Alan Smolak från Forgotten Rebels gjor5de den här intervjun med mig och det handlar om den gamla Forgotten rebels tiden. den gjordes 18/1-01.
När och varför började ni att spela och varför bröt ni upp?
-Jag gick med i Forgotten rebels i mars 1978. Jag gick på
universitetet McMaster i Hamilton, Ontario, Kanada. Bandets manager brukade
jobba med att leverera pizzor för Valentinos. mitt favortpizzaställe i
Westdale. Han kom med pizza och såg en Marshallhögtalare i mitt rum och vi
började att prata. Westadale förresten var en förort till Hamilton och där
har många bra kanadensiska band kommit från så som Teenage Head, Simply
Saucer, The Shakers och många mer men för många att nämna här.
I alla fall Mike Grelecki (Mickey De Sadist) ihop med Pete Lattimer (trummor)
och Carl Johnson (bas) hade just spelat in sin första EP "Tomorrow belongs
to us" och var redo att bege sig ut på turné. Mike hade spelat gitarr
förr men ville vara mer av en frontfigur. Så de hade an audition med mig och
jag fick jobbet. Vi spenderade sommaren med att göra en massa spelningar men
saker och ting lugnade ner sig och vi splittrades kan man säga.
I Augusti 79, träffade jag Mike på Tim Hortons(en berömd kanadensisk donut
affärskedja) i Westdale och pratade om att gå in i studio för att göra
några mer demos. Vi tog med Pete och Carl. Mike hade precis dragit ut en
visdomstand så jag fick med ett par vänner, Vharlie och John för att lägga
de första ackorden. Vi spelade in dem i Basement studios i East Hamilton. De
fyra låtarna som vi spelade in är de första fyra låtarna som är med på
Executive Outcomes. Mike gillade vad vi spelade in så vi gjorde det klart med
Mike på sång.
PÅ grund av demonlåtarna fick vimkontrakt med Star Records som resulterade i
rebels första album"In love with the system". Under Basement Studios
sessions började Chris Houston (Pogo au gogo) hänga omkring med oss och gjorde
lite bakgrundssång. Vi började att göra lite mer livespelningar och oftats
med Cleve Anderson på trummor. Efter ett tag tog vi med Larry "Electrician"
Potvin som en fulltidstrummis. I Januari 1980 spelade vi in In love with the
system" och började att spela ute regelbundet.
Jag fortsatte i bandet till augusti 1980 när jag och Larry splittade. Jag var
trött på det just då och ville gå på universitetet istället för att åka
på USA turné som var meningen att vi skulle göra. Så In love with the System
sättningen splittrades då. Men som du kanske vet så har Mike fortsatt bandet
men med en anna sättning och de har just varit i Europa(oktober 2000. Det är
mycket hans projekt and de fortsätter att göra bra saker. Jag gillar verkligen
deras nya skiva"Nobody´s heros"
Snälla berätta om varje medlem i gruppen?
-Ojojoj, det är en hel del. Sedan jag lämnade bandet 1980
har de varit en massa medlemmar. Vi skulle ha ett party med alla medlemmar en
gång men jag tror inte det finns en tillräckligt stor arena. Killarna som jag
spelade med var roliga, Chris Houston spelar fortfarande, senaste gången jag
pratade med honom(för ett par år sedan) bodde han i Vancouver. Mike går det
bra för, han gifte sig för ett par år sedan. Jag har inte pratat med Larry
på många år.
Snälla berätta lite om dig själv?
-Ha. Här är litet. Jag bor i Melbourne Australien och har
gjort det de senaste tio åren. Jag jobbar som en skatte konsulent. Det här är
ett klimat som passar mina kläder. Jag växte upp i St Catahrines Ontario och
det är precis vid amerikanska gränsen nära Niagarafallen. jag gick på
universitet i Hamilton men jag flyttade sedan till Toronto och bodde där i elva
år tills jag flyttade till Australien. Jag gillar fortfarande musik och spelar
lite på min gitarr när tiden tillåter. Melbournes livescen är väldigt aktiv
och det finns en massa spelningar varje kväll. Jag gillar fortfarande att gå
på spelningar ocvh jag gillar surf och det australiska vinet är fantastiskt.
HHur kom ni på namnet Forgotten Rebels?
-Som jag berättade tidigare när jag kom med så hade de
redan tagit namnet. Så jag kom inte på det , jag tror att Mike kom på det men
vet inte hur och varför.
Jag har Executive Outcomes ,har ni gjort någonting annat och hur kan jag få tag på det?
-Executive Outcomes har med några kassetter som jag hade
liggande. Lee Joseph på Dionysus kontaktade mig om att släppa något med oss.
När jag var i LA träffades vi och jag var riktigt imponerad av hans
organisation. Jag har också blivit kontaktad av en idiot som heter Jan Haust
från OPM men jag talade om för honom att han kunde knulla sig själv eftersom
han var så jävla dum och arrogant.Jag vet att det finns några tejper till med
oss och helst den när vi spelade ihop med Ramones i Burlington Ontario. Jag vet
inte var de grejorna finns.
det verkar som om ni hade mycket humor i era texter?Är det viktigt att texterna är roliga och att det inte är politik i texterna?
-Mike är den som är ansvarig för texterna. han gjorde
ett jättebra jobb, han är väldigt talangfull. Hela grejen är ett skämt för
vi hade väldigt roligt med att driva med olika ämnen
När ni gjorde låtar på den tiden vad var viktigast, var det texterna, musiken eller var det att det fanns en refräng som folk mindes?
-Ja, du behöver båda får en låt. Jag tycker att vi hade
en jävligt bra liveshow. Högt och tight. Låtarna på In Love with the
system(alternativa demo och live versioner på Executive Outcome) är många av
de klassiker. Skivan röstades farm som en av Top 100 bästa skivor i Kanada och
det är jag riktitg stolt över. Det är inget att snacka om med sångtitlar som
"Bomb the Boats", "Fuck Me Dead", "I Left My Heart in
Iran" är svåra att glömma men jag tror att musiken håller ganska bra också.
Vad gör du nuförtiden i musikvärlden?
-Inte mycket. Jag gillar fortfarande att spela på min
gitarr men jag har inte arbetat professionellt sedan 1980. Jag har gått vidare
på något sätt..
Du är ju från Kanada, hur var punkscenen på den tiden?
-När jag första började att spela med rebels var det en punkscen. Vi brukade
spela på ställen som Turning Point, Larry's Hideaway, the Horseshoe och
the Edge.Det var oftast väldigt konstiga spelningar. Alla gigs var nästan kaso.
Du skulle oftast spela med fyra-fem andra band och ingen fick några pengar
eller något sådant. Du visste aldrig vad som skulle hända och allting hände.
Sedan blev det mer new wave och förortsgrej. Det fanns fortfarande en del bra
ställen kvar men då kom portföljmännen och de flyttade in.
Men du lever ju i Australien nuförtiden, varför det?
-Som jag sade har jag varit här sedan 1991. Och det är det första "andravärldslandet"
jag har bott in. Jag kom hit för jobbets skull. Jag var partner i en firma som
hette Coopers and Lybrand. Jag har nu min egen skattefirma som heter Gang of
Four Consulting. Vi har nyss assisterat stora företag med en ny skatt som heter
GST(VAT). Australien är ett vackert land och jag gillar att bo nära en ocean.
Melbourne är en underbar stad och som jag sa finns det en massa bra band, både
lokala och turnerande.
Vad vet du om Sverige?
-Ledsen att säga det men jag vet inte så mycket, inte mycket mer än att ni
är kommunister(?). Jag vet att det är kallt där och jag föredrar solsken.
Har du hört några bra band från Sverige?
-Yeah, jag gillar verkligen Hellacopters, jag har sett dem 4 gånger i Melbourne and ahr alla deras skivor. Jag gillar Gluecifer och Nomads och jag gillar Hydromatics med Nick på trummor. Är Turbonegro från Sverige? Jag gillar dem också.
Vad betyder och vad betydde punk för dej?
-Ja, det var verklien en musikalsik revolution. Det första
albumet med Ramones och Pistols chockade industrin, ur amerikansk synvinkel var
det en ny vändning av vad som redan fanns med grupper som .... the Velvets, the
MC5, Iggy och sedan NY Dolls, the Dictators etc. Det fanns en hel ny
energi. Brian Eno sade en gång "inte många köpte Velvets första album
men många startade egna band" Det var lite samma sak när Ramones och
Pistols. Du behövde inte vara Yes eller Genesis för att bilda ett band Du
kunde bara ta fram en gitarr och köra. Skit i de stora bolagen och spela så
fingrarna blöder. Det var lite mer en musikgrej än en arbetarklass grej som
det verkade vara i England.
Var det bara att förstöra och total anarki?
-Well, jag vet inte hur mycket förstörande det var. Men det var en stor dos av anarki så att säga. Mestadels musikalisk anarki och det kändes bra och gör det fortfarande.
Finns det några bra band nuförtiden?
-Jag lyssnar till en massa saker nuförtiden. Jag tycker
det bästa släppet 2000 var gear Blues med Thee Michelle Gun Elephant. Jag
älskar den skivan.
Hur var en bra Forgotten rebels spelning?
-Några spelningar var skitbra och en del var verkligen
hemska. Men oftast var de väldigt roliga- Vi hade bra fans som verkligen
gillade oss. Jag kan inte komma ihåg många spelningar som inte såldes ut.
När vi spelade så kunde man aldrig riktigt veta vad som skulle hända. När
det gick åt skogen , så gick det verkligen åt skogen. Men för min egen del,
så långe jag inte gjorde sönder för många strängar så brukade jag trivas
bra på spelningarna..
Har du hört mycket från folk sedan släppet av Executive Outcomes? Vad tycker folk?
-Jag tror väl att idén med Executive Outcomes var att
fans skulle få tillgång till lite mer saker med oss som har varit borta ett
tag. Jag tycker verkligen den har sina goda stunder. Jag tycker att några av
versionerna på Outcomes är bättre än studioversionerna på System. Det är
mer ett historiskt dokument kan man säga. De mest människor som har hört av
sig har sagt att de är riktiga fanatiker och de uppskattar verkligen att ha
allt som vi har gjort.
Vad tycker du om det nya sättet att kommunicera med email och internet och allt det där?
-Jag har varit på nätet i många år. Men när saker och
ting verkligen började att sätta igång blev jag förbluffad. Till exempel,
jag hade nästan glömt att jag har varit med i ett punkband. När folk började
bli galna, började jag få email från olika människor(i hela världen) som
frågar mej om rebels och saker. Jag tycker det är väldigt fascinerande. Bara
det faktumet att jag gör en intervju med någon i Sverige 21 år efter det att
jag spelat i et kanadensiskt band och detta gör jag från Australien.
Har du någon favoritsite?
-Ingen speciell. Men när jag använder nätet gör jag det
för att hitta något specifikt. Jag brukar hitta nya band och använder email
vilket jag tycker är skitbra.
Den första och den senaste skivan du köpte? Den dyraste??
-Första skivan: Rubber Soul (the Beatles - min farmor
köpte den till mig-fortfarande en favorit)
Den dyraste måste var en box med Velvet Underground.
Läser du några zines på nätet eller på papper?
-Ingenting jag gör varje dag men jag skall kolla in din
site snart.
Lyssnar du på punk nuförtiden?
-Ja, men oftast den gamla punken. Jag vet inte riktigt vad
punk är nuförtiden. I Aaustralien spelas det emst den surfiga
Kalifornienstilen. Det är väl bra men jag tycker det är lite barnsligt och
det har inget med den musiken som var min värld då.'
Ni gjorde några covers på Executive... som The punks are alright, They´re coming to take me away och så vidare och så gjorde ni narr av Elvis, varför?
-Vi gjorde några covers och även några som inte var med
på Outcomes. Mickey brukade göra "Comming to take me away"
när jag hade haft sönder en sträng eller när jag skulle byta gitarr. Vi
gjorde Rockaway Beach, Anarchy in the UK och Viatnamese baby av Dolls plus
Stooges Search and Destroy. Vi gjorde låtar som vi gillade just då.
Vad skall du göra med ditt liv i framtiden?
-Jag är väldigt inne i den kommersiella branschen n. Jag
är nästa halvpensionär. Jag vill bara ta det lugnt vid oceanen. Det har varit
en lång konstig resa och jag är trött..
Ifall du kunde välja fem band som Forgotten rebels skulle spela ihop med vilka skulle det bli?
-Ja, vi har ju spelat med en hel del coola band som Cramps
och Ramones och Dead Boys. Men jag skulle vilja spela med Modern Lovers,
the Dictators eller/och the MC5.jag sjöng "White Riot"med Joe
Strummer i Toronto på deras första kanadensiska turné. Det var roligt.
Visdomsord?
-Yeah. "Stanna alltid i din egen film". - Ken
Kessey
Nåt mer att tillägga?
-Tack för ditt intresse. Hoppas att detta är till något
nytta för dig. Och frys inte arslet av dig däruppe. Det är 34 grader i
Melbourne idag och inte ett moln på himlen.
Onya
Al McCombo