Constant Hunger kommer från Schweiz, ni vet landet som alla i USA blandar ihop med Sverige, de kommer från staden Lugano och de spelar en riktigt bra sorts hardcore. Denna intervju gjordes i april 2025.

Berätta lite om varje medlem, tidigare band och band vid sidan av Constant Hunger, jobb, ålder och vad jobbar ni med förutom musiken?

-Ett stort hej till dig Peter, tack så mycket för att vi fick vara med på SKRUTT MAGAZINE!

Hej alla läsare och fans också, hoppas ni alla mår bra!

Det är Ivan, sångaren, som talar. Constant Hunger är ett 4-mannaband, den nuvarande sättningen består av Vich (gitarr), Nik (bas), Davide (trummor) och mig. Låt mig också nämna de tidigare och ursprungliga medlemmarna Ted (bas) och Cla (trummor) som lämnade bandet av familjeskäl men som fortfarande är goda vänner med oss. Vi har alla känt varandra sedan lång tid tillbaka som en del av scenen:

Vich, Davide och Nik spelar fortfarande tillsammans i metalcorebandet RTC, Vich och jag har varit med i det numera nedlagda hardcorebandet Face the Game i många år, Nik brukade spela gitarr i punk-hardcorebandet Behind the Mirror och har precis släppt en ny kassett för sitt solo-hiphop-projekt. Andra aktiva och nedlagda band som involverar oss är Harvest Season (metalcore), Wargrave (crust-punk), Deadly Dive (rock'n'roll), Walk Off! (nu metal-metalcore), Metro (synth-dark wave), The Coming Fall (old school hardcore) och One More Try (punk-hardcore) bara för att nämna några.

Davide är 40 år gammal, han är grundskolelärare.

Vich, 40, vår halvschweiziska halvthailändska dokumentförstörare, arbetar i en butik.

Nik, 31 år, är skatteförberedare.

Jag är 40 år och arbetar för den schweiziska public service-televisionen.

Er musik är en stil som kom fram för många år sedan, gamla favoriter som ni gillar idag?

-Definitivt band som Madball, Agnostic Front, Terror, Strife, Hatebreed, NYHC i allmänhet et similia, både gamla och nyare band.

Namnet Constant Hunger, var kommer det ifrån? Du var inte rädd för att något annat band  skulle heta så innan? Ert absoluta favoritbandnamn?

-Efter att jag lämnade mitt förra band Face the Game så har jag varit på en slags "paus" ett tag. "Constant Hunger" dök plötsligt upp som ett potentiellt bandnamn ifall jag någon gång skulle starta ett nytt projekt. Det lät rått, enkelt och med en mening: en hunger efter självförbättring, efter att göra förkrossande musik med inspirerande, ibland sarkastiska, texter. Jag har haft idén länge men trodde aldrig att det skulle bli något. Men livet är oförutsägbart, vet du. Efter flera år utan att prata och se varandra träffade jag Vich på en spelning och efter att ha spelat några återföreningsspelningar på FTG berättade han för mig om Teds avsikt att bilda ett nytt band tillsammans med sin barndomsvän Cla och frågade mig om jag ville ta sånguppgifterna. Efter några repetitioner var det dags att välja bandnamn och efter att ha berättat för de andra killarna om min idé var Constant Hunger officiellt födda. Ja, jag var rädd att någon annan kunde ha tagit det namnet, men efter en noggrann kontroll fick jag reda på att det inte fanns några andra "Constant Hungers" i närheten, så här är vi. Jag har ett annat favoritnamn men jag håller det hemligt så länge! Haha

Är det viktigt att släppa fysiska saker? Eller kan man känna att man har gjort en skiva om man bara släpper den digitalt? Släpptes den nya skivan av något bolag?

-Vår EP är självutgiven, utan stöd från skivbolag eller crowdfunding eller något annat. Jag kan inte beskriva hur glada vi var efter att ha fått de allra första exemplaren: ingen av oss hade direkt erfarenhet av vinyltillverkning, så hela processen tog lite tid. Alla våra låtar har spelats in av Stefano Santi i SPVN-studion i Guanzate, Italien; Niks flickvän Lucy gjorde konstverket; Allt annat, t.ex. att hitta en lämplig vinyltillverkare, skicka alla filer i rätt storlek och format, trycka inlaysbladet och så vidare var upp till oss. Det tog oräkneliga timmar och e-postmeddelanden för att förstå hur allt fungerar och att göra saker på rätt sätt, men till slut var det där! Vår första vinyl direkt i våra händer! Det finns inget mer påtagligt än en vinyl, en cd eller ett band för en artist som ett slutresultat av dina ansträngningar, särskilt om det är gör-det-själv. Samma sak när någon köper din skiva: du har den i dina händer, du kan lyssna på den otaliga gånger och behålla den i din samling. Och när du stöttar artisten delar han med sig av sin musik, sitt budskap och på något sätt sig själv med dig på samma gång: det är vad musikscenen ska handla om och det är därför fysiska kopior fortfarande är meningsfulla. Samtidigt, i denna digitala era, växer streamingplattformar mycket och spelar en viktig roll. Du kan nå fans och lyssnare överallt i världen på nolltid, men tyvärr är webben ett djupt hav som du kan gå vilse i lika snabbt som du kan dela din musik. Vi vill inte underskatta det digitala sättet (vår ep är också tillgänglig via de viktigaste streamingplattformarna, bara för att göra det tydligt) men samtidigt är en fysisk version mycket mer autentisk.

Ni har aldrig varit i Sverige och spelat eller varit här som turister? Med det här bandet eller något annat band du har varit med i? Om ni inte har det, när kommer ni?

-Det är en rolig fråga! Vi startade Constant Hunger i oktober 2018 och bara några månader tidigare hade Vich, Davide, jag och en annan kompis som heter Alessandro tillbringat påskhelgen i Stockholm! Jag svär! Vi hade väldigt roligt, såg många fina ställen (t.ex. Gamla Stan, Vasa Museum och Fotomuseet bara för att nämna några) och har även varit på en punk/hc spelning med Wolfbrigade och andra band som spelade. Det har varit en toppenhelg, tyvärr utan gigs, bara sightseeing, mat och dryck. Men det var det värt. Jag tror inte att någon av oss har turnerat i Sverige: till alla som är intresserade av att boka Constant Hunger för en spelning säger vi "Kom igen! Skriv en rad till oss! Vi ser fram emot att spela i Sverige och ha kul med er alla! DIY-förhållanden! Vad väntar du på??? Dags att bilda en stark svensk-schweizisk allians eftersom våra länders namn låter lika och många ofta misstar det ena för det andra!

Vilka länder har haft nöjet att höra bandet live?

-Hela Schweiz och några datum i norra Italien, som ligger väldigt nära där vi bor och alltid har bra hc-spelningar.

Ert skivomslag är riktigt snyggt, är det viktigt att ha ett omslag som visar vilken typ av musik man spelar?

-Kul att du gillar det! När vi förhandsgranskade den online fick vi många uppskattningar. Som jag berättade tidigare var det Niks flickvän Lucy som gjorde konstverket, och vi har älskat det sedan första gången vi såg det. Det är en ganska ovanlig omslagsbild för en sådan musikstil, och vi älskar kontrasten mellan det enorma och läskiga monstret och de ljusa färgerna. Vår musik och våra texter är ganska lika: förkrossande och, hoppas vi, inspirerande och positiva. Jag vet inte om någon förväntar sig att vi ska låta som vi gör efter att ha sett vårt omslag. Varför inte göra en överraskning ibland?

Vem gör texterna? Snälla berätta lite om följande låtar?

If words are silver
Scars of passion
Likewise

-Alla texter är skrivna av mig.

"If words are silver" är en av de allra första låtarna vi skrev, och spelar den fortfarande live idag, mycket uppskattad av publiken, antar jag, på grund av de kraftfulla refrängerna och 2-stegsvibbarna. Texter handlar bara om det gamla goda ordspråket: ibland är det bättre att hålla käften. För mycket prat bakom allas ryggar, för mycket desinformation och missförstånd. Behöver vi verkligen förstöra personliga relationer på grund av oönskade åsikter? Gammal men guld.

"Scars of passion": En nära vän till mig berättade det för mig under ett samtal om skador inom idrotten och jag tyckte att det var inspirerande. När du lägger hela din passion, energi och hängivenhet på något du verkligen älskar, kan du ibland bli sårad, men du kan bara växa och förbättras.

"Likewise" har varit avslutningslåten på våra live-set under en längre tid, det handlar om den gamla goda karman: den kan drabba dig när som helst, oväntat, särskilt efter att ha snackat skit bakom ryggen på folk. Så det är bäst att du aktar dig och slutar vara en skitstövel.

Finns det något ämne ni aldrig kommer att sjunga om? Och aldrig någon tanke på att sjunga på ett annat språk än engelska?

-Constant Hunger handlar om personlig förbättring och tillväxt och mot alla typer av hat, rasism och diskriminering. Även om vi aldrig har varit ett "politiskt" band, har vi aldrig varit likgiltiga inför den mardröm som detta samhälle har blivit och som blir värre dag för dag. Det finns gott om ämnen som våra texter kan handla om. När det gäller språket: det är en bra fråga. Vi kommer från en italiensktalande kanton, hur skulle det vara att höra en tung hardcore-låt, sjungen på italienska? Det finns gott om exempel inom hardcore, band som sjunger på språk som italienska, franska, svenska, spanska, vad som helst... Jag talar kroatiska också. Jag tycker att mitt modersmål är värt ett försök. Om mina bandkamrater går med på det, förstås!

Hur är det att bo i Schweiz nuförtiden, rasister, politik etc?

-Inte bra, enligt mig. Schweiz är långt ifrån det moderna, fördomsfria och effektiva land som många människor utomlands tror att det är.

Är det bättre att bo i Schweiz om du jämför för säg ca 25 år sedan?

-Definitivt inte.

Har ni något favoritlag i fotboll (jag håller själv på Arsenal och ett svenskt lag som heter GAIS)? Eller är det amerikansk fotboll eller hockey som gäller, eller några andra sportfavoriter överhuvudtaget?

-Visst gör vi det. Så vitt jag vet håller Vich på Liverpool FC, jag är ett AC Milan-fan. Även om de inte är några stora fotbollsfans håller Davide och Nik på Milan respektive Juventus. Ett särskilt omnämnande går till FC Lugano, vårt lokala fotbollslag som spelar i den schweiziska Super League. Ishockey är mycket viktigt i Schweiz, kantonen Ticino har 2 lag i högsta divisionen, Ambrì och Lugano. Jag tror att Davide och Nik supporterar Ambrì, Vich men själv tittar jag inte på hockey.

Öl är dyrt i Sverige. Jag har ett väldigt stort intresse för öl och brygger själv? Din favoritölstil? Har ni inte en egen Constant Hunger-öl? Om ni har det, eller ni kommer att göra det, vad kommer det att heta? Eller kanske är ni straightedge?

-Personligen älskar jag många ölstilar....IPA, weissbier, pilsener, stout, när jag stöter på några lokala bryggerier älskar jag att smaka lite av allt. Haha, vi har aldrig tänkt på vår egen öl, låt mig säga att band som har sin egen öl har blivit en trend de senaste åren, jag vet inte om vi kommer att göra det. Men man kan aldrig veta. Om vi gör det, eftersom du är en ölälskare och bryggare, skickar vi dig några burkar och du kan berätta vad du tycker om det. Oooooor DU kan brygga en CONSTANT HUNGER öl, nästa stora grej inom hemgjorda öl och hardcore!

Finns det några bra band från Schweiz som är värda att nämna? Och hur lever hardcore/metal/punkscenen vidare i Schweiz just nu? Finns det några av de gamla och bra schweiziska banden som fortfarande finns kvar?

-Huh, Schweiz är ett litet land men med en livlig HC-scen. Aktuella band jag kan nämna är till exempel Unified Move, Insanity 61, Lifecrusher, Deconvolution, Hard Code, Code of Conduct, Expellow, Shadow's Far. Du kommer inte att tro det men listan är mycket längre, trots att vi är ett litet land. Om ni vill höra mer punkrock/melodisk musik så måste ni kolla in Must be Wrong, Malewicz, Hunted Like Thieves, Mamba Bites bara för att nämna några. Och, sist men inte minst, låt mig presentera dig för några band – allt från HC, metalcore till punkrock, grunge, stoner och death metal – från vårt hemområde Canton Ticino: RTC, Walk Off!, Divergenza, Fumo, Frank Atene, Redraw, Dreamshade, Aerophagic Corpses, Ometra, Kotron, Eternal Delyria, Silence is Chaos, Insomnia Isterica, Consumed by Vultures, Noise in Myself, Despising Age, Ethernaut, Kohma, Eclipse of Decay, Soulline, Unbrained och de nybildade punkrockhjältarna Wronkids.

Vad är er styrka när ni spelar live? Vad är den största skillnaden mellan att spela idag och om du jämför när du började spela?

-Vi är genuina och ger alltid allt vi har när vi står på scen. Allt vi gör under en livespelning kommer ut på ett helt naturligt sätt, utan några tidigare förberedelser. Det enda vi jobbar med under våra repetitioner är våra låtar. Allt det andra kommer ut av hjärta och känslor. Folk gillar säkert våra spelningar mycket mer i jämförelse med när vi började spela live, jag tror att vi lade ner mycket mer energi än innan och det gjorde en stor skillnad.

Vilken typ av folk kommer till era konserter? Vilken typ av människor saknar du?

-Alla människor, oavsett vilken subkultur de kommer ifrån, är välkomna till våra spelningar. Det enda som måste är respekt för de andra och ett starkt avståndstagande från alla former av hat och diskriminering. Våra shower måste vara roliga, intensiva, förkrossande men samtidigt säkra, med människor som stöder enighet och respekt för varandra. Vi skulle älska att se fler old school metalheads med sin thrash-attityd, skinnjackor och Kreator t-shirts!

Köper du mycket skivor, eller är det bara Spotify och sånt för att lyssna på musik? Finns det någon bra skivaffär i din stad?

-Jag skulle säga både och. Själv älskar jag att köpa skivor, men jag håller alltid ett öra mot digitala plattformar. De kan hjälpa dig att upptäcka många nya artister, och i denna digitala era kan du lyssna på mycket ny musik med bara din telefon eller en mp3-spelare. Old school folk kanske inte håller med mig, men tiderna förändras.

Säljer ni någon merch på era spelningar, köper folk det? Vad säljer bäst?

-Vi säljer t-shirts, kepsar och, naturligtvis, vår ep, som finns både i LP- och kassettformat. Vet inte vad som säljer bäst, många har köpt våra t-shirts hittills, kanske har de sålt bäst hittills.

Vilken är er egen favoritlåt bland era egna låtar? Och vilken låt är folkets val?

-För mig själv så är "Inspire" och "Still hungry" mina favoritlåtar, liksom "Rock and Roll", "Radical Shit" och "Smile" bland de som inte är inspelade.

Har ni gjort något mer än Still Hungry, om ni har gjort det hur kan jag få tag på det?

-Inte än, men du kanske förväntar dig lite nyheter då är något på gång snart. Håll ett öga på våra sociala konton....

Bryr ni er om recensioner? Vilket är det konstigaste ni någonsin fått, med det här bandet eller något annat band ni har varit med i?

-Du kommer inte att tro men... vår EP har bara recenserats två gånger hittills. Du Peter gjorde en av dessa recensioner, och vi är mycket tacksamma för dina vänliga och motiverande ord. Jag tycker att varje recension, oavsett om den är positiv eller negativ, bör vara en inspiration för ytterligare förbättringar.

Om du kunde välja fem band från det förflutna och historien och nutida och både döda och levande band att ha en konsert tillsammans med ditt band. Vilka fem hade du valt? Eller har du redan delat scen med alla dessa band?

-Har aldrig tänkt på det, vi vill bara spela spelningar oavsett om vi är förband till ett stort band eller delar scen med en undergroundakt. Alla typer av erfarenheter kommer göra dig rikare. Även om vi öppnade en Madball-show 2019: som ett stort Madball-måste jag erkänna att det var en stor ära och en upplevelse, och jag kommer alltid att minnas det som en av de mest spännande spelningarna jag någonsin har spelat.

Är musik ett bra sätt att få ut frustration och bli en trevligare person utanför musiken?

-Definitivt.

Politik och musik, hör det ihop?? Vilken är er mest politiska låt eller vill ni inte lägga in politik i er musik?

-De kan arbeta tillsammans så länge de kommer med ett starkt budskap mot alla typer av sociala orättvisor och är medvetna om någon form av mänsklig och social förbättring. Det ska inte finnas något utrymme för musik som förknippas med någon form av politik som främjar hat, rasism och diskriminering. Det finns inga "politiska" låtar i vår repertoar, men man kan aldrig veta som sagt några svar ovan...

Finns det några bra svenska band som du gillar?

-Många. Raised Fists "Ignoring the guidelines" ligger i min personliga topp 3 av hardcore album. Jag älskar många andra svenska band, t.ex. Refused, Within Reach, Path of no Return, Final Exit samt många andra grupper som The Great Deceiver, Adhesive, No fun at All, At The Gates, Hardcore Superstar, Backyard Babies, Millencolin, Disfear, Entombed, Candlemass, The Hellacopters, Crashdïet, Meshuggah, Cult of Luna, The Hives. Och Europe, kanske det första svenska bandet jag någonsin lyssnade på. Jag tror att mina bandkamrater skulle ge dig ännu en omfattande lista över fantastiska svenska band.

Är det tråkigt med intervjuer? Blir det mycket intervjuer? Vad föredrar du, telefonintervjuer, ansikte mot ansikte eller som den här via e-post?

-Det är den andra intervjun vi någonsin gav som Constant Hunger, faktiskt. Jag har njutit av det eftersom dina frågor var mycket mindre standardiserade och mycket mer fokuserade på vårt band i jämförelse med den andra intervjun vi gjorde. Skulle älska att bli intervjuad ansikte mot ansikte eller via telefon en dag, även om jag inte är en bra talare.

Framtidsplaner för bandet?

-Att spela live så mycket vi kan och ständigt förstärka vår vänskap genom att ha en massa bra stunder tillsammans. Skulle älska att spela in och släppa mer saker i framtiden, och vi jobbar just nu på något. Håll koll på våra sociala konton!

Framtidsplaner för dig själv?

-Att vara lycklig med min familj.

Visdomsord?

-Allt du gör, gör det med passion och med hela dig själv, var snäll och respektfull mot andra men respektera samtidigt dig själv och var självsäker. Låt aldrig någon krossa dig. Och välj alltid hardcore, metal, punk och Constant Hunger!

Nåt att tillägga?

-Det tog mig evigheter att avsluta den här intervjun: tack så mycket Peter för ditt tålamod och för att du gav oss chansen att vara med i Skruttmagazine! Fortsätt med det fantastiska arbetet. Ett stort stort TACK till alla som stöttar den här sidan och som tog sig tid att lyssna på våra låtar, se oss spela live och stötta oss oavsett hur. Och till alla som stöder undergroundkulturen. Ta hand om dig!