|
|
||||
|
Jag har haft med Clockwork Crew på en samling jag gjort och har några skivor till med dem men när de började att sjunga på svenska som på senaste skivan vaknade jag till riktigt och helt på det klara med att jag måste ha en intervju med gruppen. Detta gjordes på studs och nu är vår datum satt till den 18:e mars och året är 2004. Det är Peter som är den enda som varit med från början som svarar på frågorna.
Historia? -Det vanliga du vet, ett par polare sitter och filosoferar på fyllan om hur kul det skulle vara att spela i ett band och som faktiskt gjorde slag i saken. 1996 var året och sedan dess har det rullat på i både med- och motvind. Medlemmar har kommit och gått, jag (Peter) är den ende originalaren, Dennis kom med 1998 och har stannat sedan dess, Eka skötte basen en längre period innan han hittade kärleken och drog till Staterna. Som ersättare för Eka dök Stiwne upp för knappt två år sedan och har gjort succé sedan dess. Det största problem vi haft genom tiderna vad det gäller medlemmar o.s.v. är de satans skinnpiskarna! Sedan vi började –96 har trumstolen besuttits av Oskar Nord, Henrik Helander, Dennis Wilson (ja, den samme!), Christian Lagerström, Robban Svensson och nu slutligen Tommy ”Timotej” Storback. Jag måste säga att det har varit ett smärre helvete att traggla om samma saker från början varje gång en ny trummis dykt upp, men nu hoppas vi att sättningen skall bestå. ”Timotej” vet hur det ”ska” låta och piskar på djävligt bra, att han sen funkar bra på det personliga planet är ju svinkul! Att jag tar upp det här med det personliga planet är därför att, som de som sysslar med musik kanske vet (?), trummisar kan vara djävligt speciella, för att inte säga skumma, som personer… Historien om the Clockwork Crew kan göras spaltmeter efter spaltmeter, men eftersom jag inte vill trötta ut läsaren med otaliga detaljer som endast har värde för dem det rör så stannar jag här. Intressantare är att göra er till delar av framtiden för the Clockwork Crew…
Snälla berätta lite om varje medlem, ålder, jobb, familj, intressen och något hemskt om varje medlem? -Jaha, få se om jag kommer på något då… Peter Aspegren: Lång drasut född –77 som jobbar på Skivhuset här i Norrköping. Han har familj bestående av flickvän och en liten son på drygt ett år. När han inte gapar i CC lyssnar han väl på någon likasinnad som gapar minst lika mycket. Jag vet inte riktigt vad för hemskt det finns att säga om honom, kanske att han är lite väl ”frispråkig” ibland? Jo, det kan faktiskt vara riktigt hemskt på sina ställen … Dennis Wilson: Sexsträngsbändare i CC född –80 som för tillfället är ”mellan jobb” som det så fint heter. Familjen består väl mest av Lena Handén och en diger porrsamling som också kan sägas vara hans största intresse. Ja, ett och annat pass på gymmet tillsammans med Stiwne hinner han väl med också förstås. Det hemska med Dennis, förutom hans hela existens, kan sägas vara hans totala avsaknad av botten vad det gäller supandet. Jag menar, står man efter en hård kväll i Tyskland och pissar på en soptunnas lock (inomhus!!) samtidigt som man darrar och skälver som ett löv utan att förstå ett dyft är det en ganska hemsk syn att se! Kalle Stiwne: Mannen bakom basen född –81 som studerar till någon form av ekonomisk brottsling här på vårt lokala universitet. Det florerar väl ingen direkt familj kring Stiwne, om man inte räknar med en och annan ”tillfällig familjär relation” med något lokalt skåp på 30+ eller så. Jo, visst lyckas han fixa en och annan fining också. Det verkar faktiskt som om Stiwne skulle vara intresserad av ekonomi och det är ju förbannat hemskt! Tommy Storback: Skinnpiskare född nå’n gång på 1900-talet som även han är ”mellan jobb”. Han har fast höna och tatuerar sig så mycket han bara kan. Det finns inte så mycket hemskt att skriva om herr Ölback tror jag, förutom då kanske vissa nyligen avslutade involveringar i andra (ett annat) Norrköpingsband…
Ni är ju ett skinhead band eller kallar ni er det, jag kan i alla fall tänka mig att det är en nackdel, ibland? Berätta vilka fördomar folk har haft emot er? -Både ja och nej, jag skulle inte vilja kalla oss ett ”SKINHEAD”-band, jag tror snarare att det är folk runt omkring oss som väljer att lägga oss i det facket. Inte för att jag tar avstånd från Skins eller så, men det kan vara djävligt frustrerande när folk sätter in oss i vissa fack och förväntar sig att vi skall låta på ett visst sätt, och bete oss på ett visst sätt, bara därför att man ser ut som man gör. Möjligen stämde Skinheadband bättre som beskrivning på oss runt tiden för våra första alster, då allt var nytt, mer ”outforskat” och intressant. Jag menar, efter ett tag finner man sig mer bekväm i den man är och utger sig för att vara och då är det inte lika intressant att vara så extrem vad det gäller just det där med Skinhead eller vad du vill. Det finns viktigare saker att lägga kraft på om du frågar mig… Jag skulle säga att vi är ett punkband rätt och slätt, ett korthårigt punkband. De fördomar folk har haft/har om oss är allt från bindgalna nazister till övertygade kommunister! Jag vet inte riktigt vad alla dessa rykten grundar sig på, men låt mig bara säga en gång för alla att vi varken hör hemma på höger- eller vänsterkanten. Vi trodde att det hela hade lugnat sig vad det gäller sånt skitsnack, men så sent som nu när vi spelade i Västerås hoppade band av spelordningen för att de hört att vi var både nazister och bögspöare, folk är faan inte kloka!!
|
Är det irriterande att folk inte kan den riktigt skinheadshistorian? Och att folk som är nazister hänger på? -Klart att det är irriterande, men å andra sida har man hållit på så pass länge nu att man inte tar lika stor notis om de nötter man träffar på krogen eller liknande, som vet så djävla mycket om både det ena och det andra – tror de! Ja, nazisterna ja…. Visst är det surt att de hoppat på tåget, det är mest till förtret. Nej, om folk kunde ge faan i politiken och försöka ha lite kul tillsammans i stället skulle jag vara glad!
Nu har ni släppt en skiva på svenska, varför blev det så? -Det hela började med att vi körde ett par svenska covers på skoj mest, men sedan tänkte vi att varför inte göra en skiva på svenska? Eftersom vi aldrig gjort några inspelningar på svenska (nästan inga) så tyckte vi att en vore en kul grej att göra.
Och varför de covers som det blev, Moderat Likvidation, GBG Sound och Ebba? -Det räcker ju att lyssna på låtarna så hajjar man varför vi valde just dem! Det är bra låtar helt enkelt och det räcker ju gott och väl för att gör cover på dem. Moderat Likvidation har alltid varit ett favoritband och ”Sprängd” är ju en klassiker som bara måste göras, ”Pappas Pojkar” likaså och när man skall göra svensk punk är ju Ebba nästan ett måste!
Kör ni några andra covers? -Ja, genom åren har vi väl alltid kryddat våra liveset med ett par covers för att få igång folket på allvar när det behövts. Bland de band vi kört covers på kan nämnas Sham 69, Cock Sparrer, Blitz, Business, Oppressed och en näve andra. Det finns ju så grymt många bra låtar som är djävligt roliga att köra!
Vad är det roligaste med att köra covers? -Ja du, dels att man liksom ”lyfter på hatten” för de gamla hjältarna, och sedan är det ju alltid skoj att se hur mycket folk uppskattar att man river av ett par gamla hederliga dängor mellan varven.
Finns det några andra bra band i Norrköping? -Nja, det vete faan. Den här sta’n består mest av en satans massa hårdrockare och hip-hopare tyvärr, och deras dynga kan man ju vara utan! På punkfronten är det väl egentligen bara vi och sedan kanske också Sattyg, men sedan är det nog stopp.
I Sverige? -Jag vet inte riktigt vad Sverige har att komma med i dag. De som kör över huvud taget får väl gå som bra antar jag, det verkar ju för faan som om det skulle vara en bragd att spela i band generellt sett, och då är det väl ganska illa?
Jag var mycket i Norrköping när jag var liten(min mormor och morfar bodde där), mitt största minne av staden var Guld -Olle och att det revs väldigt mycket hus där och blev parkeringsplatser istället, är det något som är typiskt för stan ännu? -Njae, det är nog snarare fler byggnationer än rivningar i dag tror jag, och det är ju bra för det finns (fanns) en djävla massa tomma ytor som bara såg skabbiga ut. Det som kan sägas övergripande om Norrköping i dag är att man gett sig f-n på att byta stadens ansikte som fabrikstätt till universitetsstad. Visst, universitet är väl bra, men vart tar studenterna vägen när de är klara och Norrköping inte har några jobb att erbjuda? Vad skall de som inte vill studera göra? Och måste det fjäskas, klemas och rabatteras så förbannat för dem?!
Är ni intresserade av fotboll, isåfall är det IFK, Sleipner eller Sylvia som gäller(Själv är jag mer än inbiten gaisare)? -Ingen av oss bryr sig särskilt mycket om fotboll, nej…
Kan ni tänka er att vara med på någon skiva som är en tribut, eller hjälpskiva till något ni tror på? -För faan, om det är bra band som man gör tribut till så ser jag inga problem med det, snarare tvärtom. Vi skall förresten vara med på en tribut till Ramones som ett tyskt skivbolag sätter ihop, inte för att Ramones är någon personlig favorit, men vi fick till en skön version på ”Cretin Hop” som kunde användas. Det är klart, tanken på att världen saknar en hyllningsskiva till Sham är ju sporrande, fanns det bara ekonomiska medel skulle jag ge ut den själv! Jag vet inte om det finns eller funnits planer på att göra en sådan skiva, men skulle det bli aktuellt skulle vi vara med utan större tvivel. Jaha, hjälpskiva, det är klart att man skulle ställa upp vid förfrågan förutsatt att ändamålet kändes viktigt för oss.
Har ni fått några recensioner på nya skivan, i så fall hur är dem? -De recensioner jag läst om nya plattan är idel lovord. Det verkar som om de flesta lyssnare, recensenter eller ej, är glatt överraskade över att vi gjort något på svenska, och det känns ju skoj. Generellt sett så är det faktiskt väldigt få dåliga recensioner vi fått genom åren…
Bryr ni er om recensioner? -Det är klart att man bryr sig, men det inverkar nog knappast på vad vi gör i fortsättningen. Det är alltid roligt att läsa en positivt inställd recension och jag antar att det lägger någonstans i bakhuvudet, men man fäster nog som sagt ingen större vikt vid det i sitt fortsatta skapande. En negativ recension kan ju faktiskt vara minst lika roligt att läsa, om än på ett lite annat sätt om ni förstår… Jag tror aldrig att vi har eller kommer att väga in det som står i en eventuell recension när vi gör nya grejor, vi vet ungefär vad vi vill och ändrar inte på oss bara för att någon ”förstå-sig-på”are uttalar sig i någon riktning.
|
Vilken är den konstigaste recensionen ni har fått? -Bra fråga, jag tror att det var någon tysk vegan som uttalade sig konstigt en gång och drog paralleller till diverse suspekta band och liknande. Jag väljer att inte avslöja mer om saken då det hela endast förtjänar att falla i glömska, om inte annat så åtminstone för han skull…
Ni skall ut på turné i Tyskland i maj, det är inte första gången ni spelar utanför Sverige väl, var är bäst att spela? -Nej, det har blivit ett par vändor utomlands nu faktiskt. Jag skulle inte vilja säga att något ställe är bättre eller sämre att spela på, det man kan säga dock är att intresset för det vi gör ökar markant så snart man kommer utanför rikets gränser. Var man än spelar där responsen är bra och folk har roligt är kanon, då spelar det ingen roll vilket land man befinner sig i. Det jag skulle önska var att vi fick fler chanser att spela här hemma, men det verkar som om intresset för punk i allmänhet är svalt, men det kanske är något som kommer att ändra sig får man hoppas. Jag tycker att tiden varit inne för ett återsving för punken länge nu, och då menar jag inte bara för band som Asta Kask eller så.
Hur är en bra konsert med er? -En bra konsert med oss är när man fyller en relativt liten lokal med punkare, skins och ”vanliga”, där folk har roligt och bryr sig inte om en massa tjafs. När publiken har roligt i sig själva genom oss är det en bra spelning.
Vad är det konstigaste som har hänt under en spelning med er? -Vet inte, det tycks hända något konstigt varje gång, men det är klart, konstigt är ett relativt ord.
Hur ser den medelmåttige Clockwork-diggaren ut? -Han/hon kan nog faktiskt se ut precis hur som helst. Jag tycker man har träffat i stort sätt alla sorters folk som gillar oss, man behöver inte vara på något särskilt sätt för att ”digga” oss.
Ni har gjort många skivor men för min del är På Svenska den första jag har, hur kommer det sig att ni har hunnit få ut så mycket skivor? -Vi är väl produktiva av oss antar jag, när det finns material som är värt att spela in och ge ut, och det finns någon som vill ge ut det, är det ju bara att köra så det ryker.
Hur tycker ni det är att leva i Sverige idag? Vad är bäst respektive sämst? -I det stora hela är vi nog rätt nöjda med att leva i Sverige av i dag, det är klart att det alltid finns saker som skulle kunna ändras till det bättre, men som sagt, i det stora hela funkar det hyfsat.
Snälla ranka dina fem favoritskivor, fem favoritkonserter och fem viktigaste sakerna i livet? -Okej, utan inbördes ordning då: ”That’s Life” – Sham 69 “Hersham Boys” – Sham 69 “In the City” – the Jam “Shock Troops” – Cock Sparrer “Nobody’s Heroes” – Stiff Little Fingers
Första, senaste och dyraste skivan du har köpt? -Första plattan jag kommer ihåg att jag köpte var ”Please, please me” (Beatles) och den håller helt klart fortfarande, senast var det en samling med Alternative TV och dyrast hittills var ”Only Lovers Left” (Wanderers, 250.- på vinyl i original).
Pinsammaste skivan i samlingen? -Jag tror att jag har rensat ur det mest pinsamma genom åren, men nåt finns det säkert kvar på vinden. Jag kommer inte på något så här på rak arm, jag försöker välja skivor med stor omsorg.
Blir det mycket intervjuer, är det tråkigt? -Nja, mycket är väl synd att säga, kanske 1-2 i månaden, men det varierar. Alla har en tendens att komma samtidigt och då känns det som man har en massa att ta hand om på tid som inte finns, och det kan ju kännas lite trist. Det är aldrig direkt tråkigt att svar på intervjuer dock, det visar ju tvärtom att folk är intresserade av vad man tycker och gör – det är alltid kul.
Vilken är frågan du aldrig får men vill ha, ställ den och besvara den? -Faan, det här har man ju alltid tjatat om, men nu när man får chansen står det helt still! Sorry…
Framtidsplaner för bandet? -Vi planerar att spela in en fullängdare till nu under det här året, vi gör som sagt Tyskland i slutet av maj, vi försöker få till ett gäng spelningar/festivaler till sommaren och hösten, vi kanske ger ut något mer tillsammans med Truth Teller och sedan tar vi allt som det kommer. Så länge vi har att göra och tycker att det känns intressant rullar vi på så gott det går.
För dig själv? -Se ovan och lägg till en massa jobb och familj så vet ni vad jag gör i det närmaste.
Visdomsord? -Se till att ha så roligt som bara går och förstör inte en massa kraft på att lyssna på allt skitsnack som folk sprider omkring sig – TÄNK SJÄLVA!
Nåt att tillägga? -Tack för pratstunden och jag hoppas att vi ses där ute i framtiden!
FANX
/Peter Aspegren –the CLOCKWORK CREW-, Norrköping
|
||
