Out In Style är ett av de mest intressanta USHC-banden just nu. Här är en intervju med dem som gjordes i februari 2023.

Berätta gärna lite historia om gruppen, medlemmarna och vad ni gör när ni inte spelar musik, vad jobbar ni med och vilka åldrar är ni i?

– Vi började 2016, när jag (João Xavier) åkte till Kanada för att träffa Ricardo, vår trummis, för att repetera och spela in vår första EP i USA. Vi hade ingen gitarrist, så jag var tvungen att spela in i stort sett allt utom trummorna, vilket Ricardo gjorde. Senare gick Marlos med i gruppen för att spela gitarr. När vi inte spelar musik jobbar vi mycket. Vi arbetar alla på olika kontor med olika roller. Idag är jag 29, Marlos är 34 och Ricardo 39.

Har det varit samma medlemmar hela tiden, eller har det varit många lineup-förändringar? Berätta gärna lite om varje medlem? Tidigare band?

– Vi tre spelade tillsammans i andra band några år tidigare. Först tänkte Marlos inte gå med oss med Out in Style. Men senare hörde han låtarna och gillade de mycket, och vi behövde också en gitarrist, så det var det.

Out in Style är namnet, var kom det ifrån och ni var inte rädda att någon annan grupp skulle heta så?

– Det är på grund av låten "Burning Out In Style" av Lagwagon, som vi lyssnade mycket på när vi var på väg för att spela in vår första EP i USA. Vi sökte via internet för att kontrollera om det redan fanns ett band med det namnet och vi hittade ingenting, så det var det.

Ni kallar er skiva för Letters never sent....Vad betyder det?

– När jag gjorde slut med en tidigare flickvän brukade jag skriva mycket som terapi, men det slutade med att jag aldrig skickade breven. Så jag upptäckte att de kunde vara texter och skapade låtarna. Senare slutade det med att jag brände alla bokstäver.

Är det viktigt att ge ut skivor som fysiska släpp tycker du? Skulle det kännas som att ni har släppt en skiva om ni bara släpper den digitalt?

– Personligen älskar jag att samla fysiska skivor. Älskar konstverket och att läsa texterna och eftertexterna. Idag är det ganska svårt eftersom ingen köper skivor längre. Vi har fortfarande cd-skivor med våra tidigare skivor men jag är inte säker på hur det kommer att bli för de kommande.

Spelar ni några covers när ni spelar live? Om ni gör det, vilka då?

-Inte längre, men vi brukade spela mycket No Use, Bad Religion, Millencolin, etc.

Berätta gärna lite om följande låtar (Ni sjunger bara på engelska eller?)

(I´ll make it right)

Den här gången  är  det en låt om ånger och att lära av dina misstag.

(Save me)

Det handlar om mig själv, där jag undrar om jag kan rädda mitt liv från mina egna handlingar och tankar.

(My reason to believe)

Den där handlar om ett tungt uppbrott i ett förhållande.

Är det viktigt att få ut sina åsikter i sin musik, och är det ett bra sätt att få ut frustration också? Politik?

– Vi pratar aldrig om politik i våra låtar. Det är inte så att vi inte bryr oss, tvärtom, vi har alla starka övertygelser på vänsterkanten i Brasilien och det är ingen hemlighet. Grejen är att jag bara skriver väldigt personliga texter, mer om känslor och sånt som händer i mitt liv.

Tror du att era texter kan påverka andra människor som lyssnar på dem ... något exempel på det? Har du ändrat dig?

-Absolut. Jag hoppas att vissa människor kan relatera till det jag skriver och inse att de inte är ensamma. Det var vad som hände mig när jag växte upp och lyssnade på punkrock. Jag blir alltid känslosam när vissa säger att de kan relatera till vår musik.

Hur är det att spela den här typen av musik i Brasilien (eller var bor ni?) och vilken typ av band har ni konserter med? Vilket är det mest märkliga bandet ni har spelat tillsammans med?

– Det är tufft, jag ska inte ljuga. Vi får nästan aldrig betalt, och de flesta i Brasilien är inte vana vid punkrock. De lyssnar på andra genrer, och följaktligen har vi nästan inget stöd. Vi brukar spela med liknande band härifrån. Ibland när ett utländskt band kommer till Brasilien öppnar vi showerna (Belvedere, Satanic Surfers, Antillectual, till exempel).

Hur skulle ni beskriva er musik med tre ord för människor som inte har hört er? Kallar ni det punk eller hardcore, emo eller vad?

– Jag gillar egentligen inte att etikettera vår musik, men om jag var tvungen att beskriva den skulle jag säga att vi gör väldigt uppriktig och ärlig musik och spelar från djupet av våra hjärtan. Om du gillar emo, punk eller hardcore kanske du gillar vår musik. Slutsatsen är att du måste lyssna för att ha din egen åsikt.

Jag gillar öl och gör även öl.. Om Out in Style gör en öl, vad skulle den heta och vilken typ av öl skulle det vara? Eller kanske ni är straightedge?

– Jag personligen älskar öl. Jag arbetade i några barer i flera år, så jag fick chansen att förstå mer om öl. Här i Curitiba har vi flest antal hantverksöl i hela landet. Jag har alltid drömt om att ha en Out in Style-öl. Kanske en IPA med vattenmelonsmak, om det är möjligt hahahaha.

Och hur är det att bo i Brasilien nuförtien? Rasister, Politik, covid?

– Som tur var förlorade den senaste presidenten valet. Han gjorde många dåliga saker här, som att fördröja vacinationen av covid, som dödade många människor. Han var radikal  höger, så han hade många rasistiska och fascistiska tankar. Tyvärr påverkade han många människor häromkring, men förhoppningsvis kan vi med den nya presidenten få mer fred i Brasilien.

Vilken är din egen favoritlåt bland era egna låtar? Och vilken låt är folkets val?

– Jag gillar dem alla, kan inte säga bara en nu. Men om jag var tvungen att chansa skulle det nog vara "Looking For You", som var vår första musikvideo någonsin. Folkets val skulle jag säga "Lucid Dream", eftersom många vänner ber oss att spela den låten.

Vad är den största skillnaden när ni spelar live nuförtiden om ni jämför när ni först började spela i ett band?

– Ja, i dag är vi bättre och vi är vana att spela med bättre utrustning hahahahaha. Förutom det är det inte så stor skillnad alls.

Och har din åsikt om punk förändrats genom åren? Vad betyder punk för dig, bara en musikstil eller en livsstil?

– För mig personligen betyder det allt. Jag hade några upp- och nedgångar under min uppväxt, och punkmusiken räddade faktiskt mitt liv, så det kommer jag alltid att vara tacksam för. Det kan ha förändrat hur det låter, men dess sanna väsen kommer aldrig att förändras. Jag hoppas verkligen att tonåringar numera uppskattar dess livsstil och musik mer.

Vad vet du om Sverige? Vad är typiskt svenskt? Och vad är typiskt brasilianskt?

– Jo, mycket musik och fotboll ganska mycket. Jag var ett stort fan av Henrik Larsson. Om Brasilien så är det ett ganska stort land, så vi har många olika kulturer här borta. Jag ska säga mer om min stad, Curitiba, där vi gillar att äta grillat, dricka öl och naturligtvis titta på vårt stora fotbollslag, som är Coritiba!

Har du någonsin varit här? Några bra band från Sverige som du gillar?

– Aldrig varit där, men vi vill verkligen komma dit. Många av våra favoritband är från Sverige, som Millencolin, Satanic Surfers och No Fun At All.

Er publik när ni spelar live, vilken typ av människor kommer, ålder?

-Vanligtvis punkare eller emos i 20-30 års åldern.

Vad är det bästa med att spela live?

– Att få folk att känna vad vi har att säga genom att vår musik när vi tittar dem i ögonen och känner deras reaktioner.

Berätta gärna en rolig grej som har hänt under ett livegig med ert band?

– Vi har mycket, men jag ska säga en som hände i Prag, där vi rökte en joint på scenen, för det är lagligt där och vi kunde inte tro det var sant!

Finns det några bra band i Brasilien idag? Nya band som är bra? Gamla band som fortfarande är bra?

-Absolut. Jag kan säga ett nytt band som heter "Cinza", från vår hemstad Curitiba.

Vilken är skivan som ni alltid måste ha i turnébussen?

– Kan inte säga bara en, utan ganska mycket punkrock.

Köper du mycket skivor, eller är det bara Spotify och den typen av saker du använder för att lyssna på musik? Finns det någon bra skivaffär i din hemstad?

– Jag personligen älskar att köpa fysiska skivor. Jag har hundratals i mitt hem. I min hemstad säljer butikerna inte nya cd-skivor längre, så du måste gå till pantbanker eller sådana platser.

Vilken var din första skiva, den senaste du köpte och den dyraste du har köpt?

– Den första jag köpte med egna pengar var nog Splinter med The Offspring. Det senaste jag fick var Catalyst av New Found Glory, och den dyraste tror jag det var More Betterness by No Use For a Name.

Bryr ni er om recensioner? Vilket är det mest märkliga ni någonsin haft, med det här bandet eller något annat band du har varit med i?

– Vi uppskattar det mycket. Det finns inte någon särskild, men det vi tycker mest om är det faktum att människor från många delar av världen (Japan, Serbien, Italien, USA, etc) har gjort recensioner om oss.

Om ni kunde välja fem band från förr och nutida band och både döda och levande band för att ha en konsert tillsammans med ert band. Vilka fem hade ni valt?

-No use for a name Bad Religion Millencolin Lagwagon No Fun at all

Och om ni fått betalt för att göra en cover-skiva med fyra låtar, vilka fyra låtar har ni gjort då?

-Punkversioner av: Yazoo - Only You Gigi D'agostino - L'amour Toujours Roxette - Listen to Your Heart Backstreet Boys - As Long As You Love Me

Framtidsplaner för bandet? Och för dig själv?

– Vi släpper en ny split med Fankaz. Förhoppningsvis släpper vi nya musikvideor också. Själv spelar jag in ett nytt soloalbum, och hoppas kunna spela live så mycket jag kan.

Visdomsord?

– Som tur är finns det alltid en garanterad svag länk i alla säkerhetsupplägg: Det mänskliga hjärtat.

Något mer att tillägga till intervjun?

– Vill bara säga tack för möjligheten till intervjun, och säg åt folk att följa oss via sociala medier och digitala plattformar.