkan. I Tyskland har vi en enorm skandal med sexuella övergrepp som gjorts av katolska präster under många år och den katolska kyrkan hjälper inte till att klargöra allt och straffa de skyldiga. De föredrar att hålla tyst och bara vänta och se ...

Hur är det att leva i Tyskland nuförtiden, rasister, politik,covid etc?

– Som nämnts ovan står vi inför en farlig trend av högerradikalism de senaste 10 åren. Detta jävla nazistparti AFD är en del av parlamentet sedan 2017, eller den rasistiska PEGIDA-rörelsen i östra Tyskland, så kallad "Reichsbürger", plus Covid-förnekare som kallas "Querdenker" etc etc. Det är verkligen alarmerande och det är otroligt att sådana saker kan hända (igen) i Tyskland. Jag antar att Covid-ämnet / diskussionen / situationen är ganska lik andra länder, men jag är inte särskilt motiverad att prata om detta längre ... för mycket av den här skiten de senaste 2,5 åren..

Kallar ni er punkband, hardcoreband, metalcoreband eller kallar ni er bara för ett rockband? Är det viktigt att nämna punk samtidigt som man pratar om ditt band? Vad tänker du om punk när du började och om du jämför med punk idag?

-Ja, jag skulle kalla det ett Punkband... ur ett musikperspektiv är jag också ok med termerna Punkrock eller Rocknroll eller vad som helst... egentligen är det bara en slags snabb och högljudd Rocknroll skulle jag säga. Det finns hundratals olika subgenrer eller termer som används för mer eller mindre liknande musik, jag gillar inte riktigt den här typen av stereotypt tänkande... men i slutändan spelar det ingen roll om någon kallar det Punk eller Deutschpunk eller Hardcore Punk eller vad som helst.. och angående texterna/attityden så är det definitiv Punk också... Jag skulle säga att den största skillnaden i Punk genom åren är att det har varit socialt accepterat / mainstream sedan runt 90-talet, och att det bara är en typ av en Mainstream-grej under tiden. Å andra sidan finns det fortfarande en ganska imponerande undergroundscen som vägrar denna mainstream/kapitalism-del, som jag tycker är viktig att hålla vid liv. Jag tänker på alla dessa fina alternativa ställen, klubbar etc som är precis som en oas mitt i den kapitalistiska världen för mig. Men det blir svårare och svårare för de ställena, den jävla kapitalismen äter upp allt.. pratar om själva Punkmusiken, naturligtvis har många band polerat sitt ljud till ett mer eller mindre radiovänligt ljud, några av dessa band visas till och med på toppositioner i listorna, men det är inte min favoritsmak, jag gillar att höra lite smuts och repor här och där, du bör höra att musiken är handgjord, snarare än att använda modern teknik som melodi eller beat detective och att spela in i de dyraste studiorna etc..

Har du något favoritfotbollslag(jag supportar Arsenal(England) och ett svenskt lag som heter GAIS själv)?

 – Jag är egentligen inte intresserad av fotboll, men du kanske vet att för de flesta punkare/alternativa killar i Tyskland måste det vara St Pauli, bara på grund av deras attityd, inte nödvändigtvis på grund av deras spel.

Öl är dyrt i Sverige. Jag har ett väldigt stort intresse för öl och brygger själv? Din favoritölstil ? Ni har ingen egen Popperklopper-öl? Eller kanske ni är straightedge?

– Vi växte upp bredvid Bitburg, så självklart är Bitburger Pils vårt favoritmärke sedan vi var tonåringar... Jag älskade också de mer bittra ölen från norr, som Jever till exempel. Men jag måste säga att förutom "Pils" sedan några år upptäckte jag smaken av den mer "lätta och söta" ölen från södra Tyskland, den så kallade "Helles" från Bayern... Jag tycker det är som "Lager"... de har tusentals bryggerier där borta och i allmänhet är nästan alla deras öl mycket välsmakande ... de mer kända som Augustiner, Spaten, men också de från de mycket små bryggerierna. Det jag egentligen inte gillar är de som är lite för experimentella, alltså ur smakperspektivet... som öl med mycket alkohol, eller rökig smak, eller "Bockbier" och sånt.

Finns det några bra band från Tyskland värda att nämna? Och hur lever punken vidare i Tyskland? – Mina tyska favoritband är fortfarande mest de klassiska gamla punkbanden från 80-talet, som Slime, Razors, Razzia, EA80, Abwärts, Die Toten Hosen, Einstürzende Neubauten, Hass, Toxoplasma, Canal Terror, Molotow Soda, Buttocks, Targets, Neurotic Arseholes, även några gamla Krautrockband som Can, Kraftwerk, Ton Steine Scherben etc. men det finns såklart också många yngre band runt omkring. Ärligt talat finns det så många band faktiskt för att jag verkligen inte har hela bilden av scenen längre, värt att nämna band som Dritte Wahl, Graupause, Alarmsignal, Fuckin Angry, Hausvabot, Scattergun, Gee Strings, Cellophane Suckers..

Vad är er styrka när ni spelar live?

– Det var en kille som en gång sa "ni påminner mig om en klassisk powertrio"... hahaha....jag tror det var menat som en komplimang... vi är bara 3 killar i bandet vilket innebär att alla måste lägga sin fulla energi i liveshowen. Och det är vad vi gör. Det handlar inte om att spela varenda ton rätt, det handlar om energin och budskapet som publiken ska känna. Jag tror att det också är en komplimang när någon säger "dina album är ok men dina livespelningar är bättre". Det är vad det handlar om. Förresten, mina favoritspelningar är de på små varma klubbar med en liten scen, med direktkontakt till publiken.

Vilken typ av människor kommer till era konserter? Vilken typ av människor saknar ni?

– För det mesta är det en skön blandning av yngre och äldre. Jag gillar den blandade publiken. Det är också alltid trevligt att träffa några gamla vänner efter en lång tid till exempel.

Köper ni mycket skivor, eller är det bara Spotify och den typen av saker att ni lyssnar på musik med? –

 Som nämnts ovan älskar jag fortfarande de fysiska originalskivorna, antingen som Vinyl eller CD. Men jag måste också säga att jag inte är så galeni att köpa skivor längre....en anledning är att jag inte har något utrymme kvar i mitt hus längre ... hahaha..

Säljer ni någon merch på era spelningar, köper folk det? Vad säljer bäst?

– Ja det är klart att vi säljer vår merch. Det går ganska bra skulle jag säga. Det har skett en förändring under de senaste åren, CD-skivor säljer inte bra längre men vinyl är den stora grejen igen (men vinyl blir väldigt dyrt idag, och fler och fler problem med långa produktionstider..)

Vilken är din egen favoritsång bland era egna låtar? Och vilken låt är folkets val?

– Jag har inga riktiga favoritlåtar, ok det finns några som jag gillar mer än andra, visst, men egentligen lyssnar jag inte ens på vår egen musik längre efter att den har släppts. Fansen har olika preferenser, vissa människor vill bara höra de gamla klassikerna, andra gillar de nya låtarna ... så det blir verkligen svårt att komma överens om en setlist i låt oss säga 1 timme, eftersom det finns massor av låtar vi har / vill spela och vi skulle vilja ha minst 1-2 låtar från varje album i setlistan, men för varje nytt album blir det svårare..

Vad är den största skillnaden när ni spelar live nuförtiden om du jämför när du först började spela i ett band? Eller är det här ditt första band kanske?

-Den största skillnaden är 1. Tiden för var och en av oss (familj och arbetsuppgifter) och 2. Det faktum att vi tidigare när vi startade bandet var tvungna att söka och organisera spelningar själva (utan att ha internet! Och ingen kände till oss). Idag får vi 10 konserterbjudanden varav vi bara spelar 1. Vi skulle kunna spela kanske 50 spelningar per år men vi lyckas bara spela 10. men det är ok, jag kunde inte tänka mig att fortfarande vara på resande fot varje helg, som vi gjort tidigare år.. vissa saker förändras med att bli äldre ... haha... angående själva konserten, ok det finns en slags rutin efter alla dessa år, visst, men ändå är varje konsert ett äventyr för oss, speciellt när vi kommer till en stad för första gången..

Bryr ni er om recensioner? Vilket är det mest märkliga ni någonsin haft, med det här bandet eller något annat band du varit  med i?

-Ja, jag är alltid VÄLDIGT sugen på att läsa de första recensionerna för ett nytt album! Tänk dig att du jobbar med det nya albumet i 2-3 år kanske och när det är klart är du lite blind på något sätt, så det är väldigt intressant att läsa och höra vad andra tycker om det, vare sig det är positivt eller negativt.. haha... och ja, det fanns också några märkliga recensioner genom åren, men jag kommer inte ihåg vilket specifikt fanzine det var ... typiska saker som att folk blir upprörda bara på grund av gitarrsolon / wah wah's i en Punk-låt (?!?) eller gör narr av fel text / formulering eller min tyska / engelska accent.. haha... vi tar oss inte för allvarligt, vi kallar oss inte ens riktiga musiker, så det är allt ok..

Om ni kunde välja fem band från förr och historien och nutida och både döda och levande band att ha en konsert tillsammans med ert band. Vilka fem hade ni valt?

-Eftersom jag är ett stort av 60/70-talsmusik finns de flesta av mina favoritband inte längre eller åtminstone har de inte den ursprungliga uppställningen längre. Jag hade älskat att se en konsert med sådana legender som det ursprungliga MC5, Sonics Rendezvous Band, Stooges eller The Who etc i deras första tappning, samma för de klassiska amerikanska och brittiska punkbanden i slutet av 70-talet, och kanske den legendariska Anarchy-turnén (Sex Pistols, The Clash, The Damned och The Heartbreakers ... vilken bra line-up!!). När det gäller mitt eget band hade jag gärna spelat en konsert tillsammans med de klassiska tyska politiska punkbanden redan i början av 80-talet och känt den tidens anda. Jag antar att min största önskan hade varit att spela en konsert tillsammans med Die Toten Hosen, också helst på 80-talet... Jag är ett fan sedan 14 års ålder..

Är musik ett bra sätt att få ut frustration och bli en trevligare person utanför musiken?

-Definitivt! Det är alltid ett stort nöje att träffas i replokalen, dricka en öl, föra lite oväsen och skratta mycket. Det är det bästa sättet att glömma alla saker / stress relaterade till jobbet under veckan. Jag vet inte om jag blir trevligare genom att göra det, eftersom jag hoppas att jag är en trevlig person ändå, oavsett om jag gör musik ... hahaha... men jag är övertygad om att hela Punk-grejen kan förändra dig på ett positivt sätt, det vill säga din övergripande inställning till livet och människor, ditt beteende etc, hur du tänker kring vissa saker och behandlar människor.

Ni sjunger på både engelska och tyska, vilket föredrar du?

-Det beror på.. naturligtvis är det lättare för oss att skriva texter och sjunga på tyska, men det finns flera typer av låtar som vi tycker låter bättre när vi sjunger dem på engelska. Dessa är mestadels de typiska klassiska Punkrock -låtarna i 77 -stil.

Är det tråkigt med intervjuer? Är det mycket intervjuer? Vad föredrar du, telefonintervjuer, ansikte mot ansikte eller som den här via e-post?

– Nej, det är inte tråkigt alls att göra intervjuer. Jag gillar verkligen att göra dem, oavsett om det är via e-post eller ansikte mot ansikte. Jag gillar verkligen när frågorna inte alltid är samma gamla standard, så ja, jag gillar din intervju! Vi var inbjudna till en 3 timmars Podcast nyligen, det var väldigt roligt. Vanligtvis får vi flest intervjuförfrågningar när det kommer ut ett nytt album såklart.

Framtidsplaner för bandet?

-Det nya albumet har precis släppts för 2 månader sedan men jag kan bekräfta att nästa album nästan är klart redan!! Inspelningar är klara och nu börjar vi med mixning och mastering. Det beror på att vi hade så många låtar (som nämnts ovan) att vi direkt började spela in nästa album vilket är en stor fördel för oss, utan att ha någon tidspress etc. Så kanske har vi ett nytt album ute nästa år redan! Och den här kommer att bli skitkul, jag är verkligen säker! Ok, det är vad alla band säger om sitt nya album... och en annan bra sak är att jag återigen har MASSOR av nya låtar som måste göras... vi har haft en mycket kreativ och produktiv period under de senaste åren.

Några svenska band du gillar?

-Jaha, absolut, vi är alla 3 riktigt stora fans av den skandinaviska High Energy Rocknroll-scenen sedan slutet av 90-talet, eller vad kallar man det i Sverige? Jag pratar om band som The Hellacopters, Gluecifer, Turbonegro, The Hives, Michael Monroe, Imperial State Electric, Baby Woodrose, Diamond Dogs, The Nomads, The Soundtrack of our lives, Peepshows, International Noise Conspiracy, Sator, Fake Names, Dollhouse (som Udo och jag själv supportade på en turné med The Dynaminds). Ok, alla är inte från Sverige, men alla är verkligen fantastiska. Nicke Andersson till exempel är en så jävla bra musiker och en väldigt snäll kille (jag har fått chansen att träffa honom två gånger (och dricka med honom... haha)... Chefen för vårt gamla skivbolag, Hoehnie, var ett stort fan av de gamla Punkbanden som Asta Kask, The Past, Strebers, och vi lärde känna deras musik av honom, spelade till och med några spelningar tillsammans med Asta Kask/Cosa Nostra och The Past.

Visdomsord?

-Få inte panik, håll dig sval, säker och frisk!

Något mer att tillägga?

-Tack för intervjun och ditt intresse för vårt band. Jag njöt verkligen av det. Som sagt tidigare är det alltid ett stort nöje för oss att få lite erfarenhet / feedback etc i utlandet.