Gratitudes är ett riktigt bra norskt
punkrockband och här har jag en intervju med
Akke. Var snälla och ta notis om detta och
lyssna på deras briljanta powerpunk. Oktober
2024
Snälla berätta lite historia om The Gratitudes,
hur ni träffades och varför ni började spela
ihop och när?
− Det började som ett engångsprojekt i studion,
det var bara jag som tog med mig några av mina
favoritmusiker för att spela in singeln "Wake Me
Up On The Underground" 2022. Efter det visste vi
bara inte hur vi skulle sluta.
Har det varit samma medlemmar hela tiden, eller
har det varit många ändringar i sättningen?
Tidigare band ?
–Samma personer hela tiden. Förutom att jag
sjöng på första singeln, så ändrades det som tur
var.
The Gratitudes är namnet, var kommer det ifrån
och ni var inte rädda för att någon annan grupp
skulle heta så?
− The Gratitudes var det enda rimliga namnet att
använda för det ursprungliga studioprojektet.
Anledningen är att vissa människor gjorde mig
till en väldigt glad och tacksam man redan 2022,
så den första singeln var en stor hyllning till
dessa människor. Här är hela historien:
https://www.facebook.com/share/p/MmamqQKHDFmDXbQ3/?mibextid=K35XfP
Ni har ett sound som är lite svårt att säga
vilken typ ni spelar... Jag tycker nog att det
är kraftfull punkrock med gamla influenser av
rock... Hur skulle du beskriva det själv?
− Oh ja, det är några crossovers på gång. Jag
föredrar bara att kalla det bra melodier som
spelas extremt högt.
Är det viktigt att ge ut skivan som fysisk
release tycker du? Skulle det kännas som att ni
har släppt en skiva om ni bara släpper den
digitalt?
− Vinyl är grejen. Vi vet alla hur det känns att
anstränga sig för att äntligen få tag på
albumet, att köpa det för intjänade pengar, att
lukta på det, älska det och läsa allt på
omslaget. Det är så du känner att du har ett
ägande till det.
Spelar ni några covers när ni spelar live? Om ni
gör det, vilka då? Eller har ni material som
räcker till en egen konsert med bara egna låtar?
− Vi gör ett par covers, som "Rockin' Mick" med
The Professionals och "You Close Your Eyes" med
Dwight Twilley. Vi körde även "Too Drunk To
Fuck" med Dead Kennedys några gånger live.
Snälla berätta lite om vad era låtar handlar om?
a)
Degenerates are back
−
Sann historia. Den här killen full av
psykedeliska läkemedel testar sin bil på
motorvägen till Oslo. Bilen går fortare och
fortare, vägen blir smalare och smalare och han
upplever G-kraft som en stridspilot. Plötsligt
kör en polisbil upp bredvid honom och tvingar
honom att stanna. Polisen: Är ni medveten om hur
fort ni körde? Förkrossad förare: Jag är säker
på att jag inte körde snabbare än 75 km/h,
konstapeln. Polisen: Sir, din medelhastighet har
varit 20 km/h de senaste 15 minuterna. Kliv ur
bilen!
b) Datin' Donnas
− En
hyllning till ett av 90-talets coola band, The
Donnas. De hade låtarna, fräckheten och
attityden. De handlade med kickar, inte
katharsis, nöje snarare än raseri. Och jag, jag
hade den felaktiga tolkningen att jag kunde ha
dem alla. Länge leve The Donnas.
c) My Toto Rosanna
−
Nyinspelning av The Gratitudes debutsingel
B-sida (2022). När jag är på mina vanliga
tandkontroller och tandläkaren börjar bearbeta
min mun kommer Rosanna från Toto sprutande ut ur
radion. Jag är helt försvarslös mot den där
återkommande skräcken, det är en förbannelse.
Är det viktigt att få ut sina åsikter i er
musik, eller sjunger ni bara om "triviala
saker"? Vilken är er mest politiska låt eller
vill ni inte ha politik i musiken?
− Mestadels trivialt nöje. Lämna poesin till
poeterna och politiken till revolutionärerna.
Tror du att dina texter kan ha effekt på andra
människor som lyssnar på dem... Något exempel på
det? Har ni fått någon att ändra sig?
− Det kan den verkligen, när den är gjord med
stor poesi och hjärna. Det finns massor av bra
exempel, men några av mina favorittextförfattare
är John Darnielle (The Mountain Goats), Craig
Finn (The Hold Steady) och Patti Smith.
Hur är det att spela den här typen av musik i
Norge och vilken typ av band har ni konserter
med? Vilket är det konstigaste bandet ni har
spelat ihop med?
− Scenen är ganska bra i Norge, det finns alltid
bra band att utforska, på festivaler också. Det
konstigaste bandet vi har spelat med är oss.
Har du något fotbollslag som du håller på? (Jag
håller på Arsenal och ett svenskt lag som heter
GAIS)....har ni någonsin gjort en låt som en
hyllningssång till något lag eller något
liknande? Eller passar inte er musik in i sånt?
− Jag gillar inte fotboll. Men en av mina bästa
kompisar är en svensk som håller på Hammarby
(Bajen), så jag har sett några matcher i soffan
med massor av öl med honom.
Vad betyder punk för dig, är det bara ett ord,
eller bara musik eller är det någon form av
livsstil?
− För
mig är punk en livsstil. Musikaliskt är det stor
skillnad mellan låt oss säga The Stranglers och
The Exploited, så punk kommer aldrig att
begränsas till en igenkännbar musikgenre.
Jag
gillar öl och gör även öl. Om Gratitudes skulle
göra en öl, vad skulle den heta och vilken sorts
öl skulle det vara? Eller kanske är ni
straightedge?; -)
− Jaså, gör du din egen öl? Det är bra, jag är
själv en ölälskare. Gratitudes-ölet skulle
absolut vara en stark porter eller stout, och
det skulle kallas " Degenerated Gratitude "
😊
Och hur är det att bo i Norge nu? Rasister,
levnadskostnader, och åker folk till Sverige
nuförtiden för att köpa saker eller är det inte
så mycket billigare här längre?
− Rasismen i Norge är tyvärr lika närvarande som
alltid, men den är annorlunda än på 90-talet. De
nazistiska skinheadsen är borta sedan länge,, nu
försöker de vara välklädda och intellektuella,
vilket misslyckas med råge. Antar att det är
ungefär samma sak som i Sverige? Nuförtiden
tycker jag att det är skrämmande att se hur
gamla kompisar här hemma hatar varandra på grund
av Israel-Palestina-konflikten. Är vi på väg
tillbaka till 30-talet? Och om du undrar var vi
står: Viva La Palestine!
Vilken är din egen favoritlåt bland era egna
låtar? Och vilken låt är folkets val?
− Jag tror att den låt jag är mest stolt över är
antingen "Mother" eller "Anxiety". Live verkar
publiken bli mest galna när vi spelar
"Extinction Bash (Where's The Beer?)" som också
är en personlig favorit.
Vad är den största skillnaden när ni spelar live
nuförtiden om man jämför när ni först började
spela i ett band?
− Jag står inte ut med att turnera längre,
vilket jag älskade att göra när det begav sig.
Vad är det mest udda som har hänt under en
livespelning med gruppen?
− Jag är diabetiker och mitt blodsocker sjönk
snabbt 5 minuter innan en spelning i Trondheim.
Så jag drack 6 flaskor cola istället för 6
burkar öl innan spelningen, vilket är ganska
konstigt.
Är Westergaard Records ett bra skivbolag?
− De är fantastiska! Utmärkta människor och en
fantastisk katalog. Jag uppmanar er att kolla in
alla deras band.
Pratade ni någonsin om att ni bara skulle ge ut
skivorna digitalt eller var det inte ett
alternativ?
− Singlar är okej att bara släppa på digitala
format – om det behövs, men fullängdare måste
vara på vinyl.
Vilket är ert största livegig du har gjort
hittills? Det största bandet ni har spelat med?
Och vilken är den bästa spelningen ni någonsin
har gjort? Spelar ni bara i Norge?
− Vi gör mest klubbspelningar, vilket alltid är
kul. Men den största har inte kommit än,
eftersom vi redan är bokade till en stor
festival nästa sommar. Det är inte officiellt
än, men jag älskar just den festivalen, så jag
vet att det kommer att bli skitkul.
Vad vet du om Sverige? Vad är typiskt svenskt?
− Sverige är fantastiskt. Min styvdotter
studerar psykologi i Växjö och jag älskar den
staden – särskilt ett ställe som heter Kafé de
luxe. Mitt andra band, Cockroach Clan, brukade
turnera i Sverige redan på 90-talet med akter
som Charta 77 och Dia Psalma, minnena är få –
men fantastiska. Det mest typiska svenska för
mig är alla roliga bandnamn, som "Coca Carola",
"Åka Bil" och "40 Kilo Ris Rakt Upp i". Hur kan
ni hitta på den skiten? Genialt, haha.
Några bra band från Sverige som du gillar?
− Mina svenska favoritakter är, ärligt talat,
ABBA, Ebba Grön, Eldkvarn, Ulf Lundell och The
Soundtrack of Our Lives.
Er publik när ni spelar live, vilken typ av folk
kommer, åldrar?
− Alla sorter faktiskt, utom nazister och andra
döva.
Vad är det bästa med att spela live?
− Upplevelsen av stunden på scenen, tiden liksom
står stilla och alla bekymmer försvinner för en
stund.
Vad är typiskt norskt beteende och typiskt
svenskt beteende?
− Jag vågar inte beskriva ett typiskt svenskt
beteende, men den norska ödmjukheten sitter
uppenbarligen fast i våra gener för alltid.
Finns det några bra band i Norge idag? Nya och
unga band, vilka är bra?
− Det finns så många av dem. Några av mina
favoriter är Quarter Wolf, Death By Unga Bunga,
Caddy, Göttemia och NSB, men det finns så många
bra akter.
Vilken är skivan som ni alltid måste ha i
turnébussen?
− Vi har ingen turnébuss, men jag antar att "The
Most Lamentable Tragedy" av Titus Andronicus,
och massor av Cheap Trick, Redd Kross, The
Thermals och The Wildhearts skulle vara
obligatoriska för mig.
Köper du mycket skivor, eller är det bara
Spotify och sånt för att lyssna på musik? Finns
det någon bra skivaffär i din hemstad?
− Det finns några bra skivaffärer här i Oslo,
som Big Dipper, Råkk&Rålls och Tiger. Ja, jag
måste erkänna att jag använder prisvärda Spotify
för mycket. Jag älskar mina vinyler, men ett
speedat äckel stal min skivsamling för några år
sedan, och jag gav upp försöken att färdigställa
den igen.
Vilken var din första skiva, den senaste du
köpte och den dyraste du har köpt?
− Jag tror att min första skiva jag köpte var
"Arrival" med ABBA, den senaste " “Wham! Bang!
Pow! Let’s Rock Out!” av Art Brut. Den dyraste
kan vara en specialutgåva av ett Titus
Andronicus-album.
Bryr ni er om recensioner? Vilket är den
konstigaste ni någonsin fått, med det här bandet
eller något annat band ni har varit med i?
− Ja, jag tycker om att läsa recensioner. Det är
alltid intressant att se hur andra människor
tolkar låtarna. Kan faktiskt inte peka ut några
konstiga.
Om du kunde välja fem band från det förflutna
och historien och nutida och både döda och
levande band för att ha en konsert tillsammans
med ert band. Vilka fem hade du valt?
− The Who, Cheap Trick, Pixies, Sex Pistols och
Joan Jett skulle vara jättekul.
Och om ni fått betalt för att göra en cover-skiva
med fyra låtar, vilka fyra låtar hade ni gjort
då?
− Det är en svår fråga ... Jag tror att
åtminstone "Twelve Thirty" (The Mamas and The
Papas), "Speedy Marie" (Frank Black), "Baba
O'Riley" (The Who) och "Give The Girl A Gun"
(The Wildhearts) skulle övervägas.
Framtidsplaner för bandet? Och för dig själv?
− Vi lever för stunden.
Visdomsord?
− Gör mot andra som du vill att de ska göra mot
dig – gör rock'n'roll!
Något mer att tillägga till intervjun?
− Lysande sida, Peter. Hoppas ni gillar vår
skiva och kommer att bjuda över oss för att
spela någon gång. Ultimat rock för degenererade
till folket!
|