Deny är ju ett riktigt tufft band som jag fick senaste skivan med som både kom på CD och vinyl. Första intervjun för 2019 är ett faktum…läs och njut!

 

Lite historia om gruppen?
-Deny bildades 1995. Vid den tiden kunde ingen av oss egentligen spela, men det var inte något hinder från att dra igång ett band. När det gäller genre så var det aldrig något snack om att vi skulle spela något annat än kängpunk. Vi gjorde till en början en demo och några inspelningar som finns på bandcamp att lyssna på men det hela drog inte igång på allvar förrän efter ett par medlemsbyten och när vi gav ut Fucked-plattan.

Vi manglade på i lite olika konstellationer fram till 2004 då vi bestämde för att lägga ner. Men efter cirka 12 år fick Johan (sångaren) feeling och började samla ihop de gamla medlemmarna igen. Då ingen av de tidigare bassisterna hade möjlighet fick vi in nytt blod i bandet i form av Martin från Fan ta Er och Soze.

 

Berätta lite om varje medlem, ålder, jobb, familj, band före och band bredvid? Varför slutade Emma och hur fick ni med henne nu på en låt?

-Johan

Närmare 40 än 30. Lite olika jobb, familj med ungar. Har varit sångare i Frost men Deny i mitt hjärta.

Tobbe

Ramlar strax över fyrtiostrecket och bor i Lyrestad med min familj. Jobbar som tekniker på Daloc i Töreboda. Inga övriga band för tillfället men manglade trummor i Säckel under början av 2000-talet.

Jonsson

Även jag är närmare 40 än 30 och bor i en villa ihop med min sambo. Arbetarklass som de andra i bandet och utöver Deny spelar jag gitarr i Slaveriet.

Martin

Bandets yngling som nyligen passerat 30 och bor i Mariestad med min sambo. Vid sidan av Deny så vevas det bas och gapas i Soze. Spelar även i det sjukt inaktiva bandet Fan ta er som vägrar att ge sig.

Arvid

40 år, jobbar på ett LSS-boende. Har en dotter (som gästar på våran låt Fight Back) varannan vecka hos mig. I övrigt är jag särbo. Jag har varit med i många band men vill lyfta fram Mähälium som är aktiva just nu, samt Säckel. Båda är två oldschool trallband som befinner sig i den genre som förr kallades bara ”punk”.

 

Det var Johan som drog igång Deny igen efter 12 år vilket gjorde det naturligt att sätta honom som sångare. Emma var den sista på sång innan bandet tog sitt “lilla“ uppehåll och vi kände att det vore kul att göra nått med henne; och vem vet, i framtiden kanske det kommer mera.

Jag kan höra mycket gammal käng och då både svensk och engelsksjungen, hör jag rätt? Var det bättre förr?

-Ja, det kan nog vara så. Vi har väldigt olika musiksmak i bandet, och eftersom vi alla gör låtar blir det olika influenser som inspirerar skapandet. Vi försöker också att hålla taket högt och inte begränsa oss genom att säga att någon låtidé eller ett riff t.ex. inte ”passar” Deny.

 

Deny, är ni nöjda med namnet?! Om inte det bästa bandnamnet hade varit upptaget, vilket namn hade ni valt då? Jag menar vilket är det bästa bandnamnet?

-Nja, Deny är inte det bästa bandnamnet men det har sina fördelar. Kort, koncist och lätt att minnas. Dessvärre ganska intetsägande. Historien bakom namnet var att det skulle tryckas affischer för en spelning där vi skulle medverka så vi blev tvungna att komma på ett namn fort som fan, och då blev det Deny. Vi är heller inte ensamma om att heta Deny vilket tyvärr gett oss lite bekymmer på både Spotify och YouTube. Vi har för den sakens skull inga planer på att byta! Det bästa bandnamnet är nog ännu inte påkommet.


Vad är det bästa med att spela live?

-Oj, allt är bäst med att spela live! Att få uttrycka sig ihop med en publik, att få träffa arrangörer och andra eldsjälar, att snacka med och lära känna andra band. Gemenskapen.

Var är bäst att spela, var är sämst?

-Bäst: på ett trångt, fullspäckat litet hak. Gärna en på-golvet-spelning.

Sämst: i rymden (där kan ingen höra dig skrika)

Hur är det att spela denna sortens punk/hardcore i Sverige idag?

-Efter att ha varit borta från scenen ett tag så var det kul att komma tillbaka och man får feelingen att scenen lever ännu, och det gör den nog tack vare att det finns många eldsjälar som brinner ännu. All cred till dem!

Hur skulle du beskriva er musik med tre ord?

-Riffig – snabb – energisk


Vad betyder punk för er, är det bara ett ord eller är det en livsstil?

-Det är nog individuellt på detaljnivå, men vi kan nog enas att punk är en livsstil/livssyn; det handlar om rättigheter, förtryck, missförhållanden och en kanal att uttrycka det, inte nödvändigtvis genom störst tuppkam eller flest nitar.

Hur ser ni på nedladdning, mp3 och liknande?

-Vi ser det bara som positivt. Vi hoppas vår musik sprids för vind och våg överallt! Sharing is caring. De största förlorarna på det är stora företag som agerar mellanhänder och profiterar på andras konst.

Hur tycker ni det är att bo i Sverige idag, politiskt? Såhär efter valet? SD, Ingen Statsminster etc?

-Klart att man till en början blir mörkrädd över hur trångsynt den vanliga svensson-svensken är när man vill ge ett parti som SD så mycket inflytande. Men ser man till hur världen ser ut idag så är Sverige fortfarande ett bra land att bo i. Men det kan alltid bli bättre!

Finns det några band I Sverige idag? I er hemstad?

-Förutom de andra band som vi lirar i så är det rätt tunt med crustband i trakten. Några band inom genren som huserar i trakterna är t.ex. Subalert, M:40 och Illvilja. Ett par medlemmar i Myteri finns också i Skaraborg.

Sedan finns det en handfull andra punkband, där Asta är det kändaste, i trakterna. Det är inte som det var när vi började lira; då fanns det punkband lite här och var och det viktiga var att man ville spela, inte att man kunde.

Spelar ni något utanför Sverige?
-Vi har planer på ett par turnéer men det blir inga längre sträckor då familje- och arbetssituationerna ser ut som de gör just nu. Framtiden får utvisa. Viljan finns helt klart!


Andra bra band från utlandet?

-Jo, det finns det såklart. Även om inte alla är aktiva längre så är t.ex. Detestation, Tragedy och Discharge alltid värda att nämnas. Generation Decline släppte ep’n Nothing left for us för inte så längesedan och den är riktigt bra. Sedan finns det fler riktigt bra band från utlandet men svensk hcpunk/käng håller riktigt hög kvalité och är ofta jävligt bra.

Era texter, vad influeras ni av?  Aldrig på svenska?
-Vi skriver om saker vi känner för och reagerar på. Heta ämnen är religion och profithysteri

När det gäller språk skriver vi på engelska men inget är ristat i sten. Skulle någon av oss få en bra textidé på svenska så kör vi nog på det.


Finns det något ni aldrig kommer att skriva om?
-Det tror jag inte eftersom vi skriver vad som påverkar och vad som upprör och vi får nya intryck och upplevelser hela tiden. Vi kommer dock aldrig att skriva en text som någon av oss inte kan ställa sig bakom.


Politik och musik, hör det alltid ihop??
-Inte nödvändigtvis men mycket musik inspireras av hur samhället ser ut och produkten av samhällets kugghjul, vilket gör att det finns en tydlig koppling till politik som sätter ramarna för samhället.


Bästa politiska band/artist?

-Alla band inom det vi lyssnar på är mer eller mindre politiska vilket gör denna fråga väldigt svår att svara på.


Tror du musik kan ändra någons liv, då menar jag texter etc? Har du någon låt som du skulle kunna peka på som fått dig att tänka till lite extra?

-Absolut, musik kan förmedla känslor och används för att lugna ner eller hetsa upp. Texter på låtar gör att man kan förmedla mer än bara känsla - ett budskap.

Det finns många låtar som berör, beroende på situation som man befinner sig i. Musiken anpassas efter sinnelag och vice versa.


Ert omslag är riktigt snyggt på er CD, vem har gjort det. Är det viktigt att ha ett omslag som man förstår vilken typ av musik man spelar? Vilken är ert favoritomslag alla tider?…
-Omslaget är komponerat och sammansatt av Johan, den pålade prästen och alla skallar är målade av Olof Röckner.

Jo, omslaget är viktigt; det är det första lyssnaren möts av när vi snackar fysisk media. Vi har valt ett lite provocerande med ett tydligt budskap och vi är väldigt nöjda med det… så pass nöjda att det kan vara vårat favoritomslag genom alla tider.


Är det viktigt att få ut fysiska skivor? Vinyl eller CD eller både och?  Finns det någon bra skivaffär i er närhet kvar?

-Ja, det är viktigt. Speciellt inom den genre vi lirar, och om valet stod mellan CD och vinyl skulle valet bli vinyl. Både formatet och ljudet är att föredra på vinyl framför CD.

Tanken med Parasite Paradise var från början att endast släppa den digitalt och på vinyl, men vi fick ett erbjudande att även ge ut den på CD och faktiskt även kassett. Vi vill vara tillgängliga och nå ut till vår publik så mycket det går. Gällande skivaffärer är det nog ont om dem i vår närhet men det finns en del lokala distron som kränger merch och bra musik.

 

Snälla berätta något riktigt roligt som hänt under er karriär på scen eller bakom scen etc?
-Haha, det har ju hänt ett par roliga grejer genom åren men kaosspelningen på Knivstapunken någon gång under början av 2000-talet kan vi ju nämna.

Väl där och efter att vi fått förklara vilka vi var vid insläppet för att komma in så visade det sig att de inte hade någon spelordning under kvällen. Så vi fick helt enkelt ”kuppa” oss upp på scenen direkt efter ett annat band. Vi minns att det var rätt kallt ute så fingrarna var genomfrusna på oss så förmodligen gjorde vi ingen bra spelning. Efter genomfört gig var det dags att hämta gaget som bestod av en liter hembränt. Inget fel i det men en liter på fem törstiga personer kommer man inte långt på. Vi misstänker att han som höll i det hela själv precis druckit upp resten av vad som skulle varit vårat gage för han var i fin form. Det var tider det…


Hur ser er publik ut? Vad drar ni för folk? Saknar ni några typer av folk?
-Vår publik är folk som gillar crust, punkare till största del.

Då genren vi lirar inte är så lättlyssnad kommer det nog alltid vara liknande typ av publik, men vi skulle självklart vilja spela för alla. Vi förmedlar vår syn på samhället och det vill vi att inte bara inbitna punkare ska få ta del av utan även dem som kanske inte håller med oss.

 
Snälla ranka fem favoritskivor, fem favoritkonserter?

-Vi tar en var då antar jag:

Johan: Anti Cimex - Scandinavian Jawbreaker / Walk off the Earth’s första konsert i Sverige var riktigt bra.

Arvid: Med is i magen är fortfarande en favoritskiva. Svårt att välja en favoritkonsert då det mesta man varit på har varit riktigt bra; men så här i närtid säger jag när Disfear, Wolfbrigade och Cut Up lirade på Nöjesfabriken i Karlstad förra året.

Martin: Det är svårt, det finns ju så jävla många bra skivor! Men en skiva som ständigt återkommer är Stigmata med Skitsystem. Det är mycket tack vare den som jag trillade in i käng- och crustträsket. Bästa spelningen var en söndag eftermiddag för dryga tio år sedan när mitt dåvarande favoritband Meleeh gjorde första stoppet på sin europaturné i vår replokal.

Jonsson: Favoritskivan är Inflammable Material med Stiff Little Fingers och rätt nyligen var jag och såg Die Toten Hosen i Tyskland och då gjorde de en kanonspelning!

Tobbe: Favoritskivor ändras ju en eller ett par gånger om året men för tillfället är det Relentless Mutation med Archspire som rullar mest frekvent hemma (jag är barnsligt förtjust i den lite mer tekniska dödsmetallen). Tråkigt att dra till med ett band som Metallica men måste säga när de lirade i Tallinn 2006 och firade Master of Puppet’s 20årsjubileum.

Är det tråkigt med intervjuer??

-Nej, inte alls. Spelar man punk så har man ofta något man vill säga och uttrycka, intervjuer är ytterligare en kanal som öppnas för att få göra sin röst hörd.

Ifall ni kunde välja fem band från historien, döda och levande att ha en konsert ihop med ert band, vilka är drömbanden då?

-Johan: Anti Cimex.
Arvid: Detestation.

Tobbe: Discharge. Tror jag. Hade jag varit modigare skulle jag sagt GG Allin.

Martin: Skitsystem.

Jonsson: Ramones.


Är musik ett bra sätt att få ut frustration och bli en snällare person? Är ni argare idag än ni var unga punkare?

-Det är ett sätt att kanalisera sin frustration, så det är väl möjligt. Det kan dock stämma att vi är argare idag än när vi var tonåringar, men det kanske inte är samma okontrollerade frustration över “allt” utan mer kontrollerad och medveten ilska.

Vilken är den konstigaste frågan ni fått i en intervju?

-“Vilken är frågan ni aldrig får, ställ den och besvara den?”

Vilken är frågan ni aldrig får, ställ den och besvara den?

-Haha, nu har vi nog till slut fått alla frågor.

 

Framtidsplaner för bandet?

-Vi kommer att släppa ett par låtar digitalt efter årsskiftet, kanske nån månad eller två in på det nya året. Vi har även tonvis med låtidéer som vi jobbar med och planerar att spela in en 12:a under första halvan av 2019. Planerat släpp av den vet vi inte riktigt, men antagligen under året.

Jobbar även lite med att släppa merch och göra videos.

Förhoppningsvis så kan vi spela lite ute nästa år. Kanske känna lite på Tyskland.

För dig själv?

-Johan: för bandet så jobbar jag mycket med att pussla ihop videos, tycker att det är kul att få uttrycka mig kreativt även i bild. Annars kommer det vara att kanalisera ilska och åsikter ut i text.

Arvid: Oj, den var svår. Ingen aning faktiskt.

Tobbe: Eftersom jag har småbarn går mycket tid åt där men längre fram när de blivit äldre räknar jag med att spela ännu mer och utvecklas på gitarr och ta tag i trummandet igen. Kanske dra igång ytterligare ett band. Till dess ska jag ha tänkt ut det bästa bandnamnet.

Martin: Efter att spelat i olika band i typ 15 år är det fan på tiden att jag faktiskt börjar lära mig något om att spela musik.

Jonsson: Spela punk, spela mer gitarr och bli äldre.


Visdomsord?

-Vi väljer att citera Joe Hill här; ”Sörj inte, organisera er!”

 

Nåt att tillägga?

-Hitta oss gärna på de digitala plattformarna så missar ni inte eventuella nyheter. Allt finns dessutom samlat på deny.nu