Jojje Löfroth har valt att kalla sitt band Introspektivet och han har valt att skicka en skiva till mig och det är jag riktigt glad för. Skivan är en briljant liten sak. Jojje var också snabb och svarade på en massa frågor från mig. Oktober 2022

Hej Jojje, berätta lite om dig själv, ålder arbete, familj? Band innan? Har du några andra band vid sidan av?

-Halloj! Ja du, jag blir 50 om en dryg vecka. Hur gick det till? Musiken har alltid varit en passion sedan tidig ålder. Började lira trummor för kursverksamheten när jag var 6 år. Fortsatte med det tills 12-års åldern. Då var det dags för noter och det tyckte jag var jättetråkigt. Jag ville ju bara lira. Kände någonstans där att jag hade ett behov att uttrycka mig som jag inte fick utlopp för som trummis. Så jag satt på mitt rum och lärde mig själv att spela gitarr och på den vägen är det. Har lirat i band som Lushes & Tramps mm. Nu är det Introspektivet som gäller. Såg det till en början som mitt ”soloprojekt” när jag lagt mitt band Stars of the silverscreen på is. Nu känner jag dock att det är det här jag vill göra. Jag har liksom hittat hem!

Hur kom du in i punken från första början?

-Jag har ett minne att jag hörde Know your rights med Clash på radion vid väldigt tidig ålder. Slapbackgitarren i introt var det läskigaste, men samtidigt fränaste jag hört. Sen visades Ebba the movie på TV´n. Såg den hos min mormor och morfar och minns starkt hur jag tänkte - Det där vill jag också göra! Upptäckte KSMB, Stil Little Fingers mfl. Och hjärtebandet Strindbergs som gjorde att jag själv ville skriva låtar.

Introspektiviet, är det ditt alter ego eller är det en grupp?

-Det började som alter ego. Mats som lirar bas med Säkert och som har studio här i stan sa flera gånger att jag borde göra något av mina sololåtar. Vi började så smått att jobba fram något, sen fick Mats förhinder att fortsätta. Jag hade fått blodad tand så jag tog kontakt med min gamle vän och bandkamrat Micke från Lushestiden. Han nappade direkt och allt föll på plats. Till en början spelade Micke bas och jag det mesta av det andra, men med tiden får Micke mer och mer utrymme att spela instrumenten och arra mm. Vi kompletterar varandra på ett fantastiskt sätt. Så man kan väl säja att det är ett alter ego med fin hjälp av Micke…kanske?

Ni har gjort en skiva, låter den på samma sätt ungefär? Hur får man tag på den?

-Debuten släpptes 1 januari 2021 på vinyl och digitalt. Vinylupplagan ska finnas kvar i några ex hos skivbutiken Tidens Tempo diversehandel.

Har ni några tankar på en tredje skiva?

-Det är lite galet, men som jag sa så har jag hittat hem i mitt uttryck och kreativiteten bubblar i mig. Har fått en ny nyfikenhet i och med att jag öppnade ögonen för olika genre och instrument. Så i skrivande stund är faktiskt 16 låtar färdiginspelade och vi är halvvägs i mixprocessen till tredje plattan. Det känns väldigt spännande då vi utforskar ytterligare nya vägar.

Texterna är fin poesi…Vad influerar dig textmässigt, några favorittextförfattare?

-Tack, det var snällt sagt! Jag har alltid försökt även i Stars of the silverscreen att alltid gå på djupet. Jag är inte mycket för yta. Så jag vill försöka skriva något som träffar i själen och hjärtat. Jag gillar att röra mig i svärtan, trasiga själar, vemod som oftast har en politisk grund. Jag försöker dock att inte skriva någon på näsan, utan det vävs in i vemodet. Oj, textförfattare finns det så många… Stefan Sundström, Johan Johansson, Janne Borgh, Thåström är alla genialiska. Inser att det bara blev svenska namn haha…Tom Petty, Clash och Bad Religion om vi ska nämna några utländska…

Vi pratade lite tidigare om att jag avlivat vår katt och du hade en liknande upplevelse med din hund Lita? En låt som berör mig och hur kom det sig att du ville ha med en låt om detta?

-Den texten kom till mig under hemfärden dagen innan veterinärtiden var bokad. En sorg som aldrig försvinner. Så det föll sig naturligt att bearbeta och förära Lita med en låt.

Vad betyder punk för dig? Är det bara ett ord eller är det en livsstil? Skulle du kalla din musik för punk?

-För mig är det en livsstil skulle jag väl säja. För mig har det inte handlat så mycket om att göra uppror, mer att ge alla plats, att få vara den man är och skänka kärlek… Jag tänker att Introspektivet har punkens nerv, men att det innehåller mycket mer…vill jag tro och hoppas. MedIintrospektivet har jag mer vänt blicken inåt. Introvert punk kanske? Haha

Hur har den mest skumma recension låtit du fått i något band som du varit med i?

-Det måste nog vara en tysk recension på Stars of the silverscreens första platta…den lydde kort och gott ” Stars of the silverscreen neon Danke” haha..

Mycket spelningar? Eller är det svårt att spela live med bara två medlemmar?

-I nuläget har vi inte haft några spelningar. Nån förfrågan har kommit, men jag har inte kommit fram till än hur jag vill presentera det hela. Jag börjar sakna att stå på scenen. Leta band? Ha alla synthar på backing track? Ska se vad jag kommer fram till.

Har du några förslag på riktigt bra nya band som du vill säga här?

-Oj, vad är ett nytt band? Jag är nog en gammal stofil. Det blir mest ”Äldre” musik. Men Sekunderna från Umeå är bra. INVSN ( räknas det som nytt?) är bra. Ossler och Ulf Ivarssons platta Nammu är bra.

Fem favoritplattor alla tider, fem bästa konserter du varit på?

-Plattor:Strindbergs (alla 3), Ksmb rika barn, Hellacopters by the grace, Clash London calling, Thåström Centralmassivet, Depeche Mode ultra, allt med Nick Cave snurrar ofta ( det blev visst fler än 5).

 Konserter: Weeping Willows på Lolipopfestivalen, Bowie på samma festival, The Cure I Sthlm -89, Thåström nu i våras var grymt och Monster var alltid riktigt bra. Turnerat mycket tillsammans med The Bones. Dom är aldrig dåliga live.

Hur har punken förändrats genom åren, för dig och i allmänhet

-Jag vet inte riktigt? Blivit hårdare och snabbare kanske? Jag är inte så tuff haha. Behöver mer powerpop och tuggummi för att trivas. För min egen del så lägger jag nog mest till inspiration av olika musikstilar. Så jag har kanske tappat ”kärnan” i dagens punk lite?

Själv kommer jag ihåg när min pappa sade 1976/77 när Pistols spelades på radion, fy fan----de idioterna, detta kommer du snart att växa ifrån? Vad sade dina föräldrar om att du blev punkare?

-Min mamma har alltid varit grymt stöttande. Hon färgade mitt hår rött när jag var 8 år, följde mig till trumlektionerna, lyssnade på musik tillsammans med mig. Jag är otroligt tacksam för hur jag fick blomma.

Förr i tiden räckte det nästan att stubba sig eller sätta en säkerhetsnål på jackan för att folk skulle vara chockade. Hur ska en ung kille/tjej idag kunna chocka sina föräldrar(för det var det vi ville lite grand)?

-Det känns kanske lite så som världen förändrats att det kanske inte går på samma sätt idag? Men som jag beskrev i förra frågan så är jag nog inte rätt person att svara på det…

Är det viktigt för dig att släppa skivor fysiskt?

-För mig är det otroligt viktigt. Det är så jag växt upp med musik. Försvinna bort i fantastiska konvolut till vinylskivor. Det ger en helhet för mig tillsammans med musiken. Tog väldigt lång tid innan jag skaffade digitala plattformar. Lyssnar inte på dom i och för sig utan det är mer för att få ut Introspektivet. Sorgligt nog så verkar musik mest ses som ett bakgrundsljud för folk idag. Inget som ska beröra…för att generalisera lite…

Dricker du öl, skulle inte ni släppa ett öl som heter Kamikazeblickar, vore ju superbt, om du gillar öl, vilken är favoritstilen??

-Nej, jag dricker inte. Har väl aldrig gjort det i så stor utsträckning, men har inte druckit sedan 2015. Har inte haft något problem med det eller så…bara insett mer och mer att det inte är min grej. Jag får mitt rus via musik och poesi. Men vill någon brygga Kamikazeblickar öl så vore ju det sjukt fräsigt!

Hur många skivor måste ni sälja för att ett projekt ska gå ihop? Säljer ni mycket av skivorna och hur mycket har ni gjort av respektive skiva?

-Idel förlust haha. Jag avskyr kapitalism så jag har väldigt svårt att ta betalt. Och jag vill hellre nå ut till fler och fler och få fler att lyssna och känna till namnet. Sen kan det förhoppningsvis leda till break even i alla fall. Bara små upplagor har tryckts i första skedet. Dels för att Introspektivet är så nytt, men också för att ju färre lyssnar fysiskt. Även om kanske min publik faktiskt tillhör den kategorin som faktiskt köper plattor.

Vad tycker du annars om att leva i Sverige idag, politiskt, SD-M+KD? Skjutningar etc etc?

-Jag tycker att det är sorgligt att brunhögerns ogrundade skrämsel har fått folk att gå på det. Allt är ju fördelningspolitik, lägger man ner BUP, fritidsgårdar, socialtjänst osv så är det ju inte konstigt att det föder utanförskap och uppgivenhet. Utan förebyggande arbete och fina förebilder så är det svårt att lyckas. Det viktigaste vi har är varandra. Det satsas för lite på dom mjuka värdena idag. Jag är väldigt rädd och arg inför de kommande åren nu med detta styre. Skattesänkningar skapar ingen välfärd. Fast denna regering är förvisso helt ointresserad av att det ska finnas någon välfärd. Vi får organisera oss och kämpa emot!

Politik och musik är det något som hör ihop? Är det viktigt att få ut åsikter i musik tycker du? Vilken är din mest politiska låt?

-För mig är allt politik, hur vi bemöter varandra osv. För mig har det alltid varit viktigt att uttrycka åsikter i musik. Att föra den lilla människans talan, de trasiga själarnas. Och försöka skänka en gnutta hopp. Jag vet inte? Vilken tycker du? Kanske Pecus katedral från första plattan? Eller Vår tids konfession?

Vilka/vilket är det bästa politiska artisten/bandet?

-Tveklöst Baboon Show, Världen brinner och Johan Johansson

Innan punken kom 76/77 lyssnade jag på mycket på Alice Cooper, Deep Purple, New York Dolls, Nationalteatern, Motvind etc. Vad lyssnade du på innan punken och är det något du kan komma tillbaka till idag?

-Det var mycket Beatles och alla vinyl 7” som mamma och min morbror hade hos mormor och morfar, men sen trillade jag dit runt 80, 81..

Vad är det konstigaste som ingen tror att du skulle lyssna på som du lyssnar på och gillar?

-Hmm, vad skulle det kunna va? Just nu är jag ju som sagt så kreativ. Så det känns som att senaste 2 åren har jag inte gjort annat än lyssnat på egna mixar som vi skickar fram och tillbaka mellan varandra jag och Micke. Det kanske är konstigt? Haha

Framtidsplaner med skrivandet?

-Pratade med en vän idag. Hon skulle vilja läsa mina texter i en bok. Den tanken har väl funnits hos mig likaså, men behöver nog skriva lite mera först. 3 plattor blir inte en så lång bok haha… Annars skriver jag nästan hela tiden, det är liksom en ventil..

Framtidsplaner med ditt liv annars?

-Att få fortsätta med Introspektivet. Att få känna lugnet vid havet där jag bor…lite så…

Visdomsord?

-Ge världen kärlek, respektera varandra och var snäll

Nåt att tillägga?

-Hmm…njae, vill tacka för att du tog initiativ att vilja göra denna intervju.