Kul, Mattias från Marble svarade mig inom någon timme och det är så den moderna tekniken skall användas. Detta hände sig i juni 2006.

 

Berätta lite om bandets historia?

-Marble har funnits i ungefär fem år och grundades av Stina och Tove.

Det har varit lite omsättningar bland medlemmarna genom åren men 2003

fick bandet den nuvarande sättningen. Och det var då som låtarna

började ta form på allvar.

 

Berätta lite om varje medlem, ålder, jobb, intressen, familj och

något hemskt om varje medlem?

-Jadu, Tove Harström, 26 (?) journaliststudent, har en hund som heter

smilla och en pojkvän som heter Linus. Hon pratar jämt om dessa

individer. finns inget hemskt att säga om henne.

Stina Högblom, 25 (?) vet inte riktigt vad hon ska bli, kanske

sjuksköterska. Det mesta i hennes liv handlar om att leva singelliv i

Stockholm. Finns inget hemskt att säga om henne heller.

Mattias Boström (jag), 32. Journalist. Jag skriver noveller, spelar

musik och går på krogen. Jag tycker inte att jag är hemsk i något

avseende.

Jens Höglin, 33, också journalist. han har en hund som heter Polly.

Denna är svart och hyperaktiv. Flickvän som heter Anna. Han pratat

ofta om hunden och flickvännen. Han är inte heller hemsk.

 

Är detta debutskivan ni har släppt nu eller har ni gjort något innan?

-Det är vår debutskiva.

 

Skivan är kort, ni hade inga tankar på att ha mer låtar eller är det

så här en riktigt rockskiva skall låta?

-Det känns rätt onödigt att ha fler låtar bara för sakens skull. Vi har

fler låtar men strippade ner en del för att få det mer sammanhållet.

Bland viktigaste med en platta är att man ska känna för att lyssna på

den igen när det är slut, och det gör man inte om det är för många

låtar. Man ska inte hinna tröttna innan den är över.

 

Det finns en hel del punkelement i er musik, är det något ni är uppväxta med?

-Jag tror samtliga på ett eller annat sätt är gamla punkare. Det var i

alla fall så jag började. Jag var 13 och fullständigt övertygad om att

anarki var det enda statskicket som fungerade. Punk, Oi och New Wave

har följt mig genom åren. Men Marble klassas väl mer som postpunk

eller New Wave.

 

Massproduktion, verkar det bra?

-Massproduktion är mycket bra för Marble. Framför allt för att vi får

fria händer och för att vi känner direktör Mats Hammerman sedan

tidigare. Dessutom är det ju inte helt fel att ligga på samma bolag

som många av de gamla punkbanden från Sundsvall.

 

Ni kommer från Sundsvall(det gör ni väl) , där har alltid varit ett

rikt rock/punkliv? Några favoriter från förr?

-Jag har alltid varit svag för skev och naiv punk. Vår skivbolagsboss,

Mats Hammerman, spelade ju i Vakum som hade textraden

"fabriksförpackade slagord för rebellisk ungdom". Det tycker jag

sammanfattar hela punkrörelsen i ett nötskal. Sedan fanns ju Rasta

Hunden, Förbjudna Ljud, Pizzoar, The Same och Massmedia. Men i

jämförelse med engelska band är det väl ärlighetens namn mer roliga

tidsdokument än bra punk.

 

Vad har ni för ambitioner för er musik, är det att bli lokala

kändisar, svenska kändisar, världsledande eller är det så banalt att

ni spelar för att det är kul?

-Den främsta orsaken till att spela musik är för att man känner att man

måste göra det för att må bra. Om man håller på av andra orsaker är

man snett ute. Om man har kul på köpet och får framgång är det en

bonus som väldigt välkommen. Men det är ingen drivkraft i sig.

Ni kör en gammal Vibrators låt, hur kommer det sig?

-Det är jag nog ansvarig för. Jag gillar Vibrators och Judy Says är en

jävligt bra låt som inte är lika känd som många av deras andra låtar.

Sedan passar den Marbles sound tycker jag.

 

Några andra covers ni gör på scen?

-Vi har kört Alternative Ulster med Stiff Little Fingers av och till.

 

Hur är musiklivet i Sverige då?

-Det består väl till största delen av unga tjejer och killar som inte

vill något hellre än att spela på Debaser. Den bästa musiken görs i

allmänhet av band som får liten eller ingen uppmärksamhet på grund av

det rådande musikklimatet. Men sedan My Space blev populärt så har

dessa band fått ett forum som är väldigt viktigt. Där kan man surfa

runt i flera timmar och hitta väldigt mycket bra musik man tidigare

inte ens har hört talas om.

 

Några bra band i er hemstad, i Sverige?

-Jadu, det är ju mest metal i alla dess former som är stort i

Sundsvall. Och eftersom jag inte har någon koll på den genren så kan

jag inte svara på den frågan. Sedan bor jag i Stockholm och jag vet

faktiskt inte så mycket om vad som händer där hemma.

 

 

 

 

Vad är viktigast när ni gör musik, är det en bra text, en bra

melodi eller att ha en refräng som folk kommer ihåg?

-En bra låt är när man göra något som känns fräscht. I dagens läge är

det naturligtvis svårt eftersom det mesta har gjorts. Men har man tur

så lyckas man glimta till och åstadkomma något eget.

Någonstans läste jag en jämförelse med Au-Pairs, har ni någonsin

hört dem? Vad jämförs ni annars med?

-Det kan ligga nåt i det. Men det är inte medvetet i så fall. Vi spelar

lite gladare musik än dom. Själv tycker jag att vi påminner mer om det

gamla tjejpunkbandet Kleenex i så fall.

 

Vad är fördelen och vad är nackdelen med att vara två tjejer och

två killar i bandet?

-Det finns inga fördelar eller nackdelar för oss killar. Kanske

tjejerna tycker att vi är barnsliga, trots att vi är äldre än dom. Det

funkar bra, tjejer är generellt mer ordningsamma och det kan ju vara

bra när man är bakis och seg.

 

Snälla ranka dina fem favoritskivor, fem favoritkonserter och fem

-viktigaste sakerna i livet?

Oj, det är svårt. Och nästan omöjligt. Jag kan nämna fem skivor som

jag tycker är väldigt bra, i olika kategorier.

skivor utan inbördes ordning:

Kaleidoscope ? Side Trips

Sham 69 ? Tell us the truth

Billy Bragg ? Back to basics

Jackson Browne ? For Everyman

Trojan Ska Box Set

När det gäller konserter så kan jag inte nämna några eftersom jag blir

uttråkad av dom efter typ 20 minuter.

viktigaste saker i livet kan jag inte heller svara på eftersom det

kräver att jag måste tänka och det orkar jag inte just nu.

 

Första, senaste och dyraste skivan du har köpt?

-Första plattan: var nog Holy Diver med Dio, märkligt nog.

Senaste skivan: jag laddade ned Johnny Cash at Folsom prison

Dyraste skivan: Det var nog en vinyl med Newtown Neurotics. Kostade

450 spänn, så det var inte så farligt.

 

Mest pinsamma skivan i samlingen?

-Det är rätt pinsamt att äga Jimi Hendrix-skivor eftersom jag aldrig

har gillat honom och köpt dom bara för att "man ska ha" nån skiva med

honom"

 

Har det blivit mycket uppmärksammat att ni släpper en skiva?

-Det har blivit en del. Vi har blivit spelade en del på p3 och en massa

studentradiostationer runt om i landet. sedan blev vår skiva veckans

skiva i Radio Stockholm.

 

Blir det mycket intervjuer? Är det tråkigt?

-Det är inte så farligt, vi delar upp det. Sedan är jag journalist och

det kan vara skönt att vara på den andra sidan i bland.

 

Vilken är frågan du vill ha men aldrig får, ställ den och besvara den?

-Fråga: Det är sällan man stöter på så otroligt begåvade människor som

du. Varför är just du så väldigt, väldigt bra på allting?

Svar: Därför att jag föddes med en kraftigt utvecklad förmåga att

analysera och förstå min omgivning.

 

Framtidsplanerna för bandet?

-Framtidsplaner är att spela och förhoppningsvis få lite uppskattning

och uppmärksamhet från andra länder också

 

För dig själv?

-Jag har annat band, som Tove också sjunger i, och det är tänkt att vi

ska spela in en skiva vad det lider. Vi håller på och går igenom

låtarna nu och arrangerar inför studion.

 

Visdomsord?

-Sluta aldrig att ifrågasätta

 

Nåt att tillägga

-Det tror jag inte.