BANDET ELLINGTON-KÄRLEK & HANDGEMÄNG(LP-GAPHALS GP 098)

Roligt namn tycker jag och det är ett namn som man kommer ihåg. Om man kollar på skivan på Discogs så står det rock. Som genre. Kanske det men skulle skivan kommit 1979 så hade det kallats punk och det är verkligen vad jag tycker att det är och egentligen ligger de inte så långt ifrån KSMB och deras sätt att snickra låtar både från 1:a och 2:a plattan. Man kan till och med höra lite av en punkigare Håkan Hellström i titellåten och det är låtar som är lätta att sjunga med i och framförallt är det musik som gör mig glad som bara den. Det skulle vara att ljuga att säga att jag inte älskar musiken får hör bara på en låt som Inga Stålar som inleder skivan och redan där känner jag att jag har kapitulerat. Att kapitulera för sådan här musik känns helt Ok och jag kan ge mig varje dag i veckan om jag får höra något liknande nytt varje dag som låter såpass bra. Vill ha mer! 8/11-2018

BANDET ELLINGTON-KÄRLEK & HANDGEMÄNG(LP-GAPHALS GP 098)

Funny name I think and it is a name that is remembered. If you look at the record on Discogs then it's rock as a genre. Perhaps that but if the album had been done in 1979, so would it be called punk and that's really what I think it is and really they are not that far from KSMB and their way of doing songs from the 1st and 2nd record. You can even hear a bit of a punkier Håkan Hellström in the title song and there are songs that are easy to sing along with and above all, it's music that makes me happy as fuck. It would be a lie to say that I do not love the music, just hear a song like Inga Stålar who starts the record and already there I feel I've surrendered. To surrender for such music feels quite ok and I can give myself up every day of the week if I hear something new like this every day that sounds so great. Want more! 8/11-2018