ALLA FOTON:ROINE LUNDSTRÖM roinefoto.se 

 

City Saints har gjort ett mastodontverk och det är en dubbelLP med en svensk och en engelsk skiva. Riktigt bra och City Saints seglarupp som ett av Sveriges bästa punkband. December 2022

 

Nya skivan är ett komplext verk, hur gick tankarna med att släppa ett dubbelalbum?

GABBE: Meningen från början var egentligen att släppa en engelsk platta. Men efter ”På svenska” fick vi mersmak för att skriva på modersmålet. Parallellt med detta skrev vi även engelska låtar och resultatet blev en svensk-engelsk dubbelplatta.

Carl: Vi diskuterade åt vilket håll vi skulle gå efter ”På svenska”, om vi skulle göra låtar på svenska eller på engelska nästa gång eller om vi helt enkelt skulle blanda. Jag har för mig att vi först pratade om att göra en sida på svenska och en sida på engelska. Samtidigt har ju drömmen alltid varit att få släppa ett dubbelalbum. Eftersom vi hade så pass många bra låtar körde vi på det.

STEFAN: Egentligen är det inte så komplext, bara dubbelt så mycket arbete. Det blev många och långa timmar i studion.

 

Jag gillar ju de svenska låtarna bäst, jag förstod att du(Stefan) också gör det…är det svenska som gäller i framtiden?

STEFAN: Absolut inte, City Saints är ju större ute i Europa än i Sverige, så vi kommer fortsätta skriva och spela in på båda språken. Anledningen till att jag personligen föredrar svenskan, är att det är lättare att skriva fyndigare texter, och man kan leka lite mer med ord.

Gabbe: Nej, jag tycker låtar handlar om mer än vilket språk den är skriven på. Melodin, musiken och drivet mm. En bra låt är en bra låt oavsett språk tycker jag. Att skriva texter på svenska är riktigt kul men det lutar åt en engelsk platta nästa gång.

 

Har det varit många medlemsbyten sedan starten av bandet? Vilka är medlemmarna nu, berätta lite om varje gubbe?

Gabbe: Vi har bytt trummis några gånger men resten är intakt. Medlemmarna är: Stefan Johansson (sång) Gabriel Aadland (gitarr) Carl Linnaeus (Bas) Robbin Larsson (Trummor) Jag har spelat gitarr sedan jag var 13 och började väldigt snabbt skriva låtar. Mycket har inte ändrats sedan dess. Spelar fortfarande gitarr och skriver låtar.

Carl: Det enda vi har bytt är trummisar. Jonsson var med från starten 2012 till 2014. Tommy Olsson tog över och hann spela in en singel med ”United we stand” och en cover på ”I fought the law” på innan han slutade. Han hann även spela in en osläppt Motörhead-cover i ”I won’t pay your price”. Suveräne Robbin Larsson kom med mot slutet av 2015 och sedan dess har vi haft vår mest stabila sättning. Jag, Stefan och Gabbe har spelat ihop sedan Chillihounds år 2005. 17 år!

 

Att bli äldre och fortfarande vara punkare(snart 60 år själv) är inte det bara patetiskt? Hur känner du själv angående detta…hur gammal har du hunnit bli?

STEFAN: Det beror på hur man ser det. Är ju punkare i själen, men ser inte ut som en punkare. Har hunnit fylla 45 och bryr mig inte hur folk ser ut. Så länge man trivs med sig själv

Gabbe: Nej, finns inget patetiskt i det. Man är vad man är och känner vad man känner oavsett ålder. Jag är 45 år.

 

Stefan spelar ju också i Outsiders som spelar Ramones på svenska. Hur kom ni på den tanken? Skivan blev ju riktigt bra…när kommer vinylversionen?

STEFAN: Det började med att jag och Crippa ville göra något ihop. Så vi pratade länge om vad vi ville göra. Eftersom båda älskar Ramones tog vi den enkla vägen och bildade ett tribute-band. Men det kändes varken roligt eller speciellt upphetsande att bara mala covers. Så jag valde helt enkelt ut ett gäng låtar som var möjliga att översätta, och på den vägen är det. Skall tillägga att det är Paul Schöning på gitarr och Thomas Karlsson från Professional Againsters på trummor, båda två lika stora Ramones-älskare som mig och Crippa. Vinylen kommer i vår

 

City Saints har ju spelat en del i utlandet, var är bäst att spela…i vilket land menar jag?

STEFAN: I Tyskland kommer det alltid mycket folk, även om man spelar på landsbygden. England är också kul. Men sedan vi släppte På Svenska har det blivit mer här hemma, vilket är fantastiskt kul

Gabbe: Tyskland är svårt att toppa. Bra arrangörer, härliga och entusiastiska människor.

Carl: Tyskland. Där är det aldrig något knussel.

 

När ni spelar live, vad är er styrka tycker du?

Gabbe: Vi känner varandra bra musikaliskt sett och har därför lätt att följa varandras ”signaler” live.

Carl: Att man aldrig riktigt vet vad som ska hända. Det är fullt med nerv i vad vi gör och det blir därmed alltid en äkta liveupplevelse. Och eftersom vi har världens bästa publik ger de oss extra energi och därmed låtarna extra energi.

STEFAN: Energi och glädje

 

Vad är det konstigaste bandet ni någonsin delat scen med förutom på festivaler?

STEFAN: Har nog inte delat scen med något konstigt band vad jag kan minnas.

Gabbe: Ett åttamanna ska-band som var utklädda till apor och bara gick och gjorde apläten backstage. Minns inte vad de hette. Kan det varit ”Monkey business” kanske? Kommer inte ihåg.

 

Vem skriver texterna för City Saints, är det något ni aldrig kommer skriva om?

STEFAN: Det är jag och Gabriel som delar på skrivandet. Och personligen kommer jag väl aldrig skriva en smörig hårdrockstext om brudar och sex. Typ Mötley Crue och sånt skräp

Gabbe: Jag och Stefan. Njae. Inget är väl tabu så sett men texter om våldtäkter och svält är väl kanske inget som passar som texter till vår musik.

 

Att blanda in politik och åsikter, är det bra eller dåligt?

STEFAN: Både och. Vad jag tycker har väl egentligen ingen betydelse. Och musiken får inte bli en katalysator för ens egna åsikter. Då kan det bli väldigt farligt.

Gabbe: Det beror helt på hur man gör det. Är det finess och baktanke är det mycket man kan skriva om. Men att skriva om politik kan bli lite plumpt ibland. Vi har gjort några texter i ämnet.

 

Nu när SD och de andra blåa partierna kommit till makten, gör det att punken växer tror du?

STEFAN: Absolut. Det kommer i vilket fall märkas mer i texterna framöver. Men vi har oss själva att skylla.

Gabbe: Jag tror inte punken bryr sig om vad som är på tapeten för tillfället. Men visst finns säkert ett behov bland många att höja sin röst och gå emot.

 

Är du överraskad över att folk ändrat sig över vad de röstade på sedan valet?

STEFAN: Undviker att prata politik med folk, men det är lätt att vara efterklok.

Gabbe: Jag tror vi har för hög tro på politiker. Politiker är ett gäng rövhattar man inte kan lita på. Man borde kanske inte bli chockad av att de står och lovar och lovar inför val och sen inte håller vad de sagt. Inget nytt.

 

Hur tycker du annars det är att ni i Sverige?

STEFAN: Vi har det bra jämfört med många andra länder, så vi skall fan inte klaga.

Gabbe: Det är kallt.

 

En viktig fråga , favoritsort när det gäller ölsort? Inget eget öl på gång med City Saints? Vad skulle det heta isåfall?

Gabbe: Finns många goa ölsorter men en riktigt kall och humlig ipa är svårslagen. Jo, det hade varit kul. Har faktiskt pratat om det och jag har ett förslag till namn, ”Having a glass for the working class”.

STEFAN: Det finns många favoriter, och nu när vintern är här är det stouts som gäller. Men min topp bland bryggerier är Stigbergets, O/O, Beerium och Sierra Nevada

Carl: Jag har gått varvet runt och kommit tillbaka till att lager ändå är bäst. Vi har diskuterat en City Saints-öl lite lätt. Det vore en dröm.

 

När ni är ute och turnerar, vilken är skivan ni måsta ha med er?

STEFAN: Eddie Meduza är alltid med i bilen

Gabbe: Vi blandar en del när vi är ute och snurrar. Blir inte bara punk och rock’n’roll utan ibland kan det vara gott att trycka in lite Simon & Garfunkel eller Cat Stevens t.ex.

Carl: Eddie Meduza har en tendens att snurra friskt. Helst ”Garagetejper”.

 

Köper du mycket skivor själv? Favoritformat?

STEFAN: Har återigen börjat samla på vinyl och har väl köpt på mig ett hundratal de senaste månaderna. Men nu förtiden är det mest "måste"-album. Köper sällan en ”ny” skiva. Om man inte vill supporta andra band

Gabbe: Alldeles för få. Har inte så bra ljud i min skivspelare kombinerat med kass ekonomi.

Carl: Självklart. Bara vinyl.

Har ni gjort någon skiva som blivit riktigt dyr på EBay, Tradera?

STEFAN: Inte vad jag vet. Har ju några punk-singlar som säkert kan ge några kronor

Gabbe: Inte vad jag vet men är jäkligt obrydd om pengar.

 

Vilken är den dyraste skivan du köpt?

STEFAN: Köpte nyligen en box med Goblins soundtrack till Profondo Rosso av Dario Argento. Begagnas, men alldeles för mycket pengar.

Gabbe: Ingen aning.

Carl: Kiss ”The originals II” för 2 500:-

 

Är det många av era fans som har gjort någon slags tribut till er, typ tatuering eller liknande? Vad är det tokigaste någon gjort?

STEFAN: Tror jag räknat till sju tatueringar hittills. Och det tokigaste är ju när folk börjar tillverka egen merchandise.

Gabbe: Jo, tatueringar har man ju sett en del. Riktigt kul! På releasefesten fick vi en glasburk full med patroner med vår logga instansad i glaset.

Carl: Vi har sett flera tatueringar, vilket är sinnessjukt men otroligt uppskattat. Det tokigaste var när en kille kom fram efter en spelning och propsade på att få köpa mitt svettiga City Saints-linne som jag hade fortfarande hade på mig. Hoppas han tvättade det när han kom hem.

 

Berätta något riktigt roligt som hänt under en spelning med City Saints?

STEFAN: Vi kom till ett spelställe i Hameln där ljudtekniker var helt döv. Han vred bara upp allt till max och så körde vi. Det mest galna händer ju oftast backstage efter spelningarna.

Gabbe: En klassiker är ju i St Petersburg när publiken lyfter upp Carl från scenen och går iväg med honom ut i publiken. Carl lyckas klamra sig fast i något räcke och kom tillbaks i sinom tid.

Carl: Jag minns när jag som grabb såg Sator på Liseberg 1993 och fick deras autografer efteråt. Knappt 30 år senare lirade vi ”I’d rather drink than talk” med Chips Kiesbye och Hasse Gäfvert under vår tioårsjubileumsspelning på Musikens Hus i Göteborg. Det var riktigt roligt.

 

Varför heter ni City Saints ….hade inte City Makerels låtit bättre eller bryr ni er inte om fotboll ,-)

STEFAN: Döpte bandet efter en låt av The Accidents som heter City Saint. Tyckte det lät coolt

Gabbe: Det var Stefans förslag taget från en låt. Apropå fotboll så passar ju namnet oss bra iom att IFK Göteborgs supporterklubb kallar sig Änglarna. Helgon och Änglar, same same.

 

Hade ni några andra namnförslag  än City Saints? Isåfall vilka?

STEFAN: Nej. Hade både logga och bandnamn innan det blev ett band

Gabbe: Nej, det var klart från start. Det var bra så ytterligare förslag behövdes inte.

 

Blir det mycket spelningar i och med skivsläppet?

STEFAN: Förhoppningsvis. Har ca. 6 spelningar bokade hittills, men vi hoppas på fler.

Gabbe: Ja, intresset för att boka oss är stort nu med släppet.

Är Sunnny Bastards Records, är det ett bra skivbolag ?

STEFAN: För oss är det bra. Eftersom de är lyhörda och låter oss bestämma. Men de har även oerhört fin kvalité på sina produkter.

Carl: De är grymma. Kvaliteten på deras lp-utgåvor är löjligt hög. Tjocka tunga vinyler och omslagen har riktigt styv kartong. De lägger ner oerhört mycket omsorg på att göra bra produkter och de har (hittills) aldrig sagt nej till någon av våra galna idéer.

 

Framtidsplaner för bandet?

STEFAN: Jag och Gabriel skall väl börja spåna lite på nästa platta, som kommer bli mer garage, som vi för övrigt skall spela in med Chips Kiesbye. Lite mix av Göteborg Sound och Stooges

Gabbe: Plattan är släppt fysiskt men kommer släppas digitalt den 23:e december som en liten julklapp. Nästa år blir det spelningar runt om i landet och världen.

 

För dig själv?

STEFAN: Jag och Arild från Troublemakers skall spela in en ny platta med Bastardes, och så blir det releaseparty när Outsiders släpper sin vinyl i vår.

Gabbe: Skall spela in ny platta med mitt andra band Satanic Overdrive och se till att få ett riktigt bra 2023.

 

Visdomsord?

Gabbe: Köp nya plattan ”Punk & Roll”. Den kommer göra dig lycklig!

 

Nåt att tillägga?

STEFAN: Stöd scenen genom att gå på spelningar och köpa skivorna. Det betyder allt