|
Deny är ju ett riktigt tufft band som jag fick
senaste skivan med som både kom på CD och vinyl.
Första intervjun för 2019 är ett faktum…läs och
njut!
Lite historia om gruppen?
Vi manglade på i lite olika konstellationer fram
till 2004 då vi bestämde för att lägga ner. Men
efter cirka 12 år fick Johan (sångaren) feeling
och började samla ihop de gamla medlemmarna
igen. Då ingen av de tidigare bassisterna hade
möjlighet fick vi in nytt blod i bandet i form
av Martin från Fan ta Er och Soze.
Berätta lite om varje medlem, ålder, jobb,
familj, band före och band bredvid? Varför
slutade Emma och hur fick ni med henne nu på en
låt?
-Johan
Närmare 40 än 30. Lite olika jobb, familj med
ungar. Har varit sångare i Frost men Deny i mitt
hjärta.
Tobbe
Ramlar strax över fyrtiostrecket och bor i
Lyrestad med min familj. Jobbar som tekniker på
Daloc i Töreboda. Inga övriga band för
tillfället men manglade trummor i Säckel under
början av 2000-talet.
Jonsson
Även jag är närmare 40 än 30 och bor i en villa
ihop med min sambo. Arbetarklass som de andra i
bandet och utöver Deny spelar jag gitarr i
Slaveriet.
Martin
Bandets yngling som nyligen passerat 30 och bor
i Mariestad med min sambo. Vid sidan av Deny så
vevas det bas och gapas i Soze. Spelar även i
det sjukt inaktiva bandet Fan ta er som vägrar
att ge sig.
Arvid
40 år, jobbar på ett LSS-boende. Har en dotter
(som gästar på våran låt Fight Back) varannan
vecka hos mig. I övrigt är jag särbo. Jag har
varit med i många band men vill lyfta fram
Mähälium som är aktiva just nu, samt Säckel.
Båda är två oldschool trallband som befinner sig
i den genre som förr kallades bara ”punk”.
Det var Johan som drog igång Deny igen efter 12
år vilket gjorde det naturligt att sätta honom
som sångare. Emma var den sista på sång innan
bandet tog sitt “lilla“ uppehåll och vi kände
att det vore kul att göra nått med henne; och
vem vet, i framtiden kanske det kommer mera.
-Ja, det kan nog vara så. Vi har väldigt olika
musiksmak i bandet, och eftersom vi alla gör
låtar blir det olika influenser som inspirerar
skapandet. Vi försöker också att hålla taket
högt och inte begränsa oss genom att säga att
någon låtidé eller ett riff t.ex. inte ”passar”
Deny.
Deny, är ni nöjda med namnet?! Om inte det bästa
bandnamnet hade varit upptaget, vilket namn hade
ni valt då? Jag menar vilket är det bästa
bandnamnet?
-Nja, Deny är inte det bästa bandnamnet men det
har sina fördelar. Kort, koncist och lätt att
minnas. Dessvärre ganska intetsägande. Historien
bakom namnet var att det skulle tryckas
affischer för en spelning där vi skulle medverka
så vi blev tvungna att komma på ett namn fort
som fan, och då blev det Deny. Vi är heller inte
ensamma om att heta Deny vilket tyvärr gett oss
lite bekymmer på både Spotify och YouTube. Vi
har för den sakens skull inga planer på att
byta! Det bästa bandnamnet är nog ännu inte
påkommet.
-Oj, allt är bäst med att spela live! Att få
uttrycka sig ihop med en publik, att få träffa
arrangörer och andra eldsjälar, att snacka med
och lära känna andra band. Gemenskapen.
-Bäst: på ett trångt, fullspäckat litet hak.
Gärna en på-golvet-spelning.
Sämst: i rymden (där kan ingen höra dig skrika)
-Efter att ha varit borta från scenen ett tag så
var det kul att komma tillbaka och man får
feelingen att scenen lever ännu, och det gör den
nog tack vare att det finns många eldsjälar som
brinner ännu. All cred till dem!
-Riffig – snabb – energisk
-Det är nog individuellt på detaljnivå, men vi
kan nog enas att punk är en livsstil/livssyn;
det handlar om rättigheter, förtryck,
missförhållanden och en kanal att uttrycka det,
inte nödvändigtvis genom störst tuppkam eller
flest nitar.
-Vi ser det bara som positivt. Vi hoppas vår
musik sprids för vind och våg överallt! Sharing
is caring. De största förlorarna på det är stora
företag som agerar mellanhänder och profiterar
på andras konst.
-Klart att man till en början blir mörkrädd över
hur trångsynt den vanliga svensson-svensken är
när man vill ge ett parti som SD så mycket
inflytande. Men ser man till hur världen ser ut
idag så är Sverige fortfarande ett bra land att
bo i. Men det kan alltid bli bättre!
-Förutom de andra band som vi lirar i så är det
rätt tunt med crustband i trakten. Några band
inom genren som huserar i trakterna är t.ex.
Subalert, M:40 och Illvilja. Ett par medlemmar i
Myteri finns också i Skaraborg.
Sedan finns det en handfull andra punkband, där
Asta är det kändaste, i trakterna. Det är inte
som det var när vi började lira; då fanns det
punkband lite här och var och det viktiga var
att man ville spela, inte att man kunde.
-Jo, det finns det såklart. Även om inte alla är
aktiva längre så är t.ex. Detestation, Tragedy
och Discharge alltid värda att nämnas.
Generation Decline släppte ep’n Nothing left for
us för inte så längesedan och den är riktigt
bra. Sedan finns det fler riktigt bra band från
utlandet men svensk hcpunk/käng håller riktigt
hög kvalité och är ofta jävligt bra.
När det gäller språk skriver vi på engelska men
inget är ristat i sten. Skulle någon av oss få
en bra textidé på svenska så kör vi nog på det.
-Alla band inom det vi lyssnar på är mer eller
mindre politiska vilket gör denna fråga väldigt
svår att svara på.
-Absolut, musik kan förmedla känslor och används
för att lugna ner eller hetsa upp. Texter på
låtar gör att man kan förmedla mer än bara
känsla - ett budskap.
Det finns många låtar som berör, beroende på
situation som man befinner sig i. Musiken
anpassas efter sinnelag och vice versa.
Jo, omslaget är viktigt; det är det första
lyssnaren möts av när vi snackar fysisk media.
Vi har valt ett lite provocerande med ett
tydligt budskap och vi är väldigt nöjda med det…
så pass nöjda att det kan vara vårat
favoritomslag genom alla tider.
-Ja, det är viktigt. Speciellt inom den genre vi
lirar, och om valet stod mellan CD och vinyl
skulle valet bli vinyl. Både formatet och ljudet
är att föredra på vinyl framför CD.
Tanken med Parasite Paradise var från början att
endast släppa den digitalt och på vinyl, men vi
fick ett erbjudande att även ge ut den på CD och
faktiskt även kassett. Vi vill vara tillgängliga
och nå ut till vår publik så mycket det går.
Gällande skivaffärer är det nog ont om dem i vår
närhet men det finns en del lokala distron som
kränger merch och bra musik.
Snälla berätta något riktigt roligt som hänt
under er karriär på scen eller bakom scen etc?
Väl där och efter att vi fått förklara vilka vi
var vid insläppet för att komma in så visade det
sig att de inte hade någon spelordning under
kvällen. Så vi fick helt enkelt ”kuppa” oss upp
på scenen direkt efter ett annat band. Vi minns
att det var rätt kallt ute så fingrarna var
genomfrusna på oss så förmodligen gjorde vi
ingen bra spelning. Efter genomfört gig var det
dags att hämta gaget som bestod av en liter
hembränt. Inget fel i det men en liter på fem
törstiga personer kommer man inte långt på. Vi
misstänker att han som höll i det hela själv
precis druckit upp resten av vad som skulle
varit vårat gage för han var i fin form. Det var
tider det…
Då genren vi lirar inte är så lättlyssnad kommer
det nog alltid vara liknande typ av publik, men
vi skulle självklart vilja spela för alla. Vi
förmedlar vår syn på samhället och det vill vi
att inte bara inbitna punkare ska få ta del av
utan även dem som kanske inte håller med oss.
-Vi tar en var då antar jag:
Johan: Anti Cimex - Scandinavian Jawbreaker /
Walk off the Earth’s första konsert i Sverige
var riktigt bra.
Arvid: Med is i magen är fortfarande en
favoritskiva. Svårt att välja en favoritkonsert
då det mesta man varit på har varit riktigt bra;
men så här i närtid säger jag när Disfear,
Wolfbrigade och Cut Up lirade på Nöjesfabriken i
Karlstad förra året.
Martin: Det är svårt, det finns ju så jävla
många bra skivor! Men en skiva som ständigt
återkommer är Stigmata med Skitsystem. Det är
mycket tack vare den som jag trillade in i käng-
och crustträsket. Bästa spelningen var en söndag
eftermiddag för dryga tio år sedan när mitt
dåvarande favoritband Meleeh gjorde första
stoppet på sin europaturné i vår replokal.
Jonsson: Favoritskivan är Inflammable Material
med Stiff Little Fingers och rätt nyligen var
jag och såg Die Toten Hosen i Tyskland och då
gjorde de en kanonspelning!
Tobbe: Favoritskivor ändras ju en eller ett par
gånger om året men för tillfället är det
Relentless Mutation med Archspire som rullar
mest frekvent hemma (jag är barnsligt förtjust i
den lite mer tekniska dödsmetallen). Tråkigt att
dra till med ett band som Metallica men måste
säga när de lirade i Tallinn 2006 och firade
Master of Puppet’s 20årsjubileum.
-Nej, inte alls. Spelar man punk så har man ofta
något man vill säga och uttrycka, intervjuer är
ytterligare en kanal som öppnas för att få göra
sin röst hörd.
-Johan: Anti Cimex.
Tobbe: Discharge. Tror jag. Hade jag varit
modigare skulle jag sagt GG Allin.
Martin: Skitsystem.
Jonsson: Ramones.
-Det är ett sätt att kanalisera sin frustration,
så det är väl möjligt. Det kan dock stämma att
vi är argare idag än när vi var tonåringar, men
det kanske inte är samma okontrollerade
frustration över “allt” utan mer kontrollerad
och medveten ilska.
-“Vilken är frågan ni aldrig får, ställ den och
besvara den?”
-Haha, nu har vi nog till slut fått alla frågor.
Framtidsplaner för bandet?
-Vi kommer att släppa ett par låtar digitalt
efter årsskiftet, kanske nån månad eller två in
på det nya året. Vi har även tonvis med låtidéer
som vi jobbar med och planerar att spela in en
12:a under första halvan av 2019. Planerat släpp
av den vet vi inte riktigt, men antagligen under
året.
Jobbar även lite med att släppa merch och göra
videos.
Förhoppningsvis så kan vi spela lite ute nästa
år. Kanske känna lite på Tyskland.
-Johan: för bandet så jobbar jag mycket med att
pussla ihop videos, tycker att det är kul att få
uttrycka mig kreativt även i bild. Annars kommer
det vara att kanalisera ilska och åsikter ut i
text.
Arvid: Oj, den var svår. Ingen aning faktiskt.
Tobbe: Eftersom jag har småbarn går mycket tid
åt där men längre fram när de blivit äldre
räknar jag med att spela ännu mer och utvecklas
på gitarr och ta tag i trummandet igen. Kanske
dra igång ytterligare ett band. Till dess ska
jag ha tänkt ut det bästa bandnamnet.
Martin: Efter att spelat i olika band i typ 15
år är det fan på tiden att jag faktiskt börjar
lära mig något om att spela musik.
Jonsson: Spela punk, spela mer gitarr och bli
äldre.
-Vi väljer att citera Joe Hill här; ”Sörj inte,
organisera er!”
Nåt att tillägga?
-Hitta oss gärna på de digitala plattformarna så
missar ni inte eventuella nyheter. Allt finns
dessutom samlat på deny.nu
|