Jag recenserar i princip aldrig skivor som jag inte fått fysiskt men Kapten Röd gör jag gärna ett undantag för för hans musik berör mig mycket och det är svårt att komma undan honom. Svensk hiphop eller vad man skall kalla den berör så mycket mycket mer än amerikansk dito som bara är irriterande men många av de svenska artisterna som håller på med den här musiken har verkligen något att säga och så har Kapten Röd också. Jag fick för mig att han spelade en typ av musik som jag inte skulle gilla för jag har märkt att många ungdomar i min närhet gillar honom och trodde att han hade texter som inte skulle handla om något men låtar som Saknade vänner och  Färgernas krig är lysande låtar och det känns som om han fångar många ungdomars känsla inför många saker och hans skiva är som en blandning av tidiga Peps och Timbuktu och lägg till lite reggae där också så har du Kapten Röd. 25/7-2011

*******

I never review records that I haven´t got in the fysical way but for Kapten Röd I do a conclusion and I´m happy to do that because his music touches me much and it´s hard to come away from it. Swedish hiphop or what to call it touches me so much more than american music of the same sort which is only annoying but as many of the swedish artists which is in the same style so have he something to say too and that have Kapten Röd too. I thought he wasplaying some sort of music that i wouldn´t like because I have noticed that many younger people in my nearness like him and I thought he would have lyrics which is about nothing but songs like Saknade vänner and Färgernas krig proves the opposite and it feels like he´s catching many young people thoughts in his lyrics and his record is like a mix of early Peps and Timbuktu together with some reggae and then you have Kapten Röd. 25/7-2011