![]() |
Baboon
Show intervjuade jag för en massa år sedan i
början av deras karriär. Nu är det dags igen och
det är precis efter att de släppt God Bless You
all och det är den eminente trummisen Niclas
Svensson som svara på frågorna i januari 2023
Det var
17-18 år sedan jag intervjuade er senast. Det
har hänt en del sedan dess....är ni samma
medlemmar ännu?
-Hehe!
Ja det har ju hänt en hel del sedan dess.
Cecilia, Håkan och jag har varit med ända från
början, men vi har bytt basist två gånger. Vår
allsmäktige basista Frida har ju varit med på
baboonbåten många år nu men det känns som hon
alltid varit med. Tillsammans är vi ett starkt
gäng!
Det har
blivit en del giggande utomlands genom åren, var
är bäst?
-Svårt
att säga, men vi har vår största fanbase i
Tyskland och Spanien så det är ju klart att det
är någonting alldeles extra med att turnera där.
Och bland det mest minnesvärda är nog ändå de
fyra gånger vi spelat på Kuba. Vilket
fantastiskt land och vilka fantastiska människor.
Viva!
Har ni
kommit igång nu med spelningar efter all covid
skit? Har ni klarat er undan covid?
-Alla i
bandet har haft Covid. Ingen av oss hade dock
någon allvarligare variant. Jag var sist på
bollen med att få skiten och det var väldigt
lindrigt. Kände knappt av det. Jodå, 2022 blev
ett riktigt bra och lyckat turnéår, efter att
samhället öppnat upp igen. Framförallt
festivalsäsongen ute i Europa var fantastisk.
Det känns härligt att få lira under normala
omständigheter igen. Coronaåren var hemska och
vi var inte hela som människor när vi inte kunde
få umgås med vår publik.
Jag har
alltid gillat er sedan er första skiva som jag
fick av National...snabba låtar då och snabba
låtar nu....hur orkar ni hålla upp tempot?
-Tackar
ödmjukast! The Baboon Show fyller 20 år i år och
vi har ju ändå dragit ner på tempot en del de
senaste åren, men vår intensitet finns ju där
fortfarande till 100%, även i de långsammare
låtarna. Energin sitter ju inte bara i hur
snabbt man spelar. Det är vår energi som
kollektiv och enhet ihop med vår publik som ger
oss energi som personer.
Vilka är
låtarna som alla vill höra när ni spelar live?
-Radio Rebelde och You Got A Problem Without
Knowing It är givna. Kanske Same Old
Story också. Det är ju lite olika i olika länder
också. När vi t.ex. spelar i Baskien är It’s A
Sin från första skivan ett måste. De älskar den
där. Vi har alltid ett grundset men kan byta ut
någon låt här och där. Blir spännande att se
vilka som blir favoriterna från nya skivan.
Vilka är
låtarna som du tycker är roligast att spela?
-Radio
Rebelde eftersom den ofta framkallar en sådan
känslostorm både hos oss och publiken. You Got A
Problem Without Knowing It för rock’n’rollösets
skull. Det är några av dem. Älskar att köra de
nya låtarna också. Gold och Rolling är några av
favoriterna av de nya. Också måste jag nog nämna
Lost You In A Second de gånger Björn Dixgård (Mando
Diao) har möjlighet att gästa oss på scen. Den
blir magisk när Cecilia och han gör den ihop.
Hur
tycker ni det politiska klimatet i Sverige är
just nu med KD-M-SD etc?
-En
jävla cirkus är vad det är. Inkompetent blåbrunt
pack. De kommer aldrig vinna min respekt på
någon punkt överhuvudtaget. Hela Europa är ju
fullt av liknande sörjor till regeringar, och
det är inte vad världen och mänskligheten
behöver. Allt handlar bara om pengar,
individualism och fjäskande för bankerna och
storföretagen. Samhället blir hårdare med den
här typen av styren. Det är bakåtsträvande och
ett stort misslyckande. Och många som röstade på
dem ångrade sig ju efter bara någon månad. Helt
sjukt! Folk är för ideologilösa och följer
plånboken istället för hjärtat.
Ska man
rösta eller inte i ett val eller inte?
-Det är
väl upp till var och en egentligen rent
demokratiskt sett. Själv röstar jag alltid så
långt vänsterut som det är möjligt.
Har er
syn ändrats på musiklivet med turneer etc genom
alla dessa nästan tjugo år? Vad har blivit
bättre?
-Vårt
mål har alltid varit att spela mycket live
eftersom det är det vi älskar att göra mest. Men
det är klart att vi både förändrats som band och
personer på de här tjugo åren. Personligen har
jag t.ex. helt slutat dricka alkohol sedan över
två år tillbaka. Allt har ju såklart efter alla
år av slit blivit lite större och bekvämare för
oss men i övrigt fortsätter vi och vårt crew
arbeta hårt. Miljön inom musiklivet kan se
väldigt olika ut beroende på vart man befinner
sig men vår syn på det hela tror jag inte har
ändrats jättemycket.
Ni firar
tjugo år i år som band i år är det väl? Kommer
det att hända något speciellt då?
-Det
stämmer bra det. Vi startade hösten 2003. Vi har
kanske en liten överraskning i samband med
20-årsfirandet men det kan jag inte avslöja än.
Hehe!
Nu kom
ju nya skivan? Nöjda?? Hur var releasefesterna?
-Japp,
äntligen är den ute! God Bless You All (Nej, vi
har inte blivit religiösa. Haha) heter den och
vi är jättenöjda och superstolta över den. Vi
hade ju velat släppa den tidigare egentligen men
det gick inte pga pandemin. När man släpper ny
platta vill man ju kunna åka ut och turnera med
den också. Releasefesterna i Stockholm och
Göteborg var magiska. Slutsålt och knökfullt på
båda och sjukt kul att få spela ett gäng av de
nya låtarna live. Äntligen!
När ni
gör låtar, hur går det till, kommer någon med en
text eller hur funkar det? -Det är olika från
gång till gång. Oftast presenterar någon en
låtidé i form av en melodi, ett riff eller en
textrad, så tar vi det tillsammans från där.
Ibland kommer någon med en hel låt och ibland
bara med en refräng. När en låt är helt klar har
alla varit med och petat på den.
Era
texter är ju ganska politiska på ett bra sätt
tycker jag , är det viktigt att få ut åsikter i
musik tycker ni?
-Ja. I
alla fall för oss så känns det helt naturligt
att göra så. I första hand är The Baboon Show
ett rock’n’rollband, men vi är politiska
personer som har det här bandet ihop. Då blir
det naturligt så att vi får ur oss ett budskap.
Det är så många som har chansen att säga eller
uppmärksamma någonting viktigt, men som skiter i
det. Världen ser ut som den gör och vi har svårt
att hålla käften om det. Det har t.o.m. hänt att
vi fått mail från människor som skriver att vår
musik räddat dem eller gett dem hopp eller
motivation att ändra sina liv. Då fattar man att
det är fan inte bara blaj vi håller på med. Det
är på riktigt och det betyder mycket för många
människor.
Vilka är
de bästa politiska banden som ni gillar och kan
rekommendera?
-Tyska
Pascow är ett av mina favoritband. Ett helt
fantastiskt bra band som har mycket bra både
känslosamma och politiska texter. Vi turnerar ju
mycket i Tyskland och rent generellt skulle jag
säga att den tyska scenen ofta är väldigt
politisk.
Finns
det några riktigt bra nya band ni kan
rekommendera som ni tror folk har missat?
-Helt
ärligt har jag rätt dålig koll på nyare band,
men det finns säkert massor där ute som jag
själv missat. Tipsa mig gärna. Haha! Det finns
ett svinbra rockband från Berlin som heter
Travelin Jack. De är egentligen inte så nya men
de har släppt två svinbra album som många här i
Sverige säkert inte har koll på. Kolla också upp
Manuela Iwanssons debutplatta som släpptes
nyligen. Finns bara digitalt än men vinylen är
på väg. Mycket bra!
Det har
ju hänt lite på skivfronten sedan förra gången
jag intervjuade er. Är det till det bättre eller
sämre att musiken är mer tillgänglig i och med
det att folk köper mindre fysiska skivor?
-Både
och, skulle jag säga. Jag kan ju upptäcka ett
nytt band på exempelvis Spotify. Sen kanske jag
tycker det är så jävla bra, och då vill jag
stötta bandet och köper vinylen. Så funkar jag i
alla fall. Sen har jag faktiskt en känsla av att
folk börjat köpa mer fysiska skivor igen. När vi
turnerar säljer vi mycket skivor på plats.
Men ni
säljer en del fysiska skivor ännu väl?
-Ganska
mycket faktiskt. Fick nyss veta att nu under
första veckan som nya plattan varit ute så
ligger vi på 2:a plats på svenska listan över
mest sålda vinyler. I Tyskland ser den också ut
att sluta topp 10 denna första veckan. Galet men
kul såklart! Annars säljer vi mest när vi
turnerar.
Vad är
det senaste du köpte? Eller köper du inga skivor
längre? Finns det några bra skivaffärer i er
närhet att rekommendera?
-Jag bor
ju i Stockholm så det finns en hel del affärer
att gå och bläddra i. Jag föredrar dock att gå i
skivbörsar och leta guldkorn jag saknar i
samlingen. Jag älskar vinyl och köper vanligtvis
i alla fall några skivor i månaden. På senare
tid har det inte blivit så mycket dock. Det har
inte funnits så mycket tid över till sånt. Jag
går mycket i butiker i Berlin också eftersom min
fästmö bor där. Det senaste jag köpte var nog en
av de äldre Blue Öyster Cult-skivorna som jag
saknade. Jag är ju jävligt svag för 70-tals
rock. Hehe!
Vad är
det sjukaste som hänt under er karriär, på scen
eller på någon turné eller liknande?
-På
tjugo år så har man ju hunnit uppleva en hel del
runtom i världen. Haha! En riktigt minnesvärd
sak var när vi spelade på en festival på den
tyska ön Helgoland. Det var sån jävla storm
dagen efter så färjan tillbaka till fastlandet
var inställd. Vi hade ett gig den dagen också så
arrangörerna fixade fram ett litet propellerplan
som skulle ta oss i land. Stormigt och skakigt.
Några av oss hade sjukt kul och garvade högt
hela vägen och några ville kräkas av dödsångest.
Haha! Jag hade skitkul! Men det hade ju kunnat
sluta Lynyrd Skynyrd style. Hehe!
Är ni
kvar på samma skivbolag ännu eller hur är det?
-Vi
ligger på Kidnap Music i Tyskland och har jobbat
ihop med dem sedan Punkrock Harbour-skivan. Det
började som ett licenssamarbete mellan National
och Kidnap. Sen har vi varit kvar och givit ut
skivor på Kidnap sedan dess. Det är ett litet
men etablerat bolag och de gör ett mycket bra
jobb för oss.
Jag
förstår att det har blivit en del intervjuer
genom åren, vad är det konstigaste ni har blivit
frågade om?
-Inget
speciellt konstigt som jag kommer på just nu,
men Cecilia och Frida får ibland korkade och
sexistiska frågor bara för att de är kvinnor. I
The Baboon Show är vi fyra medlemmar, människor
och individer och ingenting annat. Vi gör ingen
skillnad på oss.
Finns
det några frågor som ni saknar i intervjuer?
-Inte
som jag kan komma på. De flesta som intervjuar
oss tycker jag brukar ha hyfsat bra koll med bra
frågor.
Har er
syn på punk ändrats genom alla dessa år, vad
betyder punk för er idag?
-Punken
är vad man gör den till. Det ligger inte i hur
snabbt man spelar eller hur mycket dist man har.
Det ligger i attityden. Det finns ju trubadurer
och vissångare som är fan så mycket mer punk än
vissa uttalade punkband. Mycket av det vi gör är
fortfarande DIY och det är också en viktig del
av allt.
Tillbaka
till musiken, om någon som aldrig har hört er
och skulle invigas i er musik....vilka låtar
skulle man börja med då? Hur skulle ni beskriva
er musik med tre ord?
-You Got A Problem Without Knowing It, Radio
Rebelde, The Shame, God Bless You All och Gold.
Energi,
svett och rock!
Har ni
mycket outgivet som aldrig getts ut som skulle
kunna komma på någon slags samlingsplatta?
-Det
finns en del låtar vi haft kvar som hamnat på
diverse samlingar genom åren. Just nu har vi nog
bara ett par outgivna låtar som vi håller på.
Har ni
gjort några covers? Spelar ni några live?
-Just nu
kör vi en cover på Eddie Meduzas Have A Party
With Me. Den finns även med på nya plattan.
Tidigare i vår historia har vi kört live/spelat
in Accept ”I’m A Rebel”, Devo ”Mongoloid”, The
Smiths ”There Is A Light That Never Goes Out”,
Abba ”Money Money Money” för att nämna några.
Coolast någonsin live var en gång på Peace&Love
festivalen i Borlänge när vi körde Mona Tumbas
Slim Club med gästerna Fjodor från Ebba Grön,
Stefan Sundström och Ernie från Asta Kask.
Framtidsplanerna för bandet?
-Fortsätta
spela in musik och turnera. Vi älskar verkligen
det vi håller på med och det finns inga planer
på att ändra på nåt.
För dig
själv?
-Fortsätta
trumma på med musiken och försöka vara en så bra
person jag kan vara för min omgivning och finnas
där för mina barn, min fästmö och mina nära och
kära.
Många
rockband gör ju egen öl etc. Om ni släppte en öl
vilken sort skulle det vara och vad skulle den
heta?
-Det
skulle vara en helt vanlig ljus lager och den
skulle även finnas som alkoholfritt alternativ.
The Baboon Show på franska är ju snyggt: Le
Spectacle Des Babouins. Det kanske vore ett bra
namn. Hehe!
Visdomsord?
-Nä, men
jag råder alla att läsa Marx/Engels om den
dialektiska materialismen. Och var snäll!
Nåt att
tillägga?
-Tack
för pratstunden. Vi ses ute på vägarna, folks!
Lever ni
på musiken eller är ni "tvungna" att jobba...isåfall
vad jobbar ni med? -Vi lever i huvudsak på musiken, men några av oss jobbar fortfarande litegrann med annat också. |