Italienska gruppen Ghetto 84 börjar en punkig blues och fortsätter med en riktig snabb No Woman no Cry där de verkligen lyckats att "slakta" låten till oigenkännlighet på ett punkigt vis. Annars är det mestadels punk på italienska men inte riktigt den punk som vi är vana vid från Italien för där brukar det vara mer hardcore tycker jag. Här är det väldigt punkigt på gammaldags vis även om säkert grupper som Rancid varit en influens så lyser 77-punken högst med sin stjärna. Jag gillar verkligen gruppen och det känns som om de gör något nytt fastän det är gammaldags musik. Papeete Mon amour är en underbar reggaelåt i sann Clashanda. 7/1-2015

*******

Italian group Ghetto 84 starts with a punky blues and continues with a real quick No Woman No Cry where they really managed to "slay" the song beyond recognition in a punky fashion. Otherwise it's mostly punk in Italian but not really the punk that we are used to from Italy, where it tends to be more hardcore, I think. Here it is very punky old-fashioned though surely groups like Rancid been an influence so lit 77-punk highest with their star. I really like the group and it feels as if they are doing something new even though it is old-fashioned music. Papeete Mon amour is a wonderful reggaelsong in true Clash anyway. 7/1-2015