Röd Revolver är ju ett band som växer och bara
blir bättre för varje släpp de gör. Nya skivan
är superb och jag var tvungen att skicka iväg
ett gäng frågor till gruppen. Juli-2025
Berätta lite om hur ni började att spela ihop
och när detta var?
Mattias: Allt började 2018 med att Martin, som
jag inte kände alls, hörde av sig till mig och
undrade om jag visste någon som kunde hjälpa
till med att spela in lite på några låtar som
han hade skrivit. Alla låtar var redan inspelade
med trummor, bas, gitarr och munspel av Martin
själv med undantag för något gästsolo - det
fattades bara sång. Jag tyckte väl om det inte
var värre än så så kunde jag hjälpa till att
göra det. Den som skulle lägga sången var en som
hette Jojo, inte heller henne kände jag sen
tidigare så det var lite speciell stämning när
sången skulle läggas, ha ha. När detta sen var
klart och jag mixade ihop det lite snabbt för
mig själv så tyckte jag att det var så jävla bra
så jag tyckte att det förtjänade ett fortsatt
liv utöver EP “Sex fot under” och bandnamnet var
ju redan klart! Det fattades bara en trummis som
vi snabbt hittade i Jojos vän Kajsa.
Berätta lite om varje nuvarande medlem, ålder,
instrument, andra band före , andra band
bredvid, vad ni gör när ni inte spela musik och
sist men inte minst något riktigt kul om varje
medlem som inte alla vet?
William: Jag är 23 år gammal och spelar gitarr i
Röd Revolver. Till vardags pluggar jag Musik och
Ljuddesign, vilket i princip rör allt kring den
tekniska biten av ljud och musik. Innan spelade
jag i ett band som hette The Chauffeur, men vi
la ner förra våren. Bredvid Röd Revolver spelar
jag i två andra band, ett hardcoreband som heter
Juggernaut där jag skriker och ett annat band
där jag också skriker! Men det bandet är hemligt
än så länge! När jag inte håller på med musik så
tränar jag Muay Thai istället!
David: 38 år och sjunger/skriker i den här
orkestern. Har figurerat i ett flertal band
tidigare men det senaste var ett reggaeband som
heter Myllan och som ligger i någon form av
vila. Jag har även ett soloprojekt: von Bacchi
där jag spelar nån form av akustisk punk och
blandar tolkningar av andras låtar med
egenskrivet material. När jag inte spelar musik
så är det familj och jobb som tar den mesta
tiden, för närvarande så försöker jag lära mig
att åka skateboard med varierande resultat.
Martin: Jag driver ju GrönPeppar och lirar bas i
Röd Revolver. Back in the days spelade jag med
några punk- och hardcoreband i Gränna och
Jönköping men inget direkt värt att nämna. Mest
tid lägger jag ju på att stötta mina små kids på
diverse träningar, tävlingar och matcher i
fotboll, handboll, innebandy och friidrott. Jag
är ju själv gammal skyttekung på pojknivå i Gais
brukar jag skryta med. Och då kanske någon
tänker på dom där makrillarna från Göteborg, men
jag menar ju såklart det riktiga Gais - Gränna
AIS, ha ha. Det visste ni inte!
Mattias: 49 år gammal, vilket gör mig till
gubben i gänget, spelar gitarr och körar lite i
Röd Revolver. Spelar även gitarr i ett band som
heter Blimey som är lite snällare och på
engelska. Har spelat i en mängd band innan men
de som det finns något utgivet med är Doughnut
Overcook och Hellfuckers. Utanför replokalen så
blir det mest familj, jobb och föreningsliv. Jag
har någon slags hopp att någon dag bli färdig
med min högskolestudier också. Har vid ett
tillfälle i livet jobbar som
institutitionsteknikersassistent
Marcus: 38 år, kusin till Mattias, trummis och
minst punk av oss alla. Gör även den mesta av
vår merchdesign och grafik till omslag och sånt
där. Inte lirat trummor sen hardcorebandet
Kitchen Radio System jag hade ihop med några
högstadiekompisar. Sedan dess mest varit verksam
inom musiken genom att producera reklam- och
filmmusik under namnet Kungen & Hertigen, samt
proddat och mixat åt en del andra band och
artister. Röd Revolver saknade trummis när
bandet startade om typ 2023 (!? Rätta mej
Martin!) och Mattias övertalade mej att komma
och testa. Ett av de bästa besluten i mitt liv!
Den lilla tid som inte går åt till musik, jobb
och familj spenderar jag helst på klätterväggen.
Martin: I den första upplagan var det jag, Jojo,
Kajsa och Mattias som spelade. Och efter
omstarten så har det varit det här gänget,
förutom att Williams kompis Oskar spelade
trummor med oss en kortare period.
Att ha ett namn med Röd i bandnamnet, är det ett
tvång då att spela politisk musik och vara
anti-höger eller hur resonerade ni?
Martin: Inget tvång men namnet kom av att jag
läste en intervju med gamla vispunkaren Caj
Karlsson som just bildade ett band som hette
Revolver Blå. När han fick frågan om det sa han
typ ”vi kunde inte heta Revolver Röd för då
skulle folk tro att vi var något slags
vänsterpolitiskt band”. ”Vad i helvete” tänkte
jag och konstaterade mot den bakgrunden att Röd
Revolver vore ett utmärkt bandnamn.
Fanns det några andra bandnamn som var på
tapeten?
Martin: Egentligen inte, Röd Revolver kändes
klockrent. Däremot var vi i valet och kvalet om
vi skulle byta namn på bandet i samband med att
Jojo och Kajsa slutade och vi senare gjorde en
nystart med nya medlemmar. Men det blev inte så
till slut i alla fall.
Att släppa en LP, har det varit drömmen och hur
känns det när den äntligen kom ut?
Mattias: Det har varit en dröm som jag har haft
ända sedan jag var liten och började att samla
på vinyl, det är ändå något visst med musik och
omslag (!) till en vinylskiva. Bara själva
ritualen med att sätta på en skiva är ju väldigt
speciellt för mig och säkert för många som är
uppväxta på 70- och 80-talet. Jag har tjatat
ganska så hårt på Martin om att få släppa en på
just vinyl (förlåt).
Finns det något ni kunde gjort bättre?
Marcus: Haha jadu var börjar man. Man kan ju
alltid göra saker bättre och har nog delvis
perfektionisten i mig att skylla för att det
tagit så lång tid att få färdigt plattan.
Väldigt opunk, jag vet. Det går ju alltid få en
liiiite bättre tagning, göra ett riff liiiite
mer intressant, eller skruva liiite mer på mixen.
Såhär i retrospekt kanske det vi kunde gjort
bättre är att ha gjort allt lite sämre, bara
slarvat ihop skiten, haha. Nä men skämt åsido.
Det var lite att ta sig vatten över huvudet att
spela in 12 spår helt själva i replokalen. Visst
de är korta som fan men ändå 12 låtar som ska ha
nån slags intressant dramaturgi och substans
både musikaliskt och textmässigt. Så om nånting
skulle vi kanske siktat in oss på färre låtar (så
hade vi förmodligen navelskådat sönder dom in
absurdum ändå, haha)
Är det viktigt att få ut era åsikter i musik
tycker ni?
Martin: Ja, jo... eller åsikter… Det
handlar väl mer om att formulera ens syn på
samtiden. Att få skriva av sig.
Vem skriver de flesta av texterna?
Martin: Det är jag det. Men Marcus har skrivit
en text på plattan och David har skrivit några
texter som vi börjat repa så smått på och det
kommer säkert fler. Som sångare har ju David
även ganska fria händer att ändra i texterna om
han tycker att det behövs, av olika anledningar.
Berätta lite om följande låtar
-Lewi Pethrus
Jag
(Martin) läste journalistik på en folkhögskola
som drevs av pingstkyrkan i Stockholmstrakten.
Där fick dom betalt för att ta emot elever med
en missbruksproblematik - och slog sig själva
för bröstet över det. Dom renade dessa syndare i
den fina pingstkyrkans namn. Sen var det en
kursare till mig som dom fick nys om ägnade sig
åt lite festdroger. Så en kväll på elevhemmet vi
bodde i stormade packet i piketen in med
knarkhundar och hela baletten. Och eftersom dom
hittade en liten påse för eget bruk så beslutade
skolan att kasta ut min kompis hals över huvud
från den utbildningen han gick. För just på den
linjen fick skolan nämligen inte betalt för att
ta hand om människor med eventuella drogproblem.
Sådana jävla hycklare. Dom kastade ut honom på
gatan bara.
-Basebollträ och bajonett
Den skrev jag under ett stort varselmöte jag
satt med på. Ägarna tjänade för lite på vårt
slit och vi behövde bli färre som slet ännu
hårdare för att dom skulle tjäna tillräckligt
med pengar. Så jag skrev ner vad jag tror vi
alla kände där och då under det mötet.
-Gud och grov kaliber Den snurrar ju kring USA i
lite olika perspektiv. Men den utgår från alla
dom soldater som återvänder hem helt förstörda
med PTSD och till ett liv i utanförskap. Jag såg
nån dokumentär om det som träffade mig ganska
hårt. Men det är ju också en reflektion över
religion och vapenlagar och Trump och det
amerikanska systemet i allmänhet.
Du driver ju Grönpeppar Records också, var det
självklart att skivan skulle komma ut på just
det skivbolaget?
Martin: Det kändes väl som det låg rätt nära
till hands i alla fall. Men det här kanske någon
annan ska svara på, ha ha.
Marcus: ingen har vågat föreslå något annat
Är det något annat på gång där?
Martin: Närmast i framtiden ligger
förhoppningsvis en fullängdare med Misfit
Maniacs, men det dröjer ett tag innan den är
klar.
Att få ut skivan fysiskt, var det självklart
eller kan man känna att man gjort ett album om
det bara finns på ex Spotify?
Mattias: För mig är det självklart att ett album
ska finns i någon fysisk form men jag är inte
noga med singlar i och med att det är så satans
dyrt att tillverka.
Jag kan tänka mig att ni drar mest punkare till
era konserter, vilka eller vilken gigbesökare
har varit det mest udda hittills?
Martin: En av dom bästa grejerna med punkgig för
mig är att det är ett av få sammanhang där ingen
behöver känna sig som ett freak som inte passar
in.
Berätta något riktigt sjukt som har hänt under
en konsert med Röd Revolver?
Marcus: Hmm. Jo, en liten anekdot från en
spelning på Platens i Linköping. Dock inte från
själva spelningen utan efteråt. Det var sjukt
varmt i lokalen och äkta som Mattias är ska
munderingen på oavsett temperatur. Tajta jeans
och Martens på fötterna. Han fick sådan extrem
rövsvett så när han efteråt i hissen på
parkeringshuset la en fjärt var han helt
övertygad om att han skitit ner sig. Medan
William traskar för att hämta bilen smiter
Mattias till en mörk vrå med en rulle dasspapper
för att fräscha upp sig. Som tur var så var det
falskt alarm, men Mattias blick i
strålkastarljuset med brallorna nere när William
kommer med bilen är oslagbar. Som ett körsbär på
tårtan hade också parkeringshuset hunnit stänga
så vi var tvungna att pröjsa vaktbolaget halva
reseersättningen för att bli utsläppta.
Vad är det bästa med att spela live, vad är er
största styrka?
William: Det bästa är såklart att få komma ut
och träffa allt trevligt folk som dyker upp på
spelningar. Sen får man ju även en extra kick
när man ser att publiken har kul och uppskattar
musiken! Vår största styrka är nog energin vi
bidrar med på scen. Vi tycker att det är sjukt
kul att lira live och jag hoppas att man märker
det när vi uppträder!
Finns det några riktigt bra okända svenska band
vi inte för missa?
William: Icedancer och Dogfight
David: Broken Cock Locks är inte helt okända,
men jävlar så bra de är!
Martin: Det finns så många bra som jag jobbat
med på GrönPeppar som borde nämnas, men ingen
nämnd ingen glömd där så jag säger Luvghul
istället. Dom kan bli nåt riktigt bra.
Vilket är drömbandet att släppa på Grönpeppar
Records?
Martin: Det har jag nog inget. Huvudfokus har
hela tiden varit att hjälpa unga nya band som
helst inte bara består av grabbar. Band som
redan är etablerade klarar sig själva tänker
jag.
Vilka är dina tio favoritskivor genom tiderna?
De fem bästa konserterna du varit på och de fem
viktigaste sakerna i livet?
William: Svår fråga! Jag valde att utgå utifrån
skivor som format mig som person och min
musiksmak vilket kanske gjorde att listan blev
något tradig! I ingen speciell ordning:
Choking Victim - No Gods / No Managers
Död Mark - Drabbad av sjukdom
Have A Nice Life - Deathconsciousness
Title Fight - Shed
Minor Threat - Out Of Step
Green Day - Dookie
Rage Against The Machine -Rage Against
The Machine No Cash - Run Your Pockets
Touche Amore – Lament
Cursive - Cursive´s Domestica
Mina fem bästa konserter i ingen speciell
ordning:
Slayer - Touche Amore - Speed Way - Idles och
Lamb Of God
Fem viktigaste sakerna i livet i ingen speciell
ordning:
Symbicort - Min sambo - Hundar - Hörlurar - Bra
skor
Många band gör ju sin egen öl och släpper ut, om
ni gjorde det, vad skulle det ölet heta och
vilken typ av öl skulle det vara?
David: känns ju redan gjort, jag skulle vilja ha
en Röd Revolver-glass!
William: Den glassen får bli någon typ av
familje-mix så alla kommer överens om smak!
Om man läser era texter så förstår man att ni
inte är nöjda med hur det är i Sverige idag? Vad
är det bästa respektive det sämsta med Sverige
just nu?
David: Det sämsta med här landet nu är hur alla
partier förflyttats åt höger och att man i och
med det krökt rygg för fascismen. Vi kastar ut
människor som bott i vårt land länge och blivit
en del av samhället, inskränker vår
yttrandefrihet och rätt att demonstrera. Det
bästa är att det trots allt finns människor som
gör motstånd och organiserar sig!
Har ni fått någon riktigt sur recension? Bryr
man sig om en sådan skitrecension?
Martin: Nej det har vi inte fått vad jag kan
minnas, i så fall har jag förträngt det.
Vilka är banden ni jämförs mest med, blir man
trött på att folk jämför eller är det
förståeligt? Vilken är den konstigaste
jämförelsen ni fått hittills?
Marcus: Någon sa att en låt påminde honom om
Status Quo. Ganska långt från vår referensram!
David: Det vanligaste är nog tidiga Asta Kask.
Jag läste om att Ska n ska ställde in en
spelning i Norrköping för att en SD-politiker
ägde den restaurangen de skulle spela på, skulle
ni också göra så om det var fallet?
David: Självklart, som ett antifascistiskt band
finns det inga alternativ.
Framtidsplanerna för bandet?
David: Förhoppningsvis så ska vi få komma ut och
spela lite på vår skiva och så finns det lite ny
musik att snickra på.
För dig själv?
William: Just nu så pluggar jag musik och
ljuddesign på universitet så mitt första mål är
att bli klar med det. Efter det hade det varit
kul om man kunde jobba inom den branschen på
något sätt. Drömmen är ju att spela in och mixa
band som spelar lite mer alternativ musik så som
punk/hardcore/metal etc.! Jag ska även försöka
släppa några låtar med mina andra band framöver
så håll ögon och öron öppna!
Visdomsord?
Martin: Det finns ingen anledning att sluta leva
innan man är död. Nostalgi är ett tillstånd
ämnat för dödsbädden. Detta gäller även musik.
Stöd dagens punkscen istället, den behöver dig.
Det som varit har farit och tron på att allt var
bättre förr kan vi lämna till högerpopulisterna.
Nåt att tillägga?
Marcus: Friterad kapris är så jävla gott och
enkelt att göra. Perfekt som snacks eller
topping på pizza, eller i en varm potatissallad.