Historia?
Ola: Jag och Norsebäck har spelat ihop förr och har snackat om att starta nått nytt band i flera år men inte haft någon trummis. Sen började vår gamla basist jobba med Erik Arvidsson som påstod att han gillade punk och kunde trumma och efter att Norse hade åkt till Hultsfred med honom och tyckte att han var trevlig så bestämde vi oss för att testa. Jag ringde Kalle som jag också har spelat med förr och sa åt honom att damma av basen. Lite som någon gammal western där alla gamla revolvermän tar fram pickadollen ur kaffeburken på hyllan för att rida ut en sista gång tillsammans. Sen repade vi i ett halvår ungefär med den sättningen.
Erik: Brorsan frågade om jag ville testa och sjunga med dom eftersom han kände sig splittrad mellan sången och gitarren. Ungefär tre veckor senare så följde jag med på ett rep och sen låg dom alla runt mig och bönade och bad mig stanna kvar och föra dom till framgång.
Ola: Säger killen som alltid börjar hälften av låtarna i en egen tonart… I alla fall så har vi kört på ett år till, spelat in några låtar och sådär, det är väl inte mer spännande än så.
Berätta något om varje medlem, ålder, intressen, jobb, familj, något hemskt om varje medlem?
Kalle: Passkontrollant i hamnen, inbiten skivsamlare och hårdrocksfanatiker, tvättar ofta.
Erik A: Har slagit sönder fler trumpinnar än någon annan trummis i världen! Har gått från glamrock till punkrock och drömmer om ett orange county-trumset.
Norse: Lever på en diet av julknäcke, polkagrisar och chips men ser ändå ut som Ghandi. Uppvuxen på en bondgård i Närke mitt i värsta Örebro-punkvågen.
Erik E: Lillpilten i gänget, vår omslagspojke och frontman. Har sagt upp sig från däckverkstan och lagar numera storköksmat på halvtid.
Ola: Bytte ut sig själv som sångare för att få mer tid över till andra aktiviteter så som blandade småhopp till musiken. Efter en lång tids arbetslöshet har han nu gett upp hoppet om ett drägligt liv och börjat jobba igen.
Jag beskriver er musik som en blandning av Rancid och gammal punkrock, kommentar?
Ola: Tja, Rancid är inte någon sån jättestor influens precis, jag har en skiva tror jag. Gammal punkrock däremot är ju det man har växt upp med så det är väl det man influeras av, och det gör väl Rancid också antar jag, så det är nog mer därför det kan finnas en likhet. Men visst, det kan finnas en likhet även om vi kanske inte är lika förtjusta i baktakt, orglar och pundarsång.
Erik: Jag kan förstå om man hittar en likhet i sångstil.
Ola: Erik har nog lyssnat mer på Rancid än jag.
Vad säger folk annars? Vad jämförs ni med?
Erik: Tja… allt från Ramones, vilket jag tycker är rätt skumt, till Dwarves. River City Rebels har vi fått höra flera gånger men dom har vi absolut ingen koll på så det vet jag inte om det stämmer. Ganska många tycker det låter rätt eget faktiskt, så det är ju kul.
Vad är det konstigaste någon skrivit om er?
Ola: Nån jädra brutta som skrev att brorsan lät som ”a cutie” och att hon ville svepa in honom i ett fisknät och släpa hem honom till pappa, det är nog det helt klart konstigaste hittills tror jag.
Erik: Det är ju alltid kul med konstruktiv kritik tycker jag.
Bryr man sig om recensioner?
Ola: Bara dom bra konstigt nog, dom andra avfärdar man raskt som idioter.
Erik: Jag glömmer bort dom dåliga direkt. Jag gör fan det.
Hur är det att spela denna sortens musik i Sverige idag?
Erik: Åh, det är dyrt. Inget man tjänar några pengar på. Fattiga jävla punk-publik.
Ola: Erik A. lägger hundratals kronor i månaden på trumpinnar och skinn! Annars är det kul. Samtidigt som det finns rätt många punk- och lite hårdare rockband som spelar så är det inte så många som kör precis vår grej. Tycker vi i alla fall. Sen hatar jag i och för sig alla jävla Hellacopterskopior…
Erik: Hardcore Superstar kan dra en fisk över sig!
Har ni gjort något annat än den singeln jag skrivit om?
Erik: Det är ingen singel, det är en demo!
Ola: Ja, alltså… Vi gjorde den bara för att skicka ut till lite zines och folk som bokar spelningar för att se vad folk tyckte.
Erik: Och för att bevisa för oss själva att vi faktiskt finns.
Ola: Men vi tänker spela in en eller två till demos, eller promos kanske man borde kalla dem, under våren. Eftersom ingen av oss är intresserade av mera administration tänker vi inte ge ut nått själva eller börja försöka kränga demos till höger och vänster, vi petar på såhär tills nån blir intresserad av att göra grovjobbet åt oss.
Har ni hört något från något bolag? Från utlandet?
Ola: Tja, några som vill ha med oss på samlingar och så en norrman som vill att vi ska spela på hans festival i Bergen, vi skickade ut plattorna för ett par veckor sen, så det känns ok hittills.
Erik: Vår kusin i San Fransisco ringde den 24e och önskade god jul.
Är det fult att bli kallade för ett demoband anser ni?
Erik: Nä, det är skönt för då slipper man pressen. Då är man ett demoband, folk har lägre förväntningar och man kan överraska dem.
Ola: Nä, vafan, vi ÄR ju ett demoband. Fattar inte såna där band som bara har spelat i sin garderob och redan har artistnamn och turnébuss och hela paketet.
Hur känns det att leva i Sverige så här en vecka före julen 2002, vad är bra, vad är dåligt?
Ola: Nu har ju vi varit slöa så det är en vecka efter jul. Det är helt ok för mig. Vintern är jävligt dålig, att vi bor i ett land med 6 månader vinter men det är ju fint att vi lever i en välfärdsstat och kan jäsa för fullt.
Erik: Jag tar varje dag som ett hån. Det är ju bra att det är efter jul för nu är det sommaren som är nästa stora grej.
Har ni tagit ställning till EMU ännu? Eller bryr ni er inte om politik?
Erik: Jag har intagit framstupa sidoläge i den frågan. Känner mig golvad av all denna inkompetens.
Ola: Vi är som Ramones, vi har nog hela det politiska spektrat i bandet kan man säga. Alla är nog dock rätt apatiska inför partipolitik.
Några bra band i Sverige idag, eller i utlandet?
Erik: Jag har inga att nämna. Jo, Randy, Rancid och Ramones och alla andra bra band på ”R”.
Ola: Jag gillar Dwarves, Henry Fiats, Misfits och Raped Teenagers.

Om ni fick välja fem band, som finns eller har slutat som skulle spela ihop med Terrible Mistakes en kväll, vilka skulle ni välja?

Vi väljer ett var:
1. Motörhead
2. Voice of a Generation (med charlie voice på sång)
3. Krigshot
4.
Dwarves
5. G.G. Allin

.Vad betyder ordet punk för er, är det bara ett ord, livsstil eller vad?
Ola: För mig är det ett musikaliskt begrepp och i viss mån en ideologi om att göra saker själv och inte bli så vansinnigt styrd av massmedia, men jag är ingen jävla nitad punkpolis som vägrar handla på nått annat än biodynamiska gårdsaffärer.
Erik: Dom enda som är riktiga punkare är det ingen som tycker om för dom är så jävla äckliga. För att kunna se ut som schablonbilden av punkare så måste man ha en jävla massa pengar till nitar och det går inte riktigt ihop med att gå runt och tigga på festivaler. Dessutom verkar dom ha råd att vara på varenda jävla festival och konsert som finns.
Ola: Dom jag känner som är mest punk ser oftast rätt mesiga ut.
Erik: Håller med.
Att ha en hemsida som ni har, har det hjälpt er något? vad gillar ni annars internet, någon favoritsida eller så?
Erik: Nä, att ha en hemsida som vi har har nog mest stjälpt, men att ha en BRA sida kan nog vara ett lyft.
Ola: Håll käften! Gör en site själv då!
Erik: Nä, den är jävligt bra. Särskilt vårat intranät där man kan ladda ner alla texter när man har tappat bort dem.
Ola: Siten har varit rätt bra faktiskt, vi har fått kontakt med ganska mycket folk i andra länder tack vare den. Nu har jag inte kollat statistiken på ett tag, men det är förvånansvärt mycket besökare.
Var står ni i mp3 debatten, skall det vara fritt att ta hem vad man vill eller måste man betala för allt?
Ola: Dom låtarna vi spelade in nu har vi sagt att vi inte bryr oss ett dugg om äganderätt på, vi är bara glada ju mer dom sprids. Vi har inte stim:at dem eller nått (det hade vi kanske kunnat dra in ett par spänn på eftersom vi har myglat ut dem både på tv4 och P3) och jag skulle tro att vi fortsätter så så länge vi bara ger ut saker själva. Däremot kan jag förstå om det känns lite surt för folk som lever på musik, men jag tror man mest gör sig själv en otjänst om man försöker stoppa det, särskilt i vår genre – det känns inte helt punk att stämma folk som laddar ner mp3or.
Erik: Vi är lite som knarklordar, vi bjuder på första, sen börjar vi ta betalt när ni är beroende av skiten.
Snälla ranka dina fem favoritplattor, fem favoritkonserter och fem viktigaste sakerna i livet?
Ola: Vi har lite såna listor på vår site, du kan väl kolla in dem.
Erik: Kärlek, solsken och sång vill jag lägga som dom tre viktigaste sakerna i livet. Hundar, ungar och hembryggt äppelvin ligger bra till också.

Första , senaste och dyraste skivan du någonsin köpt?Jaha, här ville nästan alla plötsligt vara med och svara…
Ola:
Första: Slade - Amazing kamikaze syndrome
Senaste: Accidents 10:an
Dyraste: The Fuckers - Sexy Roy Orbison (Finskt låtsasband som Bill Drummond ligger bakom)
Erik:
Fösta: Nån Elvis-samling
Senaste: Randy­ - Human atom bombs
Dyraste: Fettes Brot - Silberfische in meinem Bett

Kalle

Första: Judas Priest - "Defenders of the faith"
Senaste: The Wildhearts - "Vanilla Radio", Dubbel EP
Dyraste: Venom - "Welcome to hell"

Norsebäck:

Första: Iron Maiden -  The Number Of the Beast

Senaste: Defleshed - Royal Straight Flesh

Dyraste: New Bomb Turks - Live '93 12"

Idoler när ni var små?
Erik: MA Numminen
Ola: Povel Ramel
Hur är en bra spelning med er?
Erik: Vi är ju mest ett studioprojekt…
Ola: Nä, allvarligt så har vi inte velat spela live förrän ungefär nu, för vi har varit för dåliga.
Erik: Vi vill ju inte riskera att låta som the Sounds
Ola: Så det återstår att se.
Vad är det för typ av folk som kommer på era konserter?
Ola: Se ovan
.Blir det mycket intervjuer, är det tråkigt?
Ola: Du, det är väl inte mer än vi klarar av än så länge. Det är ju jättekul att någon bryr sig.
Vilken är frågan ni aldrig får men vill ha, ställ den och besvara den?
Ola: Vet ni hur enormt stort inflytande ni har på andra band? Svar: Nä.
Erik: Hur kändes det när någon vilt främmande människa betalade för att få höra er musik första gången? Svar: Det kändes fint.
Ola: Hej, vill ni ta över vår replokal, den ligger centralt och är fullt utrustad och kostar 1000 spänn i månaden? Svar: Säg 800 så tar vi den direkt.
Tror du att något liknande terroristattacken den 11 september förra året, kan hända igen och i så fall vart?
Ola: Ja, det verkar väl inte helt otroligt att det skulle kunna.
Hur reagerade du den gången, med avsky, förvåning eller vad var det jag sa?
Ola: Jag blev imponerad, otroligt att dom lyckades genomföra det hela.
Erik: Jag blev också imponerad, det var svårt att känna några sympatikänslor – allt kändes som en film.
Ola: Och så tänkte jag att det kommer att vara ett sånt där Kennedymordsögonblick, att alla kommer ihåg var dom var när dom fick höra det och så där. Jag var värsta psykot, satt framför CNN och hoppades att tornen skulle rasa och sådär.
Erik: Jag stängde av radion, orkade inte lyssna på det. Jag var i skogen och hörde inget mer förrän på kvällen.
Har det ändrat ditt liv på något sätt? Känner du dig mer rädd när du flyger eller mer rädd överhuvudtaget?
Ola: Inte ett dugg på någon av frågorna.
Erik: Det har blivit en lite mer spännande värld att leva i, det känns som att allt kan hända.
Kan ni tänka er att vara med på en politisk spelning eller skiva till något ni tror på eller skall man som musiker inte välja ställning?
Ola: Tror inte det finns nått som alla i bandet känner så starkt för och jag skulle då inte ställa upp på någon stödskiva för Kubafången bara för att Erik ville det.
Erik: Skulle vi få betalt så spelar det ingen roll om det råkar vara ung vänsters årsmöte eller kristna föreningen unga män som har seglardag i Marstrand.
Ola: Jag vill spela på någon frimurartillställning. Eller Lions. Jag vill ha hemliga handslag och bli kallad ”bäste bror” i logen. Och dricka backstageöl ur dödskallen från någon gammal stormästare.
Kan musik ändra någons liv, ifall ni tror det ge ett exempel?
Erik: Tjejen som var på Hole på Hultsfred, hennes liv ändrades ju.
Ola: Jag tror det absolut, tycker att det finns många människor som upptäcker ideologier och livsstilar genom musik, både på gott och ont. Man får passa sig så att man inte börjar lyssna på panflöjter, delfinsång och sånt, annars sitter man på en kudde på en kudde från indiska och svamlar om någon jävla hobbexfilosofi innan man vet ordet av. Norsebäck blev ju vegetarian ett tag, jag undrar om han inte hade förlyssnat sig på Final Exit då. Men det gick ju över…
Vad är viktigast när ni gör musik, texterna, musiken eller att ha en refräng som folk kommer ihåg?
Ola: Viktigast? Öhhh… Det varierar nog rätt mycket utifrån vilket jag råkar börja med. Om jag får en textide först så brukar det influera hela låten och om jag kommer på ett riff eller en melodi så kan det lätt bli att texten blir det första jag kommer på som passar in. Men absolut är det viktigt att ha en refräng som går att urskilja och komma ihåg, se bara på Satanic Surfers som inte har skrivit en refräng i hela sin karriär. Helt ok band för övrigt, men dom står ju och stampar på samma fläck bara för att ingen kommer ihåg hur låtarna går eller vad dom heter.
Erik: Jag gör inte musiken.
Vad önskar du dig i julklapp?
Ola: Jag önskade mig en luftpistol och det fick jag också.
Erik: Fred på jorden och en mp3spelare.
Ola: Han fick en mp3spelare i alla fall.
Visdomsord?
Ola: Det är kanske bättre att vi låter bli eller?
Erik: Ja, det är det nog.
Nåt att tillägga?
Ola: Inte just. Kolla upp vår site, www.terriblemistakes.com , där kan man ladda ner allt vi spelar in och det kommer en del nytt under våren hoppas vi. Vi spelar gärna på ditt födelsedagskalas, julgransplundring eller svensexa, det är bara att ringa! Jo just det, vi letar replokal! I Stockholm. Hör av er om ni har en skrubb eller garage vi kan föra oväsen i!