Björn Rosenström |
||
Björn Rosenström på Taubescenen, så rätt musikaliskt men så fel publikmässigt. I och för sig hade Stora Scenen kanske varit för stor för honom och det jävla bandet. Jag har sett honom en gång förut och säga vad man vill om hans texter och musik men jag blir i alla fall glad när jag hör honom. Det är som väntat väldigt blandat med folk från olika generationer som väntar in mannen som lystrar till namnet Björn Rosenström. Han börjar med Johanna och Sven och sedan kommer en kanonad av gamla och nya låtar. Vi får höra Splitter nya blåa glänsande sockiplast, Het, Conny, Bobby & Ronny….Hultsfredsfestivalen, Nu lägger du av Jörgen, Raggarrock(Pojkarna som busar), Muffins och Nu Du käring som här spelas i reggaeversion… Nya låtar som Förfest på min altan, Dajm och Korv med bröd avhandlas också.
Det är klart man saknar låtar som Glenn, Jag ska spy, Anders och Jag och Flourtanten för att säga några låtar och jag tycker alltid att han spelar för kort för han har ju en hel del låtar att spela som är hans egna. Roligt mellansnack varvas med lite galenheter bland medlemmarna och man får det man vill ha när man ser på en kille som Björn. Ibland tycker jag mig höra lite Clash-gitarrer men ibland går det nästan över till lite Mora Träsk-stuk och det kanske vi kunde varit utan men som sagt glad blir man i alla fall av att kolla in Björn och hans band. De verkar ha kul själva och det är ju det musik handlar om tycker jag många gånger, att underhålla publiken och sig själv som artist. Till slut är det svårt att hålla folk sittande som annars är brukligt på denna scen och när avslutande Raggarrock spelas så står hela publiken upp och sjunger med och egentligen är det så jag skulle vilja ha haft hela konserten men jag tror både bandet och publik är nöjda efter konserten och jag ser gärna Björn igen……
|
Björn Rosenström on the Taubestage, so right musically but so wrong if we think about the audience, Maybe have the Big Stage been to big for him and the fucking band. I have seen him one time before and say what you want about his lyrics and music but I become happy when I hear them anyway. It´s in the way that I expected with mixed audience with people from different generations which is waiting for the man with the name of Björn Rosenström. He starts here with the old Johanna och Sven and then a really good mix of old and new songs come. We hear songs like Splitter nya blåa glänsande sockiplast, Het, Conny, Bobby & Ronny….Hultsfredsfestivalen, Nu lägger du av Jörgen, Raggarrock(Pojkarna som busar), Muffins and Nu Du käring in a reggaeversion…New songs like Förfest på min altan, Dajm and Korv med bröd is also played.
Of course I miss songs like Glenn, Jag ska spy, Anders och Jag and Flourtanten just to say some songs and I always think he plays too short because he have a lot of songs. Fun talking between the songs is mixed with som odd things from the other members and you get the thing you expect when you see a guy like Björn. Sometimes it´s been hearing Clash-guitars but sometimes it almost go over to Mora Träsk-styled music and that we could have been without but you become happy of looking at him anyway. They seems to have fun themselves and that´s what music is all about to entertain the audience and to entertain yourself as an artist. In the end it´s hard to get people to sit down and in the last song Raggarrock the whole audience stands up and sing along and that was what I have wanted all the time but I think that the band and the audience is really satisfied after the concert and I really want to see Björn again…
|