|
||
My Own Voice är ett italiensk hardcoreband som föddes redan 2001. Marco har varit så snäll att svara på en massa frågor om gruppen. December 2014
Snälla berätta lite historia i gruppen? -MY Own Voice bildades 2001, det var jag (Marco, sångaren) och Luca, en gammal vän som jag delade en djup passion för hardcore tillsammans med . Vi var 16 då, och trodde inte så mycket. De första åren rullade förbi tyst, vi släppte vår första skiva 2003 på italienska etiketten Vacation House Records, men vi började spela ute mer konsekvent runt 2006, när vi släppte vår andra skiva, De Ira, en samproduktion av flera DIY etiketter. Sedan dess har vi försökt att turnera Italien och Europa så ofta vi kunde. Vi reste över hela Italien och genom Schweiz, Tyskland, Holland, Belgien, Spanien, Frankrike, Slovenien, Kroatien, Bosnien, Serbien och Ungern. Det är bra minnen! Vi har spelat in två skivor, A perpetual state of revolution och Songs for the mutiny, sedan bytte vi line-up några gånger och nu är det Marco som sjunger, Tristan spelar gitarr, Emme spelar bas och Ste stampar trummorna.
Ja,Tristan 28, han bor med sina flickvänner och två katter, han arbetar på ett ställe för människor med psykisk ohälsa, tycker om hardcore musik och bordsfotboll, han är en långsam kille och ibland tar hans andra personlighet över. Han brukade spela i metall-core bandet Underneath Your Empty Ways. Ste är 28, han är en däckmekaniker, han bor i en liten by i norra Italien, gillar att spela kort och äta som ett monster, han är en översittare och vi är alla väldigt rädda för honom. Han spelar också i crust-hardcore-bandet Miseria (kolla upp dem!) Och han brukade spela i Contropressione (punk hardcore), Omnivore (thrash metal) och alltför många andra band att nämna. Emme är också 28, han arbetar som pedagog med barn, han är intresserad av alla typer av musik och psykologi, och han talar för mycket. Han brukade spela i Ofu, old school italiensk hardcore, och spelar även i LaCosa. Han brukade spela i Miseria med Ste. Jag är 29, jag jobbar som psykolog och snowboardlärare, förutom hardcore älskar jag att surfa och snowboard. Jag är högljudd och ibland irriterande. Mitt enda band har alltid varit My own Voice, som är typ min fru. Under en kort period har jag spelat bas i ett rock'n'roll band So Mäny Rhinos! sominte existerar längre.
Jag tror att jag kan höra både hardcore och d-beat jag rätt? Favoriter från förr? -D-Beat har faktiskt inte påverkat oss direkt, trots att Emme ochSte lyssnar på det en hel del, så det kan dyka i låtarna här och där. Favoriter från förr är för många för att minnas, och olika för var och en av oss, men det finns säkert en hel del klassisk italiensk hardcore som Sottopressione,Wrecthed, Skruigners och så vidare, massor av amerikansk old school hardcore såsom Sick Of It All, Strife, Straight Faced och en av våra alla tid favoriter är säkert svenska bandet Raised Fist.
-Det var jag och Luca, den första gitarristen, som kom på namnet. Det var typ av slumpmässigt då, men i perspektiv så är vi ganska nöjda med det - jag antar hardcore handlar mycket om att höja rösten. Det är inte en italienskt namn eftersom när vi började sjöng vi bara på engelska; vi har lagt till några låtar med italienska texter först senare. Bästa band namnet, jag vet inte, jag gillar personligen Sick Of It All mycket.
Vad är det bästa med att spela live? Respektive det skillnad på att spela nu och när du började spela? -Den energi, passion, förbindelsen man har med människor. För mig, att spela inför en moshande publik och sjunga tillsammans är fortfarande det som gör allt det hårda arbetet meningsfullt och värt att göra, och det är fortfarande något väldigt känslosamt. Skillnaden från början, ja, folk kan våra låtar nu, och vi är inte livrädda för att allt ska skita sig på scen, och det är trevligt att vara säker vi kan fortfarande fuckaupp en hel del, men ahahahah.
Och var är bäst att spela? Finns det någon plats du verkligen hatar att spela på? -För våra låtar och vår attityd, föredrar vi spelar i squats, på grund av anslutningen och de idéer som vi delar med det sammanhanget. Det finns ingen plats som vi verkligen hatar att spela, vi har inget emot att spela på barer eller klubbar, om inte folk är riktiga skitstövlar - men det kan hända på ett squat också.
-Jag skulle säga att det är cyklisk. Hardcore är verkligen DIY i Italien så det lever på kollektiv och grupper av människor som har passion och energi för att hålla scenen igång. Ibland finns det en hel del av dessa människor över hela Italien, och scenen brinner, ibland finns det en brist på dem, så allt blir mer statiskt. Jag tycker just nu att det är en riktigt bra tid för vår scen, tack vare en hel del killar som har en stor insats i det.
Hur skulle du beskriva er musik med tre ord? -Snabb , hög och medvetet kränkande.
Vad betyder punk för dig, är det bara ett ord eller är det en livsstil? -Punk betyder mycket för oss. Det har varit det som har lett våra liv i nästan 15 år nu, det är en passion, det är viljan att neka vissa regler och vissa livsstilar, det är kritiskt tänkande, det är antifascism, det är antisexism, det är medverkan i någon form av protester som de för rätten att ha ett hus, det är att stödja squathus, det är vänskap och ömsesidig hjälp. Definitivt inte bara ett ord.
Hur ser du på nedladdning, mp3 och sånt? -Riktigtl Bra. Till exempel, varje gång vi släpper ett nytt album, har vi lagt den på fri nedladdning på samma dag. Som någon sa till mig en gång, du behöver inte köpa och du inte säljer inte hardcore,du distribuerar det!
-Det är skit, rätt och slätt. Arbetslösheten är verkligen hög, människor blir argare och så är polisen mer på dem. Politiker utnyttjar detta som alltid, genom att skriva lagar som gynnar de rika (de själva) och sätta arbetarna i en prekär situation, och min uppfattning är att vi socialt gör en hel del steg tillbaka med välfärd och medborgerliga rättigheter berörs . Korruption finns överallt i detta land, det har du förmodligen hört talas om det. Men, vi lever på.
Finns det några bra band från Italien nu? Är punkscenen stor? Hur är det i din hemstad? -Det finns en massa bra band från Italien nu! För många att nämna, men här är några av mina favoriter: LaProspettiva, Congegno, Straight Opposition, Attrito, SudDisorder, First Brawl, Zona d'Ombra. Punkscenen lever på bra för tillfället, massor av spelningar och turnéer och människor på konserterna, så jag skulle säga att det är ganska stotr i just nu. I min hemstad Milano finns det ett fåtal personer och ett par kollektiv som arbetar riktigt hårt för att hålla scenen igång med bra resultat, och det finns en riktigt galen grupp vänner. I Torino som är staden där jag bor nu, verkar scenen lite still, även om det finns en massa häftiga, hårt arbetande människor här också.
Vad vet du om Sverige? -Jag vet att det är långt norrut, kallt på vintern, massor av sol på sommaren, spriten är dyr och människorna är vänliga. Jag har faktiskt varit i Stockholm för några år sedan, och det var kul. Plus att jag älskar massor av svenska band.
Har du hört några bra band från Sverige? -Vissa av våra favoritband från förr är från Sverige:Sweden: Raised Fist, Misconduct, Intensity, Extreme Noise Terror, Mob 47, Driller Killer. Tyvärr vet vi inte mycket om vad som händer i detta nu på undergroundscenen. Jag minns att vi mötte ett band från Sverige när vi turnerade i Nederländerna, bandets namn var Frivolvol - trevliga killar.
Era texter, vem gör dem och vad påverkar dig? Varför engelska och inte italienska? -Jag skriver alla texter, och jag är influerad av vad jag känner eller tänker på just då och om några sociala eller politiska motiv eller om mitt liv och vad jag ser omkring mig, något konstigt eller eller något man blir ledsen för eller något är värt en text. .Vi väljer mestadels engelska eftersom, gillr det eller inte, det är det språk vi använder för att tala med resten av världen. Vi använder italienska mer och mer, dock.
Finns det något ämne som du aldrig kommer att skriva något om? -Troligtvis matlagning eller VVS.
-Jag tror det gör så när punk är inblandat. Punk föddes som en form av protest mot samhället, och det är extremt politiskt. Tiderna har förändrats och så gjorde punken, men det finns fortfarande en hel del att vara missnöjd för och att protestera mot och jag tror att musiken är ett riktig kraftfullt sätt att uttrycka avvikande åsikter och låta idéer spridas runt. Om du tar protesten ur punk, då är det bara roliga frisyrer och svarta kläder kvar.
Bästa politiska band / artist? -Jag antar att var och en av oss skulle ha en annan idé, jag kan berätta om bandet som påverkat mig mest på ett politiskt sätt, och det är Intensity.
Tror du att musik (texter och så vidare) kan ändra någons liv, jag menar folk som lyssnar på musik? Tja, det ändrade mitt! Jag är övertygad om att någon form av musik kan förändra ditt liv och hur du tänker, sensibiliserande till dig om några viktiga teman som du normalt inte tycker om för det är hur samhället vill att du ska vara - ointresserade. Det är vad som hände med mig, och det är en stor del av vad som håller igång mig att göra det jag gör.
För att spela den här typen av arga musik, hjälper det dig att bli lugnare i ditt normala liv? - Ibland.
-Det är viktigt även om det är svårt och pengakrävande. Jag tror att med en fysisk skiva kan du realisera ett mycket mer sammanhållet och meningsfultl projekt än att bara släppa musik digitalt. För närvarande skriver vi nya låtar som vi hoppas kunna spela in 2015, kanske en till EP eller kanske en splitt. Vi ska gå för en DIY konspiration, som vanligt!
Snälla berätta en rolig sak som har hänt under er karriär och under en viss spelning? -Det finns en massa episoder, mestadels problem som förvandlats till lustig skit. Jag minns ett par saker som hände på vår Europaturné för ett par år sedan. Till exempel så var vår gitarrist Tristan riktig galen på denna turné, vi hade verkligen problem att förstå honomahahah; Vi spelade i Zagreb, jag berättade några saker i micken mellan en låt ; När jag vände mig om för att se om de andra killarna var redo att börja, Tristan saknades på scenen - han hade gått för att stöta på en tjej från publiken, fortfarande med sin gitarr ansluten till förstärkaren, i mitten av spelningen . Han var singel då, och ja, han stannade så ett tag. En annan rolig sak hände i Krsko, Slovenien: när vi hade kommit till staden och platsen, så var vi 3 timmar sena och polisen stoppade oss två gånger på väg till platsen. Enkelt, jag menar, vår van såg ut som en terrorist van med 9 punkare inne i den - Vi turnerade med Strange Fear, ett bra band från Italien som tyvärr inte finns längre. Nåväl, vi kom till platsen, vi spelade vår spelning och senare gick vi ut för att träffa några nya vänner som tog med oss till ett annat ställe för att fortsätta att festa. Och självklart, stoppade polisen oss igen. Men vi var så jävla berusade då att vi precis börjat ta bilder på polisen van medan de kontrollerade Ids, i alla möjliga kombinationer av medlemmar i My Own Voice och medlemmar av Strange Fear - poliserna var jätteraga men de bara kunde inte få vår uppmärksamhet eller allvar, det var riktigt kul.
-De flesta av dem ser ut som punkare! Vi saknar ibland de unga, som är 16 eller 17, det finns inte många av dempå spelningar, men när de är där är det mycket roligt - jag gillar att se unga människor som hamnar i hardcorepunk.
Snälla ranka dina fem favoriteskivor, fem favoritkonserter och fem viktigaste sakerna i livet? -Jag vet att de andra killarna från My own Voice inte håller med mig men här är mina: Skivor: Raised Fist – Ignoring the guidelines, Intensity – Wash off the lies, Skruigners – Niente dietro niente davanti, Rancid – And out come the wolves, AFI – The art of drowning. Konserter: Sick Of It All i Milano 2008 eller så, ACDC i Milano runt samma år, Rumori del Lago 2014 (DIY hardcore fest i skogen i nordöstra Italien), Mobfest varje år (DIY hc fest i Milano varje vinter ), Raised Fist i Pinarella di Cervia 2005. Viktigaste sakerna i livet: kärlek, vänskap, ideal, musik, vågor.
Är det tråkigt med intervjuer? Det är mycket intervjuer ?? -Det krävs lite insats, men det är trevligt att få chansen att uttrycka tankar i ett större utrymme än en låttexten .. Inte så många intervjuer på sistone, vi har blivit tråkiga ahahah.
Fråga de frågor du aldrig får men vill ha, ställ de och besvara den? -Ingen har någonsin frågat om vi är stolta över vad vi gör, kanske det är självklart, men det är skönt att konstatera det, så ja, vi är mycket stolta över vad vi håller på med!
-Inget speciellt - hålla på att göra det vi har gjort hittills, spela spelningar, släppa nya saker då och då, få nya vänner, sprida vår musik och vårt budskap. Förhoppningsvis hittar lite tid att turnera Europa igen 2015.
För dig själv? -Surf och spela hardcore så mycket som jag kan!
Visdomsord? -Ge aldrig upp, för hur svårt eller osannolika dina drömmar kan vara, saker kommer om du tror på det du gör och jobbar hårt för det.
Nåt att tillägga? -Bara ett ord av kärlek till alla människor som stöttat oss och hjälpt oss att gå igenom åren, alla band, vänner, kollektiven, squatesen , barnen vi sprang in i dtta underbara äventyr av vårt. Hardcore är mer än musik! Och tack så mycket till dig Peter och till alla som läser. Hoppas att få se er i Sverige en dag! |