Denna grupp är rå men hjärtlig om man kan säga. Anders Jakobsson var mannen som besvarade frågorna om Nasum den 28/6-00
Historia?
-För tråkig att återge ännu en gång. De som är intresserade läser biografin på www.nasum.com
Berätta lite om varje medlem?
-Jag heter Anders Jakobson, och spelar trummor i Nasum. Sjunger även lite på inspelningarna, men inte live. Jag har även ett förflutet som gitarrist och basist i Nasum, innan vår originaltrummis slutade och jag fick ta över den rollen. I det verkliga livet jobbar jag som webbdesigner på vår lokala dagstidning där jag även frilansar som journalist, illustratör och faktiskt även redigerare, så jag har många titlar att sätta på visitkortet. Utöver det gillar jag att läsa och kolla på TV/film etc. Ganska vanligt liv med andra ord.
Vår huvudsångare och gitarrist heter Mieszko Talarzcyk. Han är även ansvarig för våra inspelningar eftersom han driver studion Soundlab tillsammans med Mathias från Millencolin. En omåttlig populär studio som bara blir mer och mer populär för varje dag som går. Alltid bokad flera månader i förväg. Mieszko har även varit i USA och producerat Relapsebandet Exhumeds nya skiva, även om han mixade här i Örebro. Mieszko gillar att spela dataspel på fritiden och är en hejare på Quake bland annat, som han också designar banor till ibland.
Vår basist heter Jesper Liveröd och bor i Kristinehamn. Han kom in i bandet våren 1999, när vi kände att vi verkligen behövde en basist då spelningsförfrågningarna strömmade in hela tiden. Jesper smälte snabbt in i bandet, trots att han har norskt ursprung och är yngst! Skämt å sido. Jesper spelar också i hardcorebandet Burst som har en ny skiva på gång snart. Jesper är bandets akademiker även om han nu tar diverse ströjobb hemma i Kristinehamn i väntan på något annat.
Har ni några andra grupper bredvid, före eller grupper på gång?
-Som jag sa spelar Jesper i Burst, vi andra har diverse projekt och andra band, men eftersom denna intervju handlar om Nasum så låter vi bli att nämna dem.
Varför denna extrema musik?
-Varför inte? Nasum bildades egentligen av en slump, då några korta grindlåtar skrevs "av misstag" när ett annat band jag var med i repade. Vi har alltid gillat grind och det föll sig bara naturligt att ge sig in på det, speciellt då grindscenen mer eller mindre vart ganska anonym, i Sverige åtminstone.
Vad jämförs ni med i recensioner?
-När vår första skiva "inhale/exhale" recenserades stod det oftast de band som skivbolaget hade skrivit med i sitt pressutskick, vilket var ganska trist. När man får 150 recensioner (eller så) på en gång från skivbolaget och många är rena plankningar av pressutskicket blir man lite illa berörd, även om recensionerna enbart var positiva. När det gäller "Human 2.0" har vi inte läst så många recensioner ännu, men en återkommande referens är Napalm Death, vilket är helt i sin ordning eftersom Napalm Death är vår stora förebild. Vissa recensenter har roat sig med att beskriva gitarrljudet som en blandning av den och den skivan, så vi får höra det mesta. Vissa referenser i recensionerna på förra plattan var oerhört roliga, eftersom de var ganska så felaktiga.
Vad har ni fått för respons på Human 2,0?
-De recensioner som kommit hittills har återigen varit uteslutande positiva. Vi publicerar allt vi kommer över på vår hemsida. Och det som "vanligt" folk har sagt har också varit positiva. Vissa gillar dock första plattan mer, men jag tror att det delvis kan bero på att den funnit i två år och nya bara i två månader.
Bryr ni er om recensioner?
-Jo, det är klart att man gör. Det är ju en kick att läsa att folk gillar vad man gör, och det som folk anmärkte på när det gällde förra skivan tog vi med oss in i studion när vi gjorde nya. Till exempel tyckte folk att förra skivan var lite för lång, så vi gjorde nya skivan kortare.
I vilket land mottages ni bäst?
-Svårt att säga, men i och med att vi ligger på ett amerikanskt skivbolag så kommer det mycket post därifrån, men det gör det från länder i Europa också. På senare tid tycker jag nog att vi får absolut bäst respons i Sverige. Sverige har vaknat när det gäller grind och Nasum.
Du Anders hade ju Hymen förr i tiden, inget på gång där?
-Jag har planer på ett nytt pappersfanzine ihop med flickan jag älskar, så vi får se vad som händer. Annars skriver jag regelbundet i lokaltidningen Nerikes Allehanda som tidigare nämnt. Men något mer nummer av Hymen blir det inte, om det blir något så blir det någon slags grej på nätet.
Vad var det roligaste respektive det jobbigaste med att göra ett fanzine?
-Det roligaste är väl att känna sig kreativ. Det är en bra kick. Det jobbigaste var att hålla en deadline, haha! Det är mycket bättre när någon annan bestämmer deadlinen.
Vad tycker du ett fanzine skall innehålla?
-Jag tycker att fanzines bör innehålla något annat än bara intervjuer och recensioner, något udda som sticker ut. En novell, en serie eller vad som helst. Fanzines blev väldigt mycket tråkigare när "låtsnack" var lika självklart som recensioner.
De här "roliga" och lustiga frågorna, kan man inte bespara sig dem?
-Om man gör ett seriöst fanzine kan det vara bra att lätta upp en intervju med någon rolig fråga, och i så fall rolig på ett bra sätt. Den roligaste fråga jag läst i ett fanzine löd ungefär så här: "Om ditt band fick ett erbjudande om att vara förband till Slayer, med enda kravet att ni måste uppträda i mumintrollskostymer, skulle ni ta det då?" - det är ju mycket roligare än "Hoppar bollen i skogen?". Sen var det ju roligt att läsa Sika Äpärä när den var igång, i och med att intervjuerna var så speciella. Där var det ju helt klart legitimt med roliga och udda frågor. Synd bara att det startade en skola med många pinsamma kopior.
Har du några favoritfanzines nu, på papper eller på Internet?
-Jag läser väldigt sällan fanzines, men två som jag tycker är riktigt bra är Salvador och Metalwire. Båda är seriösa men med lagom mycket humor. Sen gillar jag Chrome också. Jag har trillat ur fanzinescenen totalt faktiskt. Nätfanzines har jag inte fastnat för alls då jag tycker att flesta inte är något annat än just ett nummer på nätet. Poängen med nätfanzines är ju att man ska uppdatera ofta och göra saker så att man som läsare vill återvända om och om igen. Vissa slänger bara upp ett nummer och sen händer det ingenting på fyra månader tills nästa nummer kommer upp, och då är ju poängen helt förlorad.
Vad tycker du om det nya sättet att kommunicera med email och internet och så vidare?
-Mycket trevligt och snabbt. Det känns ju mycket enklare att bara trycka på "svara" och skriva ett snabbt svar, än att sitta ner, skriva brev, stoppa i kuvert och gå till brevlådan. Sen att man enkelt kan bifoga saker i emails är ju helt kanon. Det är också mycket enklare att kommunicera med "fansen" (ett ord jag hatar att säga, men sanningen är ju den att vi har sådana) via mail, hemsidan, communities på nätet etc. Så det är ju bra som fan. Dessutom är det ju enklare för fanzinefolk i och med att de får sina intervjuer inskrivna och klara på en gång!
Är det något som du använder mycket själv?
-Ja. Tyvärr är emailande bara roligt tills man får så mycket brev att man inte hinner svara på allt. Och sen dröjer det ju inte länge innan skräpposten trillar in, men vad ska man göra?
Är det inte jobbigt med bara tre medlemmar, skulle ni inte vilja vara en gitarrist till?
-Ju mindre folk man är desto lättare är det ju. Kom ihåg att Nasum var en duo under en väldigt lång period och det var nyttigt för bandet, produktivt sätt men värdelöst i och med att vi inte kunde spela live. Visst skulle det sitta som handen i handsken med en gitarrist till, men det krävs mycket av den personen, både som musiker och som människa för att han eller hon ska passa in i Nasum.
Vad är fördelen respektive nackdelen med att bara vara tre, är det en som kommer utanför?
-Nackdelen är väl först och främst att det inte låter lika mycket live som på skiva, fast det kan ju också vara en fördel så blir det inte grötigt. Fördelen annars är väl att det är lättare att samla ihop tre personer för att repa och att det går snabbare för bandet att lära sig en ny låt. Nu har det väl blivit så att Jesper hamnat lite utanför eftersom han bor i en annan stad och inte alltid kan repa när vi andra kan. Till exempel pluggade Jesper i Uppsala när vi skrev låtarna till "Human 2.0" så han var bara med på ungefär hälften. Dock är han lika mycket medlem som vi andra trots det och kommer säkert att ta "större" plats i framtiden.
Vad gillar ni musiklivet i Sverige idag?
-Sådana här frågor gillar jag inte, för jag sitter aldrig och tänker på sånt. Det borde ju i och för sig betyda att det är bra, för skulle det vara dåligt skulle man ju sitta och klaga helt klart. Sverige är ju ett ledande land musikmässigt oavsett genrer, och det är ju kul. Speciellt nu när producenter och låtskrivare börjar komma fram. Vi har några snubbar här i stan som sitter i gamla regementet och gör hits till Robyn etc och det är ju kul som fan. En av dem var förövrigt gitarrist i Örebros största thrash metalband Fallen Angel en gång i tiden, vilket gör det hela ännu mer underhållande.
Några bra band?
-Ja, va fan - det finns ju ett gäng. Breach, The Hives, Within Reach, Daybreak, Bombshell Rocks, Millencolin, Kent, Entombed, Teddybears STHLM - jag kan hålla på hur länge som helst tror jag.
Är Relapse ett bra bolag?
-Ja, framför allt för att de är jordnära och gillar musiken de arbetar med. Det gör inte alla större skivbolag. Nu har även Europakontoret vaknat till liv ordentligt och det är bara ännu mer roligt. De har ordnat 30-40 telefonintervjuer med europeisk press bara på nolltid så det är verkligen på hugget.
Ni har gett ut något mer än Human 2,0, vad är det och hur kan jag få tag på den?
-Vi har släppt massor med skivor, en komplett diskografi finns på hemsidan. Förra fullängdaren "inhale/exhale" ska gå att köpa var som helst. Övriga skivor, det vill säga singlar etc, köper man från underground distros eller från oss på spelningar, under förutsättning att vi har några att sälja, vilket vi inte har just nu.
Hur är en konsert med er? Våldsam?
-Det hoppas jag inte, men den är intensiv och snabb och farlig. Vi har lyckats bli ett ganska bra liveband tycker jag. Tighta och så, och det är ju det viktiga.
Hur ser den medelmåttige Nasumdiggaren ut?
-Han/hon finns inte, då vi attraherar folk från alla subkulturer. Det är allt från metalsnubbar, crustpunkar, hardcorekids och vanliga svenssons på våra spelningar, så det är omöjligt att utse den som är den typiske diggaren.
Har ni bra kontakt med era fans, på vilket sätt?
-Som sagt, genom nätet först och främst, och sen på spelningarna givetvis.
Blir det mycket intervjuer? Är det tråkigt?
-Det blir ju en hel del när en ny skiva har släppts, men det blir lite tjatigt när man svarar på samma frågor om och om igen. Den här gången är i och för sig förstå gången vi gör så många telefonintervjuer på engelska, vilket är både roligt och jobbigt på samma gång. Men intervjuer är bra och för det mesta är det roligt att svara på dem.
Du vet ju själv att det var svårt att komma på bra och originella frågor, har du några förslag till sådana frågor, ifall du har besvara de också?
-Fråga: Tjänar du pengar på Nasum?
Svar: Nej. Inte några summor så man kan leva på det. Det antal kronor som kommer in ska täcka kostnader för replokal, instrument, frimärken etc, så det är ytterst sällan några pengar ramlar in i fickan på grund av Nasum. Ska man leva på musik måste man sälja otroliga mängder skivor, turnera oavbrutet och sälja mängder mer merchandise.
Vad tycker du om att bo i Sverige idag?
-Det är väl trevligt. Jag tycker egentligen inte att någon i Sverige ska klaga för vår levnadsstandard är så otroligt hög i jämförelse med andra länder. Jo, vi kan sitta här och klaga på att allt är så dyrt och att det bara är repriser på TV, men det finns folk därute som skulle offra 10 år av sitt liv för att leva som oss i en vecka. Så klaga fan inte!
Vad kan förbättras i Sverige?
-Jag tror skolsystemet kan förändras väldigt mycket. Jag har på senare tid fått höra en hel del historier om hur det är i skolan nu för tiden, och det är ett skräckscenario jämfört med när jag gick i skolan. Folk vill inte bli lärare längre för kidsen är idioter, så det ser mörkt ut helt klart.
Idoler när du var lien?
-Givetvis hade man ett genuint sportintresse som numera tunnas ut för varje dag som går, så man var ju impad av Mats Näslund och Torbjörn Nilsson etc. Första musikaliska idolen var väl Kiss förstås. De är ju fortfarande stora hur man än ser på saken, och det var ju tveklöst kul att se dem nu i vuxen ålder. Sen såg man väl upp till storebror och annat folk i sin omgivning.
Första skivan du fick?
-Jag undrar om det inte var "Tintin i Hajsjön" som var den första skivan jag fick? Första jag köpte var i alla fall "Lick it Up" med Kiss, givetvis.
Vad kan du säga till ett nystartad band som vill komma igång med att få kontrakt och så vidare?(Vilka råd kan du ge)?
-Ett gott råd är att inte stressa. Visst, man är peppad som fan när man startat en grupp och när man fått ihop tre låtar spelar man in en demo. Sen en månad senare märker man att två av låtarna är helt odugliga och den tredje blev fan så mycket bättre när man tog bort en vers. Så ta det lugnt. Spela in demos för er själva, innan andra för höra låtarna. Sen ska man väl försöka göra sin egen grej så gott det går. Man kan inspireras av band och man kan planka snyggt, men ingen vill höra karbonkopior.
Å andra sidan kan ju ett nystartat band bestå av personer som har rutin sedan tidigare, men jag antog att det var verkligen färska band du syftade på.
Hur fick ni själva kontrakt med Relapse?
-De hjälpte oss att distribuera en skiva vi gav ut själva för länge sedan, sen höll vi kontakten och eftersom de var intresserade så skickade vi lite kassetter och sen var det klappat och klart.
Visdomsord?
-Tänk först, handla sen. Det funkar i alla lägen.
Framtidsplaner?
V-i ska spela in lite nytt jox i juli och även göra lite festivalspelningar under sommaren och sen får vi väl se vad som händer i höst.
Nåt att tillägga?
-Tack för intervjun. Kör hårt med Skrutt. Alla andra kan surfa till