Gratitudes är ett riktigt bra norskt punkrockband och här har jag en intervju med Akke. Var snälla och ta notis om detta och lyssna på deras briljanta powerpunk. Oktober 2024

 

Snälla berätta lite historia om The Gratitudes, hur ni träffades och varför ni började spela ihop och när?

− Det började som ett engångsprojekt i studion, det var bara jag som tog med mig några av mina favoritmusiker för att spela in singeln "Wake Me Up On The Underground" 2022. Efter det visste vi bara inte hur vi skulle sluta.

 

Har det varit samma medlemmar hela tiden, eller har det varit många ändringar i sättningen? Tidigare band ?

–Samma personer hela tiden. Förutom att jag sjöng på första singeln, så ändrades det som tur var.

 

The Gratitudes är namnet, var kommer det ifrån och ni var inte rädda för att någon annan grupp skulle heta så?  

− The Gratitudes var det enda rimliga namnet att använda för det ursprungliga studioprojektet. Anledningen är att vissa människor gjorde mig till en väldigt glad och tacksam man redan 2022, så den första singeln var en stor hyllning till dessa människor. Här är hela historien: https://www.facebook.com/share/p/MmamqQKHDFmDXbQ3/?mibextid=K35XfP

 

Ni har ett sound som är lite svårt att säga vilken typ ni spelar... Jag tycker nog att det är kraftfull punkrock med gamla influenser av rock... Hur skulle du beskriva det själv?

− Oh ja, det är några crossovers på gång. Jag föredrar bara att kalla det bra melodier som spelas extremt högt.

 

Är det viktigt att ge ut skivan som fysisk release tycker du? Skulle det kännas som att ni har släppt en skiva om ni bara släpper den digitalt?

− Vinyl är grejen. Vi vet alla hur det känns att anstränga sig för att äntligen få tag på albumet, att köpa det för intjänade pengar, att lukta på det, älska det och läsa allt på omslaget. Det är så du känner att du har ett ägande till det.

 

Spelar ni några covers när ni spelar live? Om ni gör det, vilka då? Eller har ni material som räcker till en egen konsert med bara egna låtar?

− Vi gör ett par covers, som "Rockin' Mick" med The Professionals och "You Close Your Eyes" med Dwight Twilley. Vi körde även "Too Drunk To Fuck" med Dead Kennedys några gånger live.

 

Snälla berätta lite om vad era låtar handlar om?

 a) Degenerates are back Sann historia. Den här killen full av psykedeliska läkemedel testar sin bil på motorvägen till Oslo. Bilen går fortare och fortare, vägen blir smalare och smalare och han upplever G-kraft som en stridspilot. Plötsligt kör en polisbil upp bredvid honom och tvingar honom att stanna. Polisen: Är ni medveten om hur fort ni körde? Förkrossad förare: Jag är säker på att jag inte körde snabbare än 75 km/h, konstapeln. Polisen: Sir, din medelhastighet har varit 20 km/h de senaste 15 minuterna. Kliv ur bilen!

b) Datin' Donnas − En hyllning till ett av 90-talets coola band, The Donnas. De hade låtarna, fräckheten och attityden. De handlade med kickar, inte katharsis, nöje snarare än raseri. Och jag, jag hade den felaktiga tolkningen att jag kunde ha dem alla. Länge leve The Donnas.

c) My Toto Rosanna Nyinspelning av The Gratitudes debutsingel B-sida (2022). När jag är på mina vanliga tandkontroller och tandläkaren börjar bearbeta min mun kommer Rosanna från Toto sprutande ut ur radion. Jag är helt försvarslös mot den där återkommande skräcken, det är en förbannelse.

 

Är det viktigt att få ut sina åsikter i er musik, eller sjunger ni bara om "triviala saker"? Vilken är er mest politiska låt eller vill ni inte ha politik i musiken?

− Mestadels trivialt nöje. Lämna poesin till poeterna och politiken till revolutionärerna.

 

Tror du att dina texter kan ha effekt på andra människor som lyssnar på dem... Något exempel på det? Har ni fått någon att ändra sig?

− Det kan den verkligen, när den är gjord med stor poesi och hjärna. Det finns massor av bra exempel, men några av mina favorittextförfattare är John Darnielle (The Mountain Goats), Craig Finn (The Hold Steady) och Patti Smith.

 

Hur är det att spela den här typen av musik i Norge och vilken typ av band har ni konserter med? Vilket är det konstigaste bandet ni har spelat ihop med?

− Scenen är ganska bra i Norge, det finns alltid bra band att utforska, på festivaler också. Det konstigaste bandet vi har spelat med är oss.

 

Har du något fotbollslag som du håller på? (Jag håller på Arsenal och ett svenskt lag som heter GAIS)....har ni någonsin gjort en låt som en hyllningssång till något lag eller något liknande? Eller passar inte er musik in i sånt?

− Jag gillar inte fotboll. Men en av mina bästa kompisar är en svensk som håller på Hammarby (Bajen), så jag har sett några matcher i soffan med massor av öl med honom.

 

Vad betyder punk för dig, är det bara ett ord, eller bara musik eller är det någon form av livsstil?

 − För mig är punk en livsstil. Musikaliskt är det stor skillnad mellan låt oss säga The Stranglers och The Exploited, så punk kommer aldrig att begränsas till en igenkännbar musikgenre.

 

 Jag gillar öl och gör även öl. Om Gratitudes skulle göra en öl, vad skulle den heta och vilken sorts öl skulle det vara? Eller kanske är ni straightedge?; -)

− Jaså, gör du din egen öl? Det är bra, jag är själv en ölälskare. Gratitudes-ölet skulle absolut vara en stark porter eller stout, och det skulle kallas " Degenerated Gratitude " 😊

 

Och hur är det att bo i Norge nu? Rasister, levnadskostnader, och åker folk till Sverige nuförtiden för att köpa saker eller är det inte så mycket billigare här längre?

− Rasismen i Norge är tyvärr lika närvarande som alltid, men den är annorlunda än på 90-talet. De nazistiska skinheadsen är borta sedan länge,, nu försöker de vara välklädda och intellektuella, vilket misslyckas med råge. Antar att det är ungefär samma sak som i Sverige? Nuförtiden tycker jag att det är skrämmande att se hur gamla kompisar här hemma hatar varandra på grund av Israel-Palestina-konflikten. Är vi på väg tillbaka till 30-talet? Och om du undrar var vi står: Viva La Palestine!

 

Vilken är din egen favoritlåt bland era egna låtar? Och vilken låt är folkets val?

− Jag tror att den låt jag är mest stolt över är antingen "Mother" eller "Anxiety". Live verkar publiken bli mest galna när vi spelar "Extinction Bash (Where's The Beer?)" som också är en personlig favorit.

 

Vad är den största skillnaden när ni spelar live nuförtiden om man jämför när ni först började spela i ett band?

− Jag står inte ut med att turnera längre, vilket jag älskade att göra när det begav sig.

 

Vad är det mest udda som har hänt under en livespelning med gruppen?

− Jag är diabetiker och mitt blodsocker sjönk snabbt 5 minuter innan en spelning i Trondheim. Så jag drack 6 flaskor cola istället för 6 burkar öl innan spelningen, vilket är ganska konstigt.

 

Är Westergaard Records ett bra skivbolag?

− De är fantastiska! Utmärkta människor och en fantastisk katalog. Jag uppmanar er att kolla in alla deras band.

 

Pratade ni någonsin om att ni bara skulle ge ut skivorna digitalt eller var det inte ett alternativ?

− Singlar är okej att bara släppa på digitala format – om det behövs, men fullängdare måste vara på vinyl.

 

Vilket är ert största livegig du har gjort hittills? Det största bandet ni har spelat med? Och vilken är den bästa spelningen ni någonsin har gjort? Spelar ni bara i Norge?

− Vi gör mest klubbspelningar, vilket alltid är kul. Men den största har inte kommit än, eftersom vi redan är bokade till en stor festival nästa sommar. Det är inte officiellt än, men jag älskar just den festivalen, så jag vet att det kommer att bli skitkul.

 

Vad vet du om Sverige? Vad är typiskt svenskt?

− Sverige är fantastiskt. Min styvdotter studerar psykologi i Växjö och jag älskar den staden – särskilt ett ställe som heter Kafé de luxe. Mitt andra band, Cockroach Clan, brukade turnera i Sverige redan på 90-talet med akter som Charta 77 och Dia Psalma, minnena är få – men fantastiska. Det mest typiska svenska för mig är alla roliga bandnamn, som "Coca Carola", "Åka Bil" och "40 Kilo Ris Rakt Upp i". Hur kan ni hitta på den skiten? Genialt, haha.

 

Några bra band från Sverige som du gillar?

− Mina svenska favoritakter är, ärligt talat, ABBA, Ebba Grön, Eldkvarn, Ulf Lundell och The Soundtrack of Our Lives.

 

Er publik när ni spelar live, vilken typ av folk kommer, åldrar?

− Alla sorter faktiskt, utom nazister och andra döva.

 

Vad är det bästa med att spela live?

− Upplevelsen av stunden på scenen, tiden liksom står stilla och alla bekymmer försvinner för en stund.

 

Vad är typiskt norskt beteende och typiskt svenskt beteende?

− Jag vågar inte beskriva ett typiskt svenskt beteende, men den norska ödmjukheten sitter uppenbarligen fast i våra gener för alltid.

 

Finns det några bra band i Norge idag? Nya och unga band, vilka är bra?

− Det finns så många av dem. Några av mina favoriter är Quarter Wolf, Death By Unga Bunga, Caddy, Göttemia och NSB, men det finns så många bra akter.

 

Vilken är skivan som ni alltid måste ha i turnébussen?

− Vi har ingen turnébuss, men jag antar att "The Most Lamentable Tragedy" av Titus Andronicus, och massor av Cheap Trick, Redd Kross, The Thermals och The Wildhearts skulle vara obligatoriska för mig.

 

Köper du mycket skivor, eller är det bara Spotify och sånt för att lyssna på musik? Finns det någon bra skivaffär i din hemstad?

− Det finns några bra skivaffärer här i Oslo, som Big Dipper, Råkk&Rålls och Tiger. Ja, jag måste erkänna att jag använder prisvärda Spotify för mycket. Jag älskar mina vinyler, men ett speedat äckel stal min skivsamling för några år sedan, och jag gav upp försöken att färdigställa den igen.

 

Vilken var din första skiva, den senaste du köpte och den dyraste du har köpt?

− Jag tror att min första skiva jag köpte var "Arrival" med ABBA, den senaste " “Wham! Bang! Pow! Let’s Rock Out!” av Art Brut. Den dyraste kan vara en specialutgåva av ett Titus Andronicus-album.

 

Bryr ni er om recensioner? Vilket är den konstigaste ni någonsin fått, med det här bandet eller något annat band ni har varit med i?

− Ja, jag tycker om att läsa recensioner. Det är alltid intressant att se hur andra människor tolkar låtarna. Kan faktiskt inte peka ut några konstiga.

 

Om du kunde välja fem band från det förflutna och historien och nutida och både döda och levande band för att ha en konsert tillsammans med ert band. Vilka fem hade du valt?

− The Who, Cheap Trick, Pixies, Sex Pistols och Joan Jett skulle vara jättekul.

 

Och om ni fått betalt för att göra en cover-skiva med fyra låtar, vilka fyra låtar hade ni gjort då?

− Det är en svår fråga ... Jag tror att åtminstone "Twelve Thirty" (The Mamas and The Papas), "Speedy Marie" (Frank Black), "Baba O'Riley" (The Who) och "Give The Girl A Gun" (The Wildhearts) skulle övervägas. 

 

Framtidsplaner för bandet? Och för dig själv?

− Vi lever för stunden.

 

Visdomsord?

− Gör mot andra som du vill att de ska göra mot dig – gör rock'n'roll!

 

Något mer att tillägga till intervjun?

− Lysande sida, Peter. Hoppas ni gillar vår skiva och kommer att bjuda över oss för att spela någon gång. Ultimat rock för degenererade till folket!