Lost in Tears är ett band som jag gillade med en gång, deras gotiska stil tilltalar mig och de är faktiskt finnar och inte svenskar som jag skrev första gången. Kolla in de för fan. Den här intrevjun gjordes i början av augusti 2002.
 

Historia?

-Andy: Vi har värnplikt här i Finland vilket betyder att i 18-20 ålders
skall alla män till armén till 6-12 månader. Fyra av de "original" fem
medlemmarna i Lost in Tears gjorde sin vänplikt samtidigt. Vi hade alla
spelat i ett eller annat band före armén. En del hade splittrats redan
tidigare men nu splittrades slutligt alla som ännu hängde med..
Efter armén tyckte Lasse ( sång ), Micke ( gitarr ) och Liljeberg ( trummor ) att det skulle vara roligt att spela igen så de grundade Lost in Tears. Detta var försommaren 1997. Under sommaren 1997 kom Fridde med som andra  gitarrist och senare på hösten kom jag med för att spela bas. Två år senare  tyckte vi att vi skulle kunna börja använda tre gitarrer och då bad vi Lasses bror Fredde att bli vår nya basist och jag började spela gitarr.

 

Ursäkta mitt uttalande om att ni var svenskar men så är det när man inte
läser infobladet men det brukar jag inte göra för att inte för förutfattade
meningar om ett band. Var bör ni eftersom ni kan och heter svenska namn?

-Andy: Att vi kan svenska har sina rötter i Finlands historia. Finland har
varit en del av Sverige på 1600-1700-talet om jag kommer ihåg rätt och ännu  i denna dag finns det en minoritet på ungefär 300 000 finlandssvenskar. Den  stad vi kommer från, Borgå, är Finlands näst äldsta stad och här har genom  tiderna alltid bott många svensktalande. Så vi har väl rötter i Sverige men vi hör nog till Finland

 

Är det tvång på svenska i skolan i Finland?

-Andy: Det är det faktiskt. I Finlands grundlag står det att Finland är ett
två språkigt land och det innebär att alla bör läsa både finska och svenska  i skolan. Dock under de senaste åren har kritiken mot tvångs svenska i  finskspråkiga skolor växt. Men tillsvidare läser alla svenska i skolan.

 

Hur är det att bo i Finland nu förtiden då?

-Andy: Skatterna är ganska grymma men annars är det helt ok. Inget att klaga på.

 

Politiskt?

-Andy: Lite som många andra länder i Europa så har intresset för politik
sjunkit speciellt hos unga under de senaste åren.

 

Musikaliskt? Några bra band?

-Andy: På musikfronten går det faktiskt riktigt bra, i alla fall inom metal
musik. Insomnium tycker jag personligen är kanske det bästa nya band för tillfället. Deras debut album kom ut på våren. Jag väntar också med
spänning på Before the Dawns första album som borde komma ut i höst genom Locomotive Music. Kolla också in Diablo!

 

Att spela den typen av musik som ni gör då?

-Andy: Om vi någon dag vill leva på att spela musik räcker det inte med att spela bara i Finland. Vi måste försöka komma ut i Europa. Musik typen
borde inte vara nåt problem. Recensionerna har för det mesta varit helt
positiva och vi har en hel del besökare på vår websaijt. Får se hur
situationen utvecklas nu när vår CD kommit ut.

 

Jag förstår att många jämför er med Sisters andra band som ni blir
jämförda med?

-Andy: Anathema, My Dying Bride, Moonspell och Paradise Lost är några band som har nämnts i samband med recensioner.

 

Vilken är den konstigaste recensionen ni fått någon gång?

-Andy: Det som känns konstigast just nu är att det finns recensioner på alla möjliga olika språk. Det att folk tror att vi är från Spanien eller Sverige är aningen roande.

 

Bryr ni er om recensioner?

-Andy: Allt är så nytt för oss just nu så ända sättet att få veta vad någon
tycker om vår CD är att läsa recensioner, så visst bryr vi oss lite om vad
som sägs i recensioner. Men det har vi nog lärt oss mycket snabbt att inte ta det allt för alvarligt. En tidning här i Finland tyckte inte alls om
skivan och gav den 2/10 vilket inte var så trevligt. Men vi har också fått
8/10 och 9/10 så det varierar mycket.

 

Hur är en bra konsert med Lost in Tears?

-Andy: Mycket känsla, bra samspel med publiken. Vi har en live videosnutt på vår sajt så man kan kolla hur det går till där. Det är också en sak som
säkert kommer at ändras nu när vi har släppt vår skiva och mer och mer människor lär känna vår musik.

1

Hur ser den medelmåttige diggaren  till Lost in tears ut?

Andy: Vi har inte hittat en sån än. Naä... jag skojar bara. Vet inte
riktigt. Mycket olika typer gillar vår musik. Vi har de traditionella metal
och hårdrock typerna som klär sig i helt svart men också helt "vanliga"
människor.

 

Har ni bra kontakt med era fans?

-Andy: Vi försöker hålla kontakt med våra fans. Vi svarar på alla mail vi
får och också om någon skriver i vår gästbok och lämnar sin adress. Vi har några fans från 1998 som fortfarande mailar oss nu och då.

 

Hur kom ni kontakt med ert bolag? Är det ett bra bolag?

Andy: Det är en lång historia. Vi blev egentligen kontaktade av dem fast de inte visste nånting om oss. Vi har snart varit ett år på Locomotive Music och vi har inga större klagomål. Det är ett internationellt växande bolag så vi ser med stort intresse på framtiden.

 

Finns det några bra svenska band?

-Andy: Det finns massor med bra svenska band och jag känner säkert inte ens till hälften av dem. Personliga favoriter är Katatonia, In Flames, Dark Tranquillity, Opeth...
 

Vad är det bästa med att bo i Finland, vad är det sämsta?

-Andy: Bästa: öl. Sämsta: Skatterna och vädret.
 

Vad driver er att spela musik? Beskriv er musik med tre ord?

-Andy: Vet inte riktigt vad det är som driver oss. Vi helt enkelt gillar att
spela. 'Melodiskt', '

 

Kan man ändra någons liv med musik, tror ni?

-Andy: Till en del. Mitt liv har nog ändrats en del av den musik jag lyssnar på.

 

Vad tycker ni är viktigast, att ha en bra text, bra musik eller att ha en
refräng som folk kommer ihåg och kan sjunga med i?

-Andy: De bästa sångerna har alla tre. Den minst viktiga av de tre tycker jag att är en refräng som alla skulle kunna sjunga med i. Orden och musiken där emot är mycket viktiga.

 

Hur går det till när ni gör låtar?

-Andy: Personligen har jag inte nåt mönster på hur jag gör mina låtar. De
bara kommer. Jag skriver ner några rader text och försöker bygga upp en låt med ett början och ett slut. Sedan spelar jag den för resten av bandet och om de gillar vad jag gjort bygger vi vidare på den.
 

Snälla ranka dina fem favoritskivor, fem favoritkonserter, och de fem
viktigaste sakerna i livet?

Andy: Skivor:
Amorphis  Tales from the Thousand Lakes
Dimmu Borgir  Mourning Palase
Anathema  The Silent Enigma
Katatonia  Last Fair Deal Gone Down
Timo Rautiainen & Trio Niskalaukaus  Rajaportti

Konserter:
Children of Bodom  Tuska Open Air Festival ( Helsingfors 2000 )
In Flames  Tuska 2001
Moonspell  Rock Machina 2002
Katatonia  Tuska 2001
Machine Head  Nummirock 2000

Viktigaste saker:
Min gitarr
Musik
Min flickvän
Vänner
Öl
 

Första, senaste och dyraste skivan du någonsin har köpt?

-Första ( som jag erkänner ): Paradise Lost  Icon
Senaste: Medication  Prince Valium
Dyraste: Moonspell  Second Skin / live dubbel CD

 

Idoler när du var liten?

-Andy: Hade inte egentligen några idoler. Kommer ihåg att jag hade en bild av Europe på väggen men inte mycket mer..

 

Hur ser du på det här med idolskap?

Andy: Vet inte riktigt... Vi har inte erfarit någon stor idolskap än. När vi
spelade på Rock Machina festivalen en dryg vecka sen kom en hel del fans och pratade med oss och ville ha autografer och sånt. Det var helt
trevligt. Har ingen aning om hur det kommer att kännas om ett eller två år...

 

Hårdrocks och gothgrupper verkar bry sig mycket om hur ett omslag ser ut på en skiva, tycker du att det är viktigt? Vilka är de fem snyggaste
omslaget?

-Andy: Visst är det en del av helheten. Ett snyggt omslag kan kanske också få folk att köpa Cdn istället för att t.ex. kopiera den.
Snyggaste omslagen:
Katatonia  Last Fair Deal Gone Down
Katatonia  Tonights Decision
Amorphis  Am Universum
Smashing Pumpkins  Machina
Insomnium  In the Halls of Awaiting
 

Jag sitter just nu och lyssnar på en tribut skiva där hårdrocksband gör
ABBA-låtar, är det något för er, covers menar jag?

-Andy: Inga covers för vår del, i alla fall för tillfället. Jag ser det inte
som en helt utesluten ide men en del i bandet är mycket emot covers...
 

Hur gör man en cover bra?

-Andy: För det första måste man välja en passande låt. Sedan gäller det att få sin egen stämpel på den, alltså kanske ändra på den lite, spela den på sitt eget sätt.
 

Framtidplaner för dig personligen?

-Andy: Försöker jobba hårt för att få Lost in Tears att utvecklas och gå framåt.
 

För bandet?

-Andy: Lite samma sak. Försöker göra oss kända i Europa.

 

Snälla berätta något om varje medlem i bandet, ålder, om ni lever på
musiken, annars vad ni jobbar med, familj?

Andy: Ingen av oss lever på musiken, i alla fall än. En del av oss har
flickvän men ingen egentlig egen familj.

Lasse ( sång ), 26 år, jobbar som mental sjukskötare
Andy ( gitarr ), 26 år, jobbar i HelpDesken på en liten ISP
Fridde ( gitarr ), 26 år, jobbar som IT stöds person
Micke ( gitarr ), 25 år, jobbar som lager förman
Fredde ( bas ), 23 år, studerar till tradenom
Liljeberg ( trummor ), 25 år, jobbar som IT specialist

 

Dialogue with mirror and god, är enda skivan jag har med er, har ni gjort
mer och hur får jag tag på dem?

-Andy: Vi gav ut en självproducerad MCD 1999 som heter ...ad mortem. Före det har vi spelat in två demon. Alla låtar från dem kan man ladda ner på www.mp3.com
 
Visdomsord?

-Andy: Vår trummis brukar säga "Kan vi inte alla bara vara vänner"...

Nåt att tillägga?

Andy: Ett stort tack till alla fans och till Locomotive Music. Råkka på \m/



.